I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Komparativ rapport till utredning av vissa frågor i diskrimineringslagen (A 2019:03)

  2021. Sabina Hellborg, Erik Sjödin. Ett utökat skydd mot diskriminering, 327-352

  Kapitel

  Bilaga 5 SOU 2021:94 Diskriminerande uttalanden utan identifierbar skadelidande Inledning – generella anmärkningar Vilka möjligheter det finns att vidta rättsliga åtgärder med anledning av diskriminerande uttalanden eller motsvarande när konkret identi-fierbar skadelidande saknas, kommer i det följande att belysas utifrån tre skilda frågeställningar. Utrymmet för respektive frågeställning varierar beroende på hur respektive land utformat sin reglering.  Den första frågeställningen berör om det i respektive lands rätts-ordning finns några bestämmelser som medger att en organisation för talan i allmänhetens intresse, dvs. utan koppling till en specifik individ. I den delen är det relevant att inte enbart behandla diskrimi-neringslagstiftningen, utan även de processuella  förutsättningarna som följer av annan lagstiftning. Framställningen i denna del kom-mer inte vara heltäckande utan fokuserad på aktuella frågor. Det är också av intresse i vilket forum som klagomål kan väckas och talan föras.  En andra frågeställning är vilka påföljder som kan aktualiseras när en organisation tillåts föra talan i dessa fall. Den tredje frågeställningen avser om det finns någon möjlighet att direkt angripa ett uttalande eller anslag (exempelvis en plats-annons) av diskriminerande karaktär, genom explicita förbud i lag-stiftningen samt i sådana fall vilka sanktioner som kan bli aktuella.  Nedan följer en framställning av regleringen i Danmark, Finland, Norge, Belgien, Nederländerna och Storbritannien. 

  Läs mer om Komparativ rapport till utredning av vissa frågor i diskrimineringslagen (A 2019:03)

• Tillgång till arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar

  2021. Sabina Hellborg. Svensk Juristtidning 2021 (5-6), 383-400

  Artikel

  Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering genom bristande tillgänglighet innebär att arbetsgivare har en skyldighet att vidta skäliga anpassningsåtgärder för arbetssökande och arbetstagare med funktionsnedsättning.

  Denna skyldighet gäller även i förhållande till personer med psykiska funktionsnedsättningar, vilket medför andra utmaningar än avseende fysiska dito. I artikeln diskuteras dessa utmaningar utifrån några av de frågor som regleringen ger upphov till. Vad krävs av arbetstagaren respektive arbetsgivaren för att förbudet ska tillämpas? När måste arbetsgivaren agera, och hur? Vilka förändringar av arbetsuppgifter, arbetets organisation och arbetsmiljö krävs? Vilken betydelse har möjligheten till dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i de aktuella frågorna? Det övergripande syftet med artikeln är att, med grund i en systematisering och analys av rättskällorna, belysa de rättsliga oklarheter som råder kring tillgång till arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

  Läs mer om Tillgång till arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar

• Diskrimineringsersättning som påföljd i och utanför arbetsrätten

  2019. Sabina Hellborg. Lavalgenerationen, 269-288

  Kapitel

  Läs mer om Diskrimineringsersättning som påföljd i och utanför arbetsrätten

• Förbudet mot bristande tillgänglighet – några frågor om ansvar för åtgärder och genomförande

  2019. Sabina Hellborg. Labour Law and the Welfare State, 153-168

  Kapitel

  Läs mer om Förbudet mot bristande tillgänglighet – några frågor om ansvar för åtgärder och genomförande

• Liability for Medical Injuries in Sweden

  2019. Sabina Hellborg. Journal de Droit de la Santé et de l’Assurance Maladie (23), 72-76

  Artikel

  Läs mer om Liability for Medical Injuries in Sweden

Visa alla publikationer av Sabina Hellborg vid Stockholms universitet