Profiles

Theresia Pettersson

Theresia Pettersson

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 25 83
E-post theresia.pettersson@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 343
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Mina forskningsintressen rör sig inom områdena texthistoria, historisk sociolingvistik, senmedeltida och tidigmodern literacy, språkförändring och akademiskt skrivande. Framför allt är jag intresserad av skriftspråkbruk under 1500-talet och frågor som rör skriftspråkets framväxande betydelse och funktion inom olika miljöer och verksamheter. I min avhandling undersökte jag språk och texter från Stockholms rådstugurätt, så kallade tänkeböcker, från perioden 1476-1626, med fokus på funktionell textlingvistik och förhållandet mellan å ena sidan samhällsförändring, å andra sidan språkbruks- och textförändringar. I mitt nuvarande postdokprojekt Hovet som socialt nätverk under äldre nysvensk tid undersöker jag skriftbruket inom hovmiljön under senare delen av 1500-talet utifrån en sociolingvistisk nätverksanalys. Framför allt är jag intresserad av att ringa in språklig variation och förhållandet till skriftbruk inom denna specifika litteracitetsmiljö. Mitt material utgörs av privata och officiella brev. I ett annat projekt samarbetar jag med en kollega från Östa Finlands universitet, och projektet handlar om akademiskt skrivande och hur studenter insocialiseras i en akademisk litteracitet genom lärares formativa respons. 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Theresia Pettersson (et al.).

    The aim of this thesis is to shed light on language variation and language change in judicial protocols from the municipal court in Stockholm during the period 1476−1626. These documents provide a unique insight into late medieval and early modern use of written vernacular. The main material consists of 700 courtroom notes from seven different periods of time, a hundred documents from each year: 1476, 1499, 1525, 1550, 1575, 1600, and 1626. The study draws theoretically on functional linguistics; more specifically, it utilizes Halliday’s systemic-functional grammar, Ulf Teleman’s (1985) theoretical model of language change, as well as dialogism.

    The results are presented in four analytical chapters. In the first of these, the aim is to systemize the somewhat heterogeneous material, and the corpus is divided in two different ways: one due to judicial content (‘categories of matter’), and one due to textual structure (‘discourse levels’). These systemizations also serve as a methodological foundation for the lexicogrammatical analysis in the following chapters. A main result is that multi-party cases over time develop a functional need for new communication strategies, while unilateral cases already from the beginning seem to bear a more deep-rooted textual stability. In addition, there is a significant increase of discourse level 3, representing communicative events outside the courtroom, in multi-party cases found in texts from 1600 and 1626. In the two following chapters, lexicogrammatical resources of ‘personal reference’ and ‘time and tense’ are analysed. The texts realize different patterns of anaphora, where individuation explains much of the variation: texts with high degree of individuation (criminal cases) materialize a high degree of pronouns, whereas texts regarding property issues materialize low individuation with few pronouns and many full NPs. Regarding the use of tense, the past tense is the most common tense. Still, the study shows an diachronic increase in the use of present tense. The last analytical chapter examines the use of three lexical features: judicial pronouns; word pairs; and nominalizations. The results show that judicial pronouns and word pairs typically occur in registrations matters; nominalizations occur throughout the genre. In the last chapter, the results and implications of the thesis are summated and discussed.

    The results point towards a pragmatic use of the written language. Although the lexicogrammatical resources are the same during the period, the usages vary. Hence, linguistic variation and change are highly motivated by an intercommunion of contextual factors such as a more solid administrative literacy, a changing litigation, and an increase of legal demands for linguistic precision and documentation. It is argued that the language variety in the genre can be understood as instantiations of different registers.  

  • 2014. Theresia Pettersson. Studier i svensk språkhistoria. 12, 166-175
  • Kapitel Utredande text
    2018. Theresia Pettersson.
Visa alla publikationer av Theresia Pettersson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 13 februari 2019

Bokmärk och dela Tipsa