Rebecka BrinchStudierektor i teatervetenskap
Om mig
Rebecka Brinch är filosofie doktor i teatervetenskap (Stockholms universitet, 2018). Rebecca disputerade med avhandlingen Att växa sidledes: Tematik, barnsyn och konstnärlig gestaltning i Suzanne Ostens scenkonst för unga, en studie av Suzanne Ostens teater för barn. Rebeccas forskningsintressen rör teater och migration, med fokus på samtida scenkonst, teater för unga, barnkultur och föreställningsanalys.
Under 2023 arbetar Rebecka med ett postdoktoralt forskningsprojekt om migration i samtida scenkonst för unga med stöd från Vetenskapsrådet ("Att gestalta migration: Retorik, representation och reception i svensk barnteater"). Syftet med projektet är att skapa kunskap om barnteaterns potential att iscensätta ett inkluderande Sverige samt att undersöka huruvida skiljelinjer mellan oss och dem kan komma att reproduceras som en oavsiktlig följd. Under 2023 arbetar Rebecka även med ett kommunikationsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet: "Att vara svensk och sig själv: Dramatiserad forskningskommunikation som demokratiseringsarbete". Projektet utgörs av både dramatiserade (ljuddraman) och dokumentära former (podd-samtal, seminarier och e-publikation) av forskningskommunikation. Rebecca medverkar även som forskare i projektet INFLUX som studerar hur skolor integrerar elever från Ukraina.
Rebecka är studierektor i teatervetenskap, och undervisar vid institutionen för kultur och estetik inom områdena föreställningsanalys, teater i Sverige och barnteater samt vid Centrum för barnkulturforskning inom områdena barnteater och barnkultur. Utöver forskning och undervisning föreläser Rebecka mycket även utanför akademin, och tycker det är viktigt med kopplingen mellan den akademiska forskningen, det praktiska fältet och det omgivande samhället. Rebecka har exempelvis föreläst och hållt seminarier på teatrar, scenkonstbiennalen, BIBU, samt för kultursekreterare och personal verksam inom barnkulturfältet.
Undervisning
Rebecca undervisar i teatervetenskap, framförallt inom föreställningsanalytiska metoder och teorier, scenkonst för unga ur både ett historiskt och samtida perspektiv samt teater i Sverige. Rebecca undervisar även inom barnkultur och barndomssociologi. Rebecca handleder examensarbeten på master- och doktorandnivå.
Forskning
Nyckelord: Teater och migration, teater för unga, barnteater, föreställningsanalys, uppsättningsanalys, barnkultur, barndom, barnperspektiv.
Forskningsprojekt:
"Being Swedish and being yourself". Dramatized research communication as democratizing work ("Att vara svensk och sig själv". Dramatiserad forskningskommunikation som demokratiseringsarbete), Swedish Research Council. PI: Anna Lund. 2023-2024.
Influx of Ukrainian, Russian and Belarusian Migrants. Integration and Governance dynamics in Nordic and Baltic States (INFLUX), NordForsk. PI: Liv Osland (Western Norway University of Applied Sciences). 2023-2024
Staging Migration: Rhetoric, Representation, and Reception in Swedish Children’s Theater (Att gestalta migration. Retorik, representation och reception i svensk barnteater), Swedish Research Council. PI: Anna Lund. 2020-2023.
Migration, representation och mångfald i samtida scenkonst för unga, pilotstudie på temat barn, migration och integration, finansierat av satsningen Barn, migration, integration (BMI), Humanvetenskapliga området, Stockholms universitet. 2020
Konst och vetenskap: Projektet var ett av regeringen beslutat nationellt uppdrag. Rebecka deltog som magisterstudent i teatervetenskap. Under projektet genomförde Rebecka föreställningsanalyser och receptionsstudier. Forskningen resulterade i en magisteruppsats och en rapport publicerad vid Växjö universitet (2003). Resultatet redovisades vid flertalet olika konferenser och seminarier. 2002-2003
Forskningsprojekt
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Att växa sidledes
2018. Rebecca Brinch (et al.).
Avhandling (Dok)Läs mer om Att växa sidledesThe aim of this thesis is to highlight and discuss the artistic force, potential and significance of performing arts for children and young audiences through the example of the work by Suzanne Osten. The focus of this research is on themes, notions of the child and artistic expressions and strategies. The dissertation discusses both the aesthetic and the political aspects of Osten’s theatre for young audiences and takes an interdisciplinary approach, combining theatre and performance studies and childhood studies. A fundamental assumption is that childhood is not a fixed or stable phase that manifests itself in one particular way for all children during all times. Another assumption is that theatre is more than what is visually apparent on stage. What is staged does not take place inside a vacuum, but is closely connected to the surrounding society and culture. To study theatre for young audiences as a cultural expression is therefore, to a great extent, also about analysing notions of the child.
Five performances have been selected, all for young audiences: Paddakvariet (The Toad Aquarium, 1988, for ages 10 and over), Delfinen (The Dolphin, 1992, for ages 3 and over), Irinias nya liv (Irina’s New Life, 1996, for ages 9 and over), Flickan, mamman och soporna (The Girl, the Mother and the rubbish, 1998, for ages 7 and over), and Lammungarnas fest (The Baa-lambs Holiday, 2014, for ages 13 and over). A model for performance analysis has been constructed, based on hermeneutics and semiotics, complemented by three key theoretical concepts. Firstly focalization, as used by theatre scholar Maaike Bleeker, in order to understand the interaction between the spectator and the visions produced by the apparatus of performance. The reasoning of theatre scholar Gay McAuley about space in performance is used to examine how space is utilized and retained in the performances, while the notion of utopian performative by theatre scholar Jill Dolan provides tools to discuss how moments of ‘feeling utopia’ are a significant part of the selected works which raises questions of the transformative and affective power of theatre. In order to contextualize and historicise the analyses, the response of the performances is also taken into account drawing mainly on theatre reviews.
As a whole the analyses show Osten’s theatre for young audiences as an ongoing research project problematizing the situation and position of children in society, as well as the view of art for children. Ostens performances for young audiences exhibit and make possible notions of a child outside of the norm in late 20th and early 21st century childhood discourses both within research and society as a whole. Osten’s theatre and artistry are identified as growing sideways, developing in unexpected directions while disrupting ideas about childhood and adulthood, and also what can be viewed as theatre for children and theatre for adults. The dissertation states that Osten’s theatre for young audiences can be seen as pioneering, not only in the field of children’s theatre, but also for the development and renewal of Swedish theatre in general.
Visa alla publikationer av Rebecka Brinch vid Stockholms universitet