Jag har undervisat i ryska på alla nivåer, i rysk litteraturhistoria och rysk kultur- och idéhistoria, i ukrainsk litteraturhistoria, i litteraturanalys och litteraturteori samt i akademiskt skrivande. Jag har utvecklat forskarutbildningskursen ”Översättning och makt” samt deltagit i utvecklingen av forskarutbildningskursen ”Att kontrollera litteraturen – perspektiv på censur”.

Jag handleder uppsatsstudenter med främst litterär och kulturvetenskaplig inriktning och är huvudhandledare för två doktorander, Lisa Mendoza Åsberg (avhandlingsprojekt: Den dubbla rösten: representerat tal i översättning mellan svenska och polska) och Julia Gerdner (avhandlingsprojekt: Resurrecting through Language: Linguistic Conversion in Contemporary Ukrainian Poetry).

De senaste terminerna har jag undervisat på följande kurser:

HT26: Ukrainsk litteraturhistoria (Ukrainska II), Litteraturalys (Ukrainska III, Ryska III, Ryska IV), Rysk litteraturhistoria (Ryska II), Uppsatskurs (Ryska III)

VT26: Rysk litteraturhistoria (Ryska II), Akademiskt skrivande (Ryska III), Textanalys och översättning II (Ryska II), Uppsatskurs (Ryska IV), Att kontrollera litteraturen – perspektiv på censur (Avancerad nivå)

HT25: Ukrainsk litteraturhistoria (Ukrainska II), Rysk litteraturhistoria (Ryska II), Textanalys och översättning II (Ryska II), Uppsatskurs (Ryska IV)

VT25: Akademiskt skrivande (Ukrainska III och Ryska III), Rysk litteraturhistoria (Ryska II), Textanalys och översättning II (Ryska II), Litteraturanalys (Specialisering 1, Ryska III och Ryska IV), Rysk kulturhistoria (Ryska III)

HT24: Ukrainsk litteraturhistoria (Ukrainska II), Rysk litteraturhistoria (Ryska II), Uppsatskurs (Ryska IV och Tjeckiska IV), Textanalys och översättning I (Ryska I), Den moderna ryska prosan (Ryska IV)

VT24 Rysk litteraturhistoria (Ryska II), Rysk poesi, närläsning (avancerad nivå), Akademiskt skrivande (Ryska III), Kultur- och idéhistoria (Ryska III), Textanalys och översättning I (Ryska I)

HT23: Rysk litteraturhistoria (Ryska II), Rysk prosa, närläsning (Ryska IV), Uppsatskurs (Ryska IV)

VT23: Rysk litteraturhistoria (Ryska II), Rysk kulturhistoria (Ryska III), Introduktion till litteraturteori: den ryska formalismen och Bachtin (Ryska IV), Uppsatskurs (Ryska IV, Tjeckiska IV), Textanalys och översättning II (Ryska II)

För närvarande leder jag forskningsprojektet ”De/colonizing Ukraine: Practices of Russification and Modes of Resistance, 1922–1991” finansierat av Östersjöstiftelsen för perioden 2025–2027. Projektet undersöker förutsättningarna för kulturproduktion under påtvingad kulturell förändring. Det fokuserar på den russifieringspolitik som fördes av sovjetiska myndigheter i förhållande till Ukraina fram till landets självständighet 1991. Russifiering studeras som ett mångskiktat, mångdimensionellt och dynamiskt fenomen som initierat kulturella processer som fortfarande är aktiva i Ukraina. Projektet överskrider gränserna för tidigare sociolingvistisk forskning om russifiering och tar sikte på kontexter inom kulturproduktion. Undersökningen bygger på projektdeltagarnas tidigare forskning och fokuserar på skapandet av ordböcker, översättning av utländsk litteratur och publiceringsprocessen. Dessa områden var avgörande för att forma en "det möjligas topografi" under sovjetperioden. Projektet betraktar dem som öppna för både förryskning och åtgärder som syftar till att förhandla och motverka den och på så sätt bildar "rum för av/kolonisering". Med ett interdisciplinärt angreppssätt och material ur både tryckta källor och arkiv syftar projektet till att kasta nytt ljus över förryskningens kulturella dynamik i Sovjet- Ukraina. Det slutliga målet är att avtäcka kumulativa verkningar och synergieffekter av förryskningspolitiken på kulturen som helhet. Därigenom bidrar projektet med nya perspektiv på aktuella frågor om de/kolonisering, nationell kultur och nationell identitet i Ukraina och bereder marken för jämförande studier av förryskning i (post-)sovjetiska områden.

Min tidigare forskning har bl.a. rört rysk modernistisk poesi och prosa och, framför allt, litterär översättning som mångfacetterat kulturfenomen i den sovjetiska kontexten. Den senare har bedrivits inom två externfinansierade projekt:

Forskningsprojektet ”Totalitarism och översättning: kontroll och konflikt i sovjetiska översättningspraktiker 1932–1953” (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond 2009–2011) hade som mål att etablera litterär översättning som forskningsobjekt inom området Stalintidens kultur. Nyare översättningsvetenskapliga perspektiv användes för att analysera ett stort historiskt källmaterial som jag samlat in under arkivarbete i Moskva. Analys av periodens översättningsdiskurs kombinerades med studium av några viktiga praktiker. Särskilt undersökte jag det omfattande bruket av indirekta praktiker, i synnerhet  den s.k. podstrotjnik-översättningen, som ett institutionaliserat ”kreativt rum” mellan källtext och måltext. Resultatet av detta projekt var bl.a. en mikrohistoria över podstrotjnik-användningen bland ryska översätttare och en mikrohistoria över den första allunionella översättarkonferens som hölls 1936; den senare med fokus på den ”ideologisering av normer” som kom att sätta varaktiga spår i sovjetisk översättningskultur.

Forskningsprojektet ”Gränssnittet med det främmande: den sovjetiska översättningsskolan, kalla kriget och världslitteraturen 1945–1985” (finansierat av Vetenskapsrådet 2015–2018) byggde delvis vidare på den konceptuella och materiella bas som etablerats av föregående projekt men fokuserade på utomunionell översättning och skapandet av en rysk världslitterär kanon. I projeket betraktades översättning som den ryska kulturens ”gränssnitt med det främmande”.  Denna metafor framhäver att en översättning  bestämmer hur det främmande verket presenteras för läsarna och därmed dess möjliga betydelser i målkulturen. Under perioden ifråga definierades detta gränssnitt i stort av den ”sovjetiska översättningsskolan”. Projektet undersökte hur ”den sovjetiska översättningsskolan” etablerades som begrepp och vilken kulturell betydelse den fick. Samtidigt analyserades några nyckelaktörers egna översättningar med särskilt fokus på verkens intertextualitet. Genom att kombinera översättningsvetenskap och slavistik gav projektet nya perspektiv på periodens översättningshistoria och skapade nya förutsättningar för reflektion över Rysslands kulturella interaktion med Väst.

2026. ”Minnet av Babyn Jar,” 20TAL #16–17, 13–15.

2025. “From the Editor,” Scando–Slavica 71:1, 1–2.

2025. “From the Editor,” Scando–Slavica 70:2, 173–174.

2024. “From the Editor,” Scando–Slavica 70:1, 1–3.

2023. “From the Editor,” Scando–Slavica 69:2, 141–142.

2023. “From the Editor,” Scando–Slavica 69:1, 1–2.

2022. “From the Editor,” Scando–Slavica 68:2, 201–202.

2022. “Translating Inferno: Mikhail Lozinskii, Dante and the Soviet Myth of the Translator” i Translation under Communism, red. Christopher Rundle, Anna Lange, Daniele Monticelli. London Borough of Camden: Palgrave Macmillan, 111–141.

2021. “Perevodčik kak trikster: Mark Tarlovskij i južnaja sub’’ektivnost’” [artikel och arkivpublikation] i Tolkovanija pravdy v russkoj kul’ture (Studia Russica Helsingiensia et Tartuensia XVII), red. Gennadij Obatnin & Tomi Huttunen (Slavica helsingiensia 54). Helsinki: Dep. of Languages, University of Helsinki, 261–276.

2021. “Mėtr i metr: pjatistopnyj variant perevoda ‘Don Žuana’ G.A. Šengeli” [A maître and his meter: a pentameter variant of G.A. Shengeli’s Don Juan translation] [artikel, 24 s. och arkivpublikation 81 s.] i Chudožestvenno-filologičeskij perevod 1920–1930-ch godov [Literary-philological translation during the 1920s–1930s], red. M.E. Baskina, V.V. Filičeva. S:t Petersburg: Nestor-Istorija, 342–448.

2020. “Made under pressure: literary translation in the Soviet Union, 1960–1991” [review article], The Translator, DOI: 10.1080/13556509.2020.1808392

2019. “The Translator as Trickster: Mark Tarlovskii and Southern Subjectivity” i Words, Bodies, Memory. A Festschrift in honor of Irina Sandomirskaja, red. Lars Kleberg, Tora Lane, Marcia Sa Cavalcante Schuback (Södertörn Philosophical Studies 23). Huddinge: Södertörns högskola, 191–209.

2019. “En maître reviderar sin meter: Georgij Šengelis femfotade experiment med Byrons Don Juan” i Slavica antiqua et hodierna. En hyllningsskrift till Per Ambrosiani (Stockholm Slavic Papers 28), red. Elisabeth Löfstrand, Alexander Pereswetoff-Morath, Ewa Teodorowicz-Hellman. Stockholm: Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederändska och tyska, 167–177.

2019. “Institutionalized Intermediates: Conceptualizing Soviet Practices of Indirect Translation” i Indirect Translation: Theoretical, Methodological and Terminological Issues, red. Alexandra Assis Rosa, Hanna Pieta & Rita Bueno Maia. New York and London: Routledge [Book edition of the eponymous special issue of Translation Studies, 2017].

2018. “Koncept ‘sovetskoj školy perevoda’ — dit’ja pozdnego stalinizma” [The concept of the ‘Soviet school of translation’ — a child of late Stalinism] i Vtoroj vsesojuznyj s’’ezd sovetskich pisatelej (1954). Ideologija istoričeskogo perechoda i transformacija sovetskoj literatury [The Second all-union congress of Soviet writers (1954). The ideology of historical transition and the transformation of Soviet literature], red. K.A. Bogdanov & V.Iu. Viugin. S:t. Petersburg: Aleteia, 309–346.

2018. “Introduction: The Double Context of Translation” i Translation in Russian Contexts: Culture, Politics, Identity, red. Brian James Baer & Susanna Witt, (Routledge Advances in Translation and Interpreting Studies). New York and London: Routledge, 1–16.

2017. “‘Sovetskaja škola perevoda’ — k probleme istorii koncepta” [‘The Soviet school of translation — to the history of the concept’] i Perevodčeskie strategii i gosudarstvennyj kontrol’/Translation Strategies and State Control, red. Lea Pild. Acta Slavica Estonica IX. Tartu: Tartu University Press, 36–51.

2017. “Institutionalized Intermediates: Conceptualizing Soviet Practices of Indirect Translation”, Translation Studies (special issue: Indirect Translation: Theoretical, Methodological and Terminological Issues). 10:2, 166–182.

2016. “Socialist Realism in Translation: The Theory of a Practice”, Baltic Worlds IX:4, 52–58.

2016. “Translation and Intertextuality in the Soviet-Russian Context: The Case of Georgii Shengeli’s Don Juan”, Slavic and East European Journal. 60:1, 22–48.

2016. “Byron’s Don Juan in Russian and the ‘Soviet School of Translation’”, Translation and Interpreting Studies (Special Issue: Contexts of Russian Literary Translation. red. Susanna Witt & Julie Hansen). 11:1, 23–43.

2016. “Introduction” (med Julie Hansen), Translation and Interpreting Studies (Special Issue: Contexts of Russian Literary Translation. red. Susanna Witt & Julie Hansen). 11:1, 1–3.

2015. “Pasternak, Łysohorsky and the Significance of ‘Unheroic’ Translation”, Russian Literature 78, 755–773 <http://authors.elsevier.com/sd/article/S0304347915001052>.

2014. “Det främmande ordet i andra potens: Byrons Don Juan på ryska” i Med blicken österut. Hyllningsskrift till Per-Arne Bodin (Stockholm Slavic Papers 23), red. Per Ambrosiani, Elisabeth Löfstrand, Ewa Teodorowicz-Hellman. Stockholm & Skellefteå: Artos & Norma, 383–399.

2013. “The Shorthand of Empire: Podstrochnik Practices and the Making of Soviet Literature”, Ab Imperio: Studies of New Imperial History and Nationalism in the Post-Soviet Space 3, 155–190.

2013. “Arts of Accommodation: The First All-Union Conference of Translators, Moscow, 1936, and the Ideologization of Norms” i The Art of Accommodation: Literary Translation in Russia, red. Leon Burnett & Emily Lygo. Oxford: Peter Lang, 141–184.

2013. “Totalitarizm i perevod: kontekst Džambula” i Džambul Džabaev. Priključenija kazachskogo akyna v sovetskoj strane, red. Konstantin Bogdanov, Riccardo Nicolosi, Jurii Murašov. Moskva: NLO, 267–286.

2011. “Between the Lines: Totalitarianism and Translation in the USSR” i Contexts, Subtexts and Pretexts: Literary Translation in Eastern Europe and Russia, red. Brian James Baer. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 149–170.

2011. “Translatio imperii: aspekter på nationalitetsöversättning under Stalintiden” i Litteratur i gränszonen: transnationella litteraturer ur ett nordiskt perspektiv, red. Christina Kullberg & Elisabeth Bladh. Falun: Högskolan i Dalarna, 35–52.

2009. “‘Nature’ in Doctor Zhivago” i The Life of Boris Pasternak’s Doctor Zhivago (Stanford Slavic Studies 37), red. Lazar Fleishman. Stanford: Dept. of Slavic Languages and Literatures, 156–172.

2009. “Pasternaks begynnelser: till autofiktionens poetik” i The Arts in Dialogue. Essays in honour of Fiona Björling, red. Johanna Lindbladh et al. Lund: Lund University, 323–336.

2009. “Pasternak’s Iskaženie and the Practice of Creative Evolution” i From Poets to Padonki: Linguistic Authority and Norm Negotiation in Modern Russian Culture, red. Ingunn Lunde & Martin Paulsen (Slavica Bergensia 9), Bergen: University of Bergen, 212–227.

2009. “Ėpistemologija poėtiki (Neskol’ko nabljudenij nad ‘Ochrannoj gramotoj’ Pasternaka)” i Jazyk kak mediator meždu znaniem i iskusstvom. Problemy meždistsiplinarnych issledovanij chudožestvennogo teksta, red. Natal’ja Fateeva, Institut russkogo jazyka im. V.V. Vinogradova RAN. Moskva: Azbukovnik, 161–166.

2008. “Tala tvåstämmigt: totalitarism och översättning” i Terminal Øst: Totalitære og posttotalitære diskurser, red. Ingunn Lunde & Susanna Witt. Bergen: Spartacus, 215–233.

2008. “O prostranstve lesa v poėtike Pasternaka” i Ljubov’ prostranstva… Poėtika mesta v tvorčestve Borisa Pasternaka, red. V. Abašev. Moskva: Jazyki slavjanskoj kul’tury, 175–187.

2008.“Portfölj med dubbla bottnar: litterär översättning i Sovjetunionen” i Konsten att översätta. Föreläsningar vid Södertörns högskolas Litterära översättarseminarium 1998–2008, red. Lars Kleberg. Huddinge: Södertörns högskola, 203–216.

2007. ”Översättningsportföljen” i Jostein 70: post festum-skrift, red. Ingunn Lunde. Bergen: Universitetet i Bergen, 66–68.

2004. “Drama v Drame: strašnaja mest’ Čechova?” (med Lars Kleberg) i Telling Forms. 30 Essays in Honour of Peter Alberg Jensen (Stockholm Studies in Russian Literature 37), red. Karin Grelz & Susanna Witt. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 183–196.

2004. “Plötsligt!” [Om Dostoevskij’s Idioten] i Idioten, Program. Göteborgs stadsteater, 3–6.

2003. “Showing and Hiding: the Paradoxical Modernism of Boris Pasternak” i Swedish-Polish Modernism. Literature-Language-Culture. Conference held in Cracow, Poland, April 20–21 2001 (Konferenser 56. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien), red. Małgorzata Anna Packalén & Sven Gustavsson. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 139–146.

2003. “Perevod kak mimikrija: Gamlet Pasternaka” i Swedish Contributions to the Thirteenth International Congress of Slavists, Ljubljana, 15–21 August 2003 (Slavica Lundensia Supplementa 2), red. Birgitta Englund Dimitrova & Alexander Pereswetoff-Morath. Lund, 145–156.

2003. “Pusjkins ‘Spader dam’ – och Tjajkovskijs” i Spader dam. Opera av Pjotr Iljitj Tjajkovskij, Program. Göteborgsoperan, 11–12.

2002. "Om livet i Sovjet – inte en kackerlacka nämns” [recension av Maria Zennström, Katarinas sovjetiska upplevelser, Bonniers 2001], Bulletin no. 1/02, april 2002, Sällskapet för studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien, 11–12.

2001. “Skapandet under lupp” i Forskardagarna 2001. Stockholm: Stockholms universitet, 2 s.

2001. “‘... almaznyj chmel´ s duši’: K interpretacii stichotvorenija Pasternaka ‘Naša groza’”. Studia Russica XIX (Budapest), 279–283.

2000. Creating Creation: Readings of Pasternak’s Doktor Živago, Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

2000. “Gastronomičeskaja metafizika Pasternaka” i Severnyj sbornik: Proceedings of the NorFA Network in Russian Literature 1995–2000, red. Peter Alberg Jensen & Ingunn Lunde (Stockholm Studies in Russian Literature 34). Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 267–276.

2000. “Mimikrija v Doktore Živago” i V krugu Živago. Pasternakovskij sbornik (Stanford Slavic Studies 22), red. Lazar Fleishman. Stanford: Dept. of Slavic Languages and Literature, 87–122 (reprinted: Pasternakovskij sbornik 1: Stat’i i publikacii, red. A.L. Oborina, E.V. Pasternak. Moskva: RGGU, 2011, 188–221).

1998. “Master i Margarita – teatral’nyj roman?,” Semiotika, Sign Systems Studies, vol. 26, 299–318.

1997. “‘Poėty’ Mariny Cvetaevoj: Popytka analiza i istorija odnogo posvjaščenija” i Den’ poėzii Mariny Cvetaevoj: Sbornik statej (Russica Aboensia 2), red. Barbara Lönnqvist & Larisa Mokroborodova. Åbo/Turku, 24–48.

1994. “‘Doktor Živopis’: O ‘romanach’ Borisa Pasternaka Doktor Živago” i Klassicizm i modernizm: sbornik statei, red. I. Avramec, P. Alberg Jensen, L. Kiseleva et al. Tartu: Tartu Ülikooli kirjastus, 140-167 (reprinted: Toronto Slavic Quarterly, 15, Winter 2006.

Tidigare översättningar

2014. [från ukrainska] Kotsarev, Oleh, “Den samtida ukrainska poesin: melodi, magi, revolution”, 10TAL, #17/18, 44–50.

2014. [från ukrainska] Jakymtjuk, Ljubov, “Kriget talar”, 10TAL, # 17/18, 8–12.

2014. [från ukrainska] Zjadan, Serhij, “Varför jag inte finns på sociala medier” [diktcykel], 10TAL. # 17/18, 72–77.

2014. [från ukrainska] Zjadan, Serhij, “Sju texter om kriget”, 10TAL, # 17/18, 17–23.

2014. [från ukrainska] Dikter av Ljubov Jakymtjuk, Halyna Kruk, Marianna Kyjanovska, 10TAL, # 17/18, 13–15; 51–53; 68–71.

2006. [från ukrainska] dikter av Jurii Andruchovytj, Halyna Kruk och Serhij Zjadan för Stockholm Poetry Festival (programpublikationen) och Svenska institutet.

2005. [från ryska] Sandomirskaja, Irina, “Ridikylen” i Handväskan i samtidskonsten / The Handbag in Contemporary Art, 12 november 2005–26 februari 2006, Galleri 3 [utställningskatalog], Stockholm: Kulturhuset, 7–9.

2001. [från engelska] Sandomirskaja, Irina, “Konsten på spaning innanför nödvändighetens murar” i Konst på SÖS. Essäer om konst på sjukhus och i annan institutionsmiljö, red. Ann Magnusson. Stockholm: Stockholms läns landsting, 63–87.

2000. [från ukrainska] dikter av Jurij Andruchovytj, Natalka Bilotserkivets’, Jaroslav Dovhan, Oleksandr Irvanets’, Ariel, # 3, 24–25, 54–66.

1999. [från ukrainska] Dikter av Oksana Zabuzjko, Ariel, # 4, 14–24.

1998. [från ryska] Sandomirskaja, Irina, “Landskap med vandringsman” [recension av Boris Gasparovs bok Jazyk, pamiat’, obraz], Dialoger # 46, 37–39.

1997. [från ryska] Dmitrevskaja, Marina, “Huset som Sonnenschein byggde”, Teatertidningen # 3, 16–19.

1995. [från ryska] Ur tsarpalatsets garderob: Eremitaget i S:t Petersburg gästar Livrustkammaren [utställningskatalog]. Stockholm, 50 s.

1991. [från ryska] Oksana Korneva, Gennadij Demin, “Ängelns lärling: En intervju med Moisej Solomonovitj Belenkij om Solomon Michoels teater”, Teatertidningen, 54:4, 17–21.

1991. [från ryska] Vasiljev, Anatolij, “Teatern som inte känner några gränser”, Teatertidningen, 53:2, 16–18.

1991. [från ryska] Lebedeva, L. “Emigranternas migration”: Ett samtal mellan regissörerna Roman Kozak och Michail Mokejev, Teatertidningen, 53:2, 19–22.

1991. [från ryska] Ignatieva, Maria, “Jurij Pogrebnitjko”, Teatertidningen, 53:2, 23–24.

1991. [från ryska] Svobodin, A. “Nikolaj Erdman”, Teatertidningen. 53:2, 25–30.

1985. [från ryska] Surkova, Olga / Tarkovskii, Andrej, “För skådespelaren ska filmen vara som livet: gåta, hemlighet, mysterium”, Expressen 20.1.1985.