Profiles

Lyon

Steve Lyon

Professor i kvantitativ miljöhydrologi

View page in English
Arbetar vid Institutionen för naturgeografi
Telefon 08-16 48 88
E-post steve.lyon@su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 8
Rum T 312
Postadress Inst för naturgeografi 106 91 Stockholm

Om mig

 

Forskning

Steve Lyon, Professor i kvantitativ miljöhydrologi, disputerade i Biological and Environmental Engineering vid Cornell University 2006 med avhandlingen Incorporating the spatial structure of shallow water tables into hydrology. Steve fortsatte med forskning kring land-vatten interaktioner som postdoktor vid University of Arizona, och alltsedan 2008, då han började på Institutionen för Naturgeografi, har hans arbete kombinerat innovativa metoder för att isolera hydrologiska processer över olika skalor. Genom att skapa en förståelse för sådana processer kan vi hjälpa samhällen att förvalta naturresurser på bästa sätt.

Undervisning

Selected Publications

Ten highly cited publications

McDonnell, J., K. McGuire, P. Aggarwal, K. Beven, D. Biondi, G. Destouni, S. Dunn, A. James, J. Kirchner, P. Kraft, S. Lyon, P. Maloszewski, B. Newman, L. Pfister, A. Rinaldo, A. Rodhe, T. Sayama, J. Seibert, K. Solomon, C. Soulsby, M. Stewart, D. Tetzlaff, C. Tobin, P. Troch, M. Weiler, A. Western, A. Wörman, S. Wrede (2010), How old is the water? Open questions in catchment transit time conceptualization, modelling and analysis, Hydrological Processes, 24(12), 1745-1754, doi:10.1002/hyp.7796.

Lyon, S.W., M.T. Walter, P. Gérard-Marchant, and T.S. Steenhuis (2004), Using a topographic index to distribute variable source area runoff predicted with the SCS-curve number equation, Hydrological Processes, 18(15), 2757-2771.

Agnew, L.J., S.W. Lyon, P. Gérard-Marchant, V.B. Collins, A.J. Lembo, T.S. Steenhuis, and M.T. Walter (2006), Identifying hydrologically sensitive areas: Bridging the gap between science and application, Journal of Environmental Management, 78, 63-76.

Lyon, S.W., G. Destouni, R. Giesler, C. Humborg, M. Mörth, J. Seibert, J. Karlsson, and P.A. Troch (2009), Estimation of permafrost thawing rates in a sub-arctic catchment using recession flow analysis, Hydrology and Earth Systems Sciences, 13, 595-604, doi:10.5194/hess-13-595-2009.

Heidbüchel, I., P.A. Troch, S.W. Lyon, and M. Weiler (2012), The master transit time distribution of variable flow systems, Water Resources Research, 48, 6, doi:10.1029/2011WR011293.

Lyon, S.W., A.J. Lembo, M.T. Walter, and T.S. Steenhuis (2006), Defining probability of saturation with indicator kriging on hard and soft data, Advances in Water Resources, 29(2), 181-193.

Broxton, P.D., P.A. Troch, and S.W. Lyon (2009), On the role of aspect to quantify water transit times in small mountainous catchments, Water Resources Research, 45, W08427, doi:10.1029/2008WR007438.

Lyon, S.W., M. Nathanson, A. Spans, T. Grabs, H. Laudon, J. Temnerud, K. Bishop, and J. Seibert (2012), Specific discharge variability in a boreal landscape, Water Resources Research, 48, 8, doi:10.1029/2011WR011073.

Lyon, S.W., J. Seibert, A.J. Lembo, M.T. Walter, and T.S. Steenhuis (2006), Geostatistical investigation into the temporal evolution of spatial structure in a shallow water table, Hydrology and Earth System Sciences, 10, 113-125, doi:10.5194/hess-10-113-2006.

Lyon, S.W., S.L.E. Desilets, and P.A. Troch (2009), A tale of two isotopes: Differences in hydrograph separation for a runoff event when using dD vs. d18O, Hydrological Processes, 23(4), 2095-2101, doi:10.1002/hyp.7326.

Forskning

Steve Lyon, Professor i kvantitativ miljöhydrologi, disputerade i Biological and Environmental Engineering vid Cornell University 2006 med avhandlingen Incorporating the spatial structure of shallow water tables into hydrology. Steve fortsatte med forskning kring land-vatten interaktioner som postdoktor vid University of Arizona, och alltsedan 2008, då han började på Institutionen för Naturgeografi, har hans arbete kombinerat innovativa metoder för att isolera hydrologiska processer över olika skalor. Genom att skapa en förståelse för sådana processer kan vi hjälpa samhällen att förvalta naturresurser på bästa sätt.

Senast uppdaterad: 10 maj 2020

Bokmärk och dela Tipsa