Alla elever har olika språkliga resurser att tillgå och har därför varierade utgångspunkter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Den läs- och skrivundervisning och det stöd som fungerar för en elev behöver därför inte fungera för en annan. Grunden för en framgångsrik undervisning är gedigen kunskap väl grundad i evidensbaserad forskning om läs- och skrivutveckling, om vad som kan orsaka hinder och om vad som kan stötta fortsatt utveckling.Denna bok belyser vad av språkliga utmaningar kan innebära, hur de kan upptäckas, och vad lärare kan göra för att planera undervisningen så att den inkluderar alla elever. I bokens kapitel diskuteras språk-, läs- och skrivutveckling utifrån olika perspektiv, bedömning och kartläggning av läs- och skrivutveckling samt en strukturerad läs- och skrivundervisning för såväl skolan som den anpassade skolan. Vidare lyfts läs- och skrivsvårigheter liksom dyslexi samt hur dessa i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och språkstörning kan inverka på elevers läsande och skrivande samt vilka utmaningar det kan innebära för undervisningen. Innehållet belyser också hur läs- och skrivundervisningen kan stimulera och motivera till läsande och skrivande på olika sätt och hur assisterande teknik kan användas. Boken lyfter även hur språklig sårbarhet kan mötas i undervisningen samt vad Läsa-, skriva-, räknagarantin innebär för läs- och skrivundervisningen.I denna andra upplaga har innehållet uppdaterats och ett nytt angeläget kapitel om flerspråkiga elevers läsande har tillkommit.Boken riktar sig till studenter inom lärar-, speciallärar- och specialpedagogprogram, logopedstudenter samt yrkesverksamma som i sin profession önskar stärka sin kunskap inom området.Bokens redaktörer är Diana von Börtzell-Szuch och Sari Vuorenpää, båda vid Stockholms universitet.

Modersmålslärare vittnar om att det kan vara svårt att hitta relevanta läromedel att använda i undervisningen oavsett språk då texter från respektive hemland är anpassade för en undervisningskontext som skiljer sig från det svenska skolsystemet med exempelvis flera undervisningstimmar och språkkunskaper på en mera homogen nivå bland eleverna. Många lärare utvecklar därför eget undervisningsmaterial med inspiration från olika källor. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur modersmålslärare resonerar om användningen av läromedel i sin undervisning samt vilka val de gör avseende litteratur och läromedel för sin undervisning. Detta är intressant utifrån skrivningen i Lgr 11 att eleven ska utveckla ’ett jämförande förhållningssätt mellankulturer och språk’. Studien vill lyfta fram lärarröster som undervisar i olika modersmål i den svenska skolan för att öka kunskapen om lärares varierande praktiker och tillgång till texter på respektive modersmål. Den centrala forskningsfrågan är: Vilka texter användermodersmålslärare för att knyta ihop elevernas kulturella och språkliga bakgrund med den svenska kulturen och det svenska språket?Här presenteras intervjuer med modersmålslärare i arabiska, assyriska, grekiska och vietnamesiska som berättar om hur de använder, bearbetar och väljer olika texter i modersmålsundervisningen. Resultaten stämmer väl överens med tidigare studier där det framkommit att modersmålslärare skapar mycket eget material, men att de också kan använda läromedel från hemländerna, framför allt i den första läs- och skrivinlärningen.

Ungas intresse för läsning är en fråga som engagerar på flera plan. I skolan axlar svenskämnet ett stort ansvar för elevernas utveckling som läsare. Högläsning som metod för att främja läsmotivation och engagemang vinner terräng även i högre årskurser. Artikelns syfte är att belysa elevers perspektiv på skönlitterär läsning och högläsning av skönlitteratur i skolan, och den söker svar på följande forskningsfrågor: Vad berättar elevernas utsagor om deras litterära tänkande och litterära föreställningsvärldar?, Vilken bild av litteraturläsning i allmänhet och högläsning i synnerhet ger eleverna uttryck för? och Hur anser eleverna att litteraturundervisningen kan utvecklas? Genom fokusguppsamtal med elever i årskurs 9 bidrar den här artikeln med ett elevperspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av litteraturdidaktisk teori, bland annat om högläsning. Langers (2017) begrepp föreställningsvärldar och olika positioner en läsare intar i relation till en litterär text bidrar även till studiens metod och används som analysraster. Studiens resultat visar på såväl läslustbegränsningar som möjligheter i litteraturundervisningen. I fokusgruppsamtalen är eleverna engagerade och den kvalitativa innehållsanalysen visar att de rör sig mellan Langers olika positioner i relation till den roman de läst, men även till andra texter, och därmed visar exempel på litterärt tänkande. Deras uppfattning om läsning i skolan präglas av en nyttodiskurs. De är till del kritiska mot högläsning, då den ter sig långsam. För en mer intresseväckande undervisning önskar eleverna bland annat större utbud av texter, möjligheter att påverka litteraturval och fler boksamtal. Resultaten pekar på att litteraturundervisningen bättre kunde utnyttja de undervisningstillfällen och fördjupningar som elevernas engagemang i den litterära texten öppnar för.

I denna artikel står en skolledare från ett specifikt svenskt utbildningssammanhang i fokus. Skolledaren är biträdande rektor för en kommunal modersmålsenhet och ansvarar för en verksamhet där personalgruppen består av modersmålslärare och studiehandledare. Syftet med artikeln är att undersöka detta specifika ledaruppdrag i ett mångfalds- ochhållbarhetsperspektiv med särskilt fokus på social och kulturell hållbarhet. Syftet nås genom en fallstudie som med en kvalitativ innehållsanalys studerar en skolledares beskrivningar av sitt ledaruppdrag vid två tillfällen under en tvåårsperiod. Hållbart ledarskap studeras utifrån flera moraliska principer och resultaten visar att den aktuella ledarens uppdrag i viss mån kan definieras som hållbart, men att det även finns flera faktorer som kan åtgärdas för att det aktuella ledaruppdraget ska bli mer hållbart.