Profiles

Tomas Riad, waf 2015

Tomas Riad

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 36 38
E-post tomas.riad@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 551
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Tomas Riad, professor i nordiska språk

Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet sedan 2005, ledamot i Svenska Akademien sedan 2011, på stol nr 6. 

 

Pågående projekt

1. Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever (2016–2020) 

Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever var ett treårigt utvecklingsprojekt med inriktning på skola och undervisning. Projektet förlängdes och avslutades i juni 2020. Syftet var att gynna integrering av nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern. Vi har utarbetat en undervisningsmodell som bygger på en tydlig struktur som främjar likvärdigheten i utbildningen och som ökar de nyanlända elevernas möjligheter att avancera inom utbildningen eller i yrkeslivet. Se vidare www.intensivsvenska.se

Bild från intensivsvenska.se
Bild från intensivsvenska.se. Foto: Maria Lim Falk
 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

En viktig utgångspunkt för projektet är att undervisning av nyanlända elever måste bygga på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vårt arbete grundar sig på kunskaper som har sitt ursprung i:

  • forskningsområden, såsom svenska som andraspråk, två- och flerspråkighet, språk och lärande, grammatik, fonologi och uttal, ordförrådsutveckling, litteraturvetenskap, litteraturdidaktik och svenskämnesdidaktik
  • aktuell diskussion inom ämnen, såsom svenska respektive svenska som andraspråk, NO-ämnen, SO-ämnen, matematik, engelska, bild och idrott
  • konkreta utbildningssammanhang, såsom utbildning av nyanlända i grundskolan, Språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan, SFI (svenska för invandrare) på universitetet, SFI i utlandet, lärarutbildningen och Försvarets tolkskola.

Projektledning och projektgrupp

Projektet bygger på ett nära samarbete mellan forskare och lärare som besitter denna kunskap och därmed sammanhängande erfarenheter.

Olika arbetsgrupper har arbetat under hösten 2016 och våren 2017 med att lägga grunden för en målorienterad, systematiskt upplagd, ämnesinriktad och intensiv utbildning och språkundervisning för nyanlända. Hösten 2017 genomfördes den första tillämpningen av modellen på två skolor. Läsåret efter tillkom två skolor och läsåret 2019-20 inkluderades tre nya skolor i södra Sverige.

Projektledningsgruppen har sin hemvist vid Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler), Stockholms universitet och består av Maria Lim Falk (projektledare), Tomas Riad och Helena Bani-Shoraka. Projektgruppen består därtill av Monica Karlsson (Svefler), Ann Boglind (Göteborgs univ.) och Gustav Westberg (Svefler). Tillkommande deltagare är Carmen Galián Barrueco, Julia Backelin Forsberg, Johanna Prytz, Ghazaleh Vafaeian, Margareta Majchrowska, Torbjörn Westerberg, Débora Rottenberg.

Finansiärer och organisation

Projektet har tillkommit genom ett samarbete mellan Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse (huvudfinansiär), Svenska Akademien (initiativtagare och huvudman), Stockholms universitet (medfinansiär) och Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (medfinansiär).

Det ingår som en del i Wallenbergstiftelsernas större utbildningsprogram Utbildning för ökad integration, som också inbegriper Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA).

Fr o m ht 2020 drivs projektet vidare som ett samverkanssprojekt med Helsingborgs stad.

2. Skånska och danska intonationssystem – I övergången mellan nordgermanska och västgermanska (VR 2017–2019)

Projektet leds av Sara Myrberg, Lunds universitet. Vi undersöker hur intonationen i svenska och danska liknar varandra och skiljer sig åt med syftet att bättre förstå likheter och skillnader mellan nordgermanska och västgermanska språk. Skånska och danska tycks bilda ett övergångsområde som bör kunna ge ledtrådar till hur de germanska intonationssystemen förhåller sig till varandra.  
 

Forskning

Mina huvudsakliga forskningsintressen är fonologi, prosodi, versmetrik, språkhistoria och morfologi.

Prosodi och morfologi

I svenskan spelar prosodin en viktig roll inom det morfologiska systemet. Många morfem är lexikalt specifierade med prosodisk information, t.ex. att de ska ha en betoning, eller att de måste stå direkt före eller efter en betoning. Dessa egenskaper bestämmer i viss utsträckning hur de kan kombinera med varandra. Om detta har jag skrivit bl a i boken Prosodin i svenskans morfologi (2015, Morfem förlag) och i artikeln Culminativity, stress and tone accent in Central Swedish (Lingua 2012). Hit hör också ett par artiklar om smeknamn: Svensk smeknamnsfonologi (2002) och Smeknamnet är redan givet (Språktidningen 2016).

Prosodi och versmetrik

Versmetrik beskrivs vanligen med helt andra termer än de prosodiska, men man kan med fördel betrakta versmått som uppbyggda av prosodiska kategorier. Inom detta område arbetar jag enligt principen att man kan reducera nästan allt i versmetriken till den ordinarie grammatiken. Det ger strukturellt stöd till observationen att metriken inom ett språk alltid måste lyda dess fonologi. Ett nyligen utkommet arbete inom detta område är The phonology of Tashlhiyt Berber songs (NLLT 2016). Andra arbeten är The phonology of Greek meter (tillsammans med Chris Golston, Linguistics 2005), Accents left and right (2009) och Sköna och osköna ljud i skönlitteraturen (2013).

Prosodi och språkhistoria

Detta forskningsområde höll jag först på med som doktorand. Min avhandling, Structures in Germanic prosody (1992), innehåller en rekonstruktion av betoningssystemet i olika stadier av den germanska språkhistorien och de olika ljudförändringar som är prosodiskt motiverade.

Efter disputationen tog jag mig an frågan om uppkomsten av den tonaccentdistinktion som är så kännetecknande för svenska och norska. Det resulterade i ett antal artiklar både om uppkomsten och utvecklingen av tonaccenterna: The origin of Scandinavian tone accents (Diachronica 1998), Historien om tonaccenten (2005), och också ett par arbeten om hur den danska stöten passar in i de historiska skeendena (Origin of Danish stød 2000a, Stöten som aldrig blev av 2000b).

Jag har också arbetat i flera omgångar med tonaccenttypologin, alltså hur de olika dialekterna realiserar tonaccentdistinktionen. Det är ju den som framförallt kännetecknar hur man brukar dela in Sverige och Norge i dialektområden (Remarks on the Scandinavian accent typology 1998, Scandinavian accent typology, STUF 2006, The phonological typology of North Germanic accent, under utgivning).

Fonologi

Jag har skrivit en monografi om svenskans fonologi, The phonology of Swedish (2014, Oxford University Press). I den behandlar jag språkets segmentella och prosodiska egenskaper. Jag har också skrivit ett par kompendier i ämnet, nämligen Svenskt fonologikompendium (1997) och Artikulatorisk fonetik och fonologi (2002, reviderad 2014).

Morfologi

Jag har skrivit ett par mer renodlat morfologiska arbeten, dels Den dära och sånt därnt (2006) i festskriften till Staffan Hellberg (min handledare), dels kompendiet Ordbetydelser (2004). Boken Prosodin i svenskans morfologi (2015) handlar lika mycket om fonologi som om morfologi.

Representation av betoning i hjärnan

Jag har deltagit i ett par hjärnstudier baserade på min hypotes (Allting ryms i varje frö, 1999) om en kontrast mellan lexikala (memorerade) betoningar och fonologiskt tilldelade betoningar. Studierna, som båda stöder hypotesen, har Hatice Zora som huvudförfattare: Lexical Specification of Prosodic Information in Swedish: Evidence from Mismatch Negativity (2016) och Prosodically controlled derivations in the mental lexicon (2019).

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Tomas Riad. Natural language and linguistic theory

    I present an analysis of Tashlhiyt Berber meter, based on the corpus of ‘straight’ meters collected and analyzed by Dell and Elmedlaoui (2008). There are 56 meters (35 independent, 21 dependent), which are systematically related to each other. Based on the many shared properties of all straight meters and their individual inflexibility, I suggest that they all derive from the same general metrical template, much in the same way as proposed by Deo (2007) for several Sanskrit meters. The individual meters are thus different realizations of the general meter, where the modulation of line length is part of the realizational variation (unlike the case in Sanskrit). I also argue that the generalizations pertaining to the system of meters can be better understood, and more broadly formulated, in terms of the phonology of the language, in three areas. First, the Tashlhiyt straight meters are rhythmic in a very specific sense: they all obey NO CLASH . Several previously unconnected facts—verse foot shapes, avoidance of two heavy syllables in sequence, and the regular alternation of verse feet—follow from this single fact. Second, the meters are pervasively binary, with a strong preference for tetrameter, a fact that is not predicted by models where line length is stipulated (e.g. Hanson and Kiparsky 1996; Fabb and Halle 2008). Line length tendencies follow from the linguistic constraints on binarity, under the assumption that metrical templates are derived from the prosodic hierarchy, rather than externally, e.g. from a specific meter-generating module (e.g. Kiparsky 1977; Blumenfeld 2015). This would indicate that meter is derived from grammar in just the same way as prosodic morphemes. Third, and related to the second point, the regular prosody and the meter are simultaneously present in a line of verse, a common assumption. However, the fact that both structures come out of the linguistic grammar means that grammar operates in both domains (like in root-and-pattern morphology), rather than there being a matching between them. Meter obeys some constraint to a higher degree than does regular prosody, instantiating overall improvement in the particular respect addressed by the chosen constraint. In the straight meters of Tashlhiyt Berber, this privileged constraint is NO CLASH  (as also in Tegnér’s Swedish hexameter), whereas in other systems the constraint may concern e.g. the alignment of prominence at some level (Darío’s Spanish alexandrines, Strindberg’s Swedish hexameter).

  • 2015. Tomas Riad.
  • 2015. Sara Myrberg, Tomas Riad. Nordic Journal of Linguistics 38 (2), 115-147

    We give an overview of the phonological properties and processes that define the categories of the prosodic hierarchy in Swedish: the PROSODIC WORD (omega), the PROSODIC PHRASE (phi) and the INTONATION PHRASE (iota). The separation of two types of tonal prominence, BIG ACCENTS versus SMALL ACCENTS (previously called FOCAL and WORD ACCENT, e.g. Bruce 1977, 2007), is crucial for our analysis. The omega in Swedish needs to be structured on two levels, which we refer to as the minimal omega and the maximal omega, respectively. The minimal omega contains one stress, whereas the maximal. contains one accent. We argue for a separate category phi that governs the distribution of big accents within clauses. The iota governs the distribution of clause-related edge phenomena like the INITIALITY ACCENT and right-edge boundary tones as well as the distribution of NUCLEAR BIG ACCENTS.

  • 2014. Tomas Riad. Fun and Puzzles in Modern Scandinavian Studies, 123-141
  • 2014. Tomas Riad.
  • 2013. Tomas Riad. Det sköna med skönlitteraturen, 131-165
  • 2013. Tomas Riad, Sara Myrberg. Nordic prosody, 255-264
  • 2014. Tomas Riad, José Ignacio Hualde. Proceedings of the 7th international conference on Speech Prosody, 668-672

    We examine the realization of word accent contrasts in Standard Latvian and East Aukštaitian Lithuanian across intonational contexts. In our Latvian data the contrast is manifested as level vs. falling pitch in most contexts, in addition to a durational difference. In Aukštaitian Lithuanian, instead, differences in vowel quality and duration cue the lexical contrast in the nuclei that we examine. While Latvian retains a tonal contrast, in Aukštaitian Lithuanian it has been replaced with a combined segmental/quantitative contrast, where the so-called circumflex tone corresponds to relatively shorter duration and, in the case of diphthongs, centralized quality in the first half. We discuss the implications of these findings for further typological work.

  • 2009. Tomas Riad. Proceedings Fonetik 2009 Stockholm, 12-17
  • 2009. Tomas Riad. Nordic Prosody
  • 2007. Tomas Riad.
  • 2006. Tomas Riad.
  • 2006. Tomas Riad. STUF -- Sprachtypologie und Universalienforschung 59 (1), 36-55
  • 2005. Chris Golston, Tomas Riad. Journal of Linguistics 41, 77-115
  • 2004. Tomas Riad. Journal of Germanic Linguistics 16 (2), 173–202
  • 2002. Tomas Riad. Studia Anthroponymica Scandinavica 20, 51–98
  • 2000. Chris Golston, Tomas Riad. Linguistics 38 (1), 99–167
  • 2019. Hatice Zora, Tomas Riad, Sari Ylinen. Journal of Neurolinguistics 52

    Swedish morphemes are classified as prosodically specified or prosodically unspecified, depending on lexical or phonological stress, respectively. Here, we investigate the allomorphy of the suffix -(i)sk, which indicates the distinction between lexical and phonological stress; if attached to a lexically stressed morpheme, it takes a non-syllabic form (-sk), whereas if attached to a phonologically stressed morpheme, an epenthetic vowel is inserted (-isk). Using mismatch negativity (MMN), we explored the neural processing of this allomorphy across lexically stressed and phonologically stressed morphemes. In an oddball paradigm, participants were occasionally presented with congruent and incongruent derivations, created by the suffix -(i)sk, within the repetitive presentation of their monomorphemic stems. The results indicated that the congruent derivation of the lexically stressed stem elicited a larger MMN than the incongruent sequences of the same stem and the derivational suffix, whereas after the phonologically stressed stem a non-significant tendency towards an opposite pattern was observed. We argue that the significant MMN response to the congruent derivation in the lexical stress condition is in line with lexical MMN, indicating a holistic processing of the sequence of lexically stressed stem and derivational suffix. The enhanced MMN response to the incongruent derivation in the phonological stress condition, on the other hand, is suggested to reflect combinatorial processing of the sequence of phonologically stressed stem and derivational suffix. These findings bring a new aspect to the dual-system approach to neural processing of morphologically complex words, namely the specification of word stress.

  • 2016. Hatice Zora (et al.). Frontiers in Neuroscience 10

    Like that of many other Germanic languages, the stress system of Swedish has mainly undergone phonological analysis. Recently, however, researchers have begun to recognize the central role of morphology in these systems. Similar to the lexical specification of tonal accent, the Swedish stress system is claimed to be morphologically determined and morphemes are thus categorized as prosodically specified and prosodically unspecified. Prosodically specified morphemes bear stress information as part of their lexical representations and are classified as tonic (i.e., lexically stressed), pretonic and posttonic, whereas prosodically unspecified morphemes receive stress through a phonological rule that is right-edge oriented, but is sensitive to prosodic specification at that edge. The presence of prosodic specification is inferred from vowel quality and vowel quantity; if stress moves elsewhere, vowel quality and quantity change radically in phonologically stressed morphemes, whereas traces of stress remain in lexically stressed morphemes. The present study is the first to investigate whether stress is a lexical property of Swedish morphemes by comparing mismatch negativity (MMN) responses to vowel quality and quantity changes in phonologically stressed and lexically stressed words. In a passive oddball paradigm, 15 native speakers of Swedish were presented with standards and deviants, which differed from the standards in formant frequency and duration. Given that vowel quality and quantity changes are associated with morphological derivations only in phonologically stressed words, MMN responses are expected to be greater in phonologically stressed words than in lexically stressed words that lack such an association. The results indicated that the processing differences between phonologically and lexically stressed words were reflected in the amplitude and topography of MMN responses. Confirming the expectation, MMN amplitude was greater for the phonologically stressed word than for the lexically stressed word and showed a more widespread topographic distribution. The brain did not only detect vowel quality and quantity changes but also used them to activate memory traces associated with derivations. The present study therefore implies that morphology is directly involved in the Swedish stress system and that changes in phonological shape due to stress shift cue upcoming stress and potential addition of a morpheme.

  • 2019. Tomas Riad. Fonologi, sosiolingvistikk og vitenskapsteori
  • 2016. Tomas Riad. Svenska Akademiens handlingar
  • 2018. Tomas Riad. Phonological Typology, 341-388
  • 2018. Hatice Zora, Tomas Riad, Sari Ylinen.
  • 2020. Maria Lim Falk (et al.).

    Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas möjligheter att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.

Visa alla publikationer av Tomas Riad vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 19 november 2020

Bokmärk och dela Tipsa