I min forskning intresserar jag mig för litteraturen som tekniskt fenomen. Forskningsfält som medieteori, mediehistoria, bokhistoria och arkivteori är centrala, liksom pappersarbetets historia och teori. Men jag intresserar mig också för hur litteraturen formar den människa som läser och skriver den. Läsandets och skrivandets historia och teori är centrala forskningsområden, liksom subjektets historia i vid mening.

I min doktorsavhandling, Själens medium. Skrift och subjekt i Nordeuropa omkring 1500, undersökte jag hur en omfattande medial förvandling, i form av boktryckets genombrott, förde med sig en rad nya mediala praktiker, som i nästa led kom att ge upphov till en ny slags subjektivitet. Läs mer om den här i SvD eller här i GP.

Mitt postdok-projekt handlade om den svenske vetenskapsmannen, författaren, religionsstiftaren och andeskådaren Emanuel Swedenborgs så kallade drömbok. På ett plan är det en studie i ett klassiskt problem i svensk litteraturvetenskap och idéhistoria: hur ska man förstå Swedenborgs drömmar och visioner? På ett annat är det ett bidrag till diskussionen om subjektets historiska utformning i våra samhällen. Projektets teoretiska fokus ligger på journalen som självframställning och studien undersöker självteknikernas funktion och utformning i 1700-talets litteraturer, samt deras koppling till kulturella praktiker som andakt, introspektion och drömtydning. Studien, som är den första vetenskapliga monografin om Swedenborgs drömbok, har titeln Skådat om natten. Självframställning och självhermeneutik i Emanuel Swedenborgs journal 1743–1744 och publiceras under 2020.

Mitt pågående projekt har arbetstiteln Författarens hand. Litteratur som kulturteknik. Det handlar om en av de få saker vi säkert vet om litteraturen, nämligen att den skrivits ned. Ändå är själva skrivakten något som sällan berörs i litteraturstudiet då den vanligen ses som en rent transparent funktion. I min studie undersöker jag hur skrivandet som kulturteknik och historisk praktik format vad som är möjligt att uttrycka i litteraturen vid olika tidpunkter. I centrum rycker då en rad fenomen från litteraturhistoriens marginaler, som den grekiska skrivlektionen, Ciceros avhuggna hand, 1500-talets spökskrivare, Haquin Spegels grafomani, Almqvists ”röda manuskript”, Bartlebys stålpenna och det ”helvete” som släpptes löst varje gång Strindberg satte sig vid skrivbordet.

Vid sidan av min egen forskning har jag redigerat ett antal vetenskapliga antologier och tidskriftsnummer, senast temasektionen av ”Lychnos. Årsbok i idéhistoria ”(2013), dessförinnan ”Tal, makt, vansinne. En vänbok till Ulf Olsson” (2013) och ”Vandring genom tiden. Festskrift till Anders Cullhed” (2011, tillsammans med Anders Olsson och Boel Westin), dessförinnan Michel Foucault, ”Diskursernas kamp” (tillsammans med Ulf Olsson), Friedrich Kittler, ”Maskinskrifter” (tillsammans med Otto Fischer) och ”Genreteori” (tillsammans med Eva Haettner Aurelius).

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• En globaliserad litteratur

  2021. Thomas Götselius. Natur & Kulturs litteraturhistoria, 253-337

  Kapitel

  Litteraturhistorisk översikt av perioden 1400–1600 med särskild tyngdpunkt på Europa.

  Läs mer om En globaliserad litteratur

• Diskursanalys

  2020. Thomas Götselius. Litteraturvetnskap II, 147-167

  Kapitel

  Kapitlet utgör en introduktion till diskursanalysen som forskningstradition för studenter på avancerad nivå. Teoretiska utgångspunkter och metodologiska följder belyses med särskild blick på litteraturvetenskapliga forskningsområden.

  Läs mer om Diskursanalys

• Myten som sanning och hängivelse

  2019. Thomas Götselius. Längs berättandets röst, 103-108

  Kapitel

  En läsning av Lars Anderssons roman Artemis (1995).

  Läs mer om Myten som sanning och hängivelse

• Vägra skriva. Kontorsskrift och kulturteknik i Herman Melvilles "Bartleby, the Scrivener"

  2019. Thomas Götselius. Opplysninger, 167-182

  Kapitel

  Läs mer om Vägra skriva. Kontorsskrift och kulturteknik i Herman Melvilles "Bartleby, the Scrivener"

Visa alla publikationer av Thomas Götselius vid Stockholms universitet