Stockholms universitet
This page in English

Tomas RiadProfessor

Om mig

Tomas Riad, professor i nordiska språk

Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet sedan 2005, ledamot i Svenska Akademien sedan 2011. 

 

Pågående projekt

Intensivsvenska Samsas (2021–2022)

Projektet Samsas: Samtidigt samarbete mellan forskare och lärare - ett sätt att möta specifika utbildningsbehov handlar om litterarisering, det vill säga grundläggande läsning och uttal: avkodning och kodning av fonem och grafem. Vi arbetar med lärare och nyanlända elever på Språkintroduktion på två gymnasieskolor.

Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever (2016–2020) 

Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever var ett treårigt utvecklingsprojekt med inriktning på skola och undervisning. Projektet förlängdes och avslutades i juni 2020. Syftet var att gynna integrering av nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern. Vi har utarbetat en undervisningsmodell som bygger på en tydlig struktur som främjar likvärdigheten i utbildningen och som ökar de nyanlända elevernas möjligheter att avancera inom utbildningen eller i yrkeslivet. Se vidare www.intensivsvenska.se

Bild från intensivsvenska.se
Bild från intensivsvenska.se. Foto: Maria Lim Falk
 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

En viktig utgångspunkt för projektet är att undervisning av nyanlända elever måste bygga på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vårt arbete grundar sig på kunskaper som har sitt ursprung i:

  • forskningsområden, såsom svenska som andraspråk, två- och flerspråkighet, språk och lärande, grammatik, fonologi och uttal, ordförrådsutveckling, litteraturvetenskap, litteraturdidaktik och svenskämnesdidaktik
  • aktuell diskussion inom ämnen, såsom svenska respektive svenska som andraspråk, NO-ämnen, SO-ämnen, matematik, engelska, bild och idrott
  • konkreta utbildningssammanhang, såsom utbildning av nyanlända i grundskolan, Språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan, SFI (svenska för invandrare) på universitetet, SFI i utlandet, lärarutbildningen och Försvarets tolkskola.

Projektledning och projektgrupp

Projektet bygger på ett nära samarbete mellan forskare och lärare som besitter denna kunskap och därmed sammanhängande erfarenheter.

Olika arbetsgrupper har arbetat under hösten 2016 och våren 2017 med att lägga grunden för en målorienterad, systematiskt upplagd, ämnesinriktad och intensiv utbildning och språkundervisning för nyanlända. Hösten 2017 genomfördes den första tillämpningen av modellen på två skolor. Läsåret efter tillkom två skolor och läsåret 2019-20 inkluderades tre nya skolor i södra Sverige.

Projektledningsgruppen har sin hemvist vid Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler), Stockholms universitet och består av Maria Lim Falk (projektledare), Tomas Riad och Helena Bani-Shoraka. Projektgruppen består därtill av Monica Karlsson (Svefler), Ann Boglind (Göteborgs univ.) och Gustav Westberg (Svefler). Tillkommande deltagare är Carmen Galián Barrueco, Julia Backelin Forsberg, Johanna Prytz, Ghazaleh Vafaeian, Margareta Majchrowska, Torbjörn Westerberg, Débora Rottenberg.

Finansiärer och organisation

Projektet har tillkommit genom ett samarbete mellan Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse (huvudfinansiär), Svenska Akademien (initiativtagare och huvudman), Stockholms universitet (medfinansiär) och Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (medfinansiär).

Det ingår som en del i Wallenbergstiftelsernas större utbildningsprogram Utbildning för ökad integration, som också inbegriper Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA).

Fr o m ht 2020 drivs projektet vidare som ett samverkanssprojekt med Helsingborgs stad.

Skånska och danska intonationssystem – I övergången mellan nordgermanska och västgermanska (VR 2017–2019)

Projektet leds av Sara Myrberg, Lunds universitet. Vi undersöker hur intonationen i svenska och danska liknar varandra och skiljer sig åt med syftet att bättre förstå likheter och skillnader mellan nordgermanska och västgermanska språk. Skånska och danska tycks bilda ett övergångsområde som bör kunna ge ledtrådar till hur de germanska intonationssystemen förhåller sig till varandra.  
 

Undervisning

Jag undervisar i huvudsak i grammatik och fonologi på grundnivån. På avancerad nivå har jag kurser i fonologi, morfologi och germansk jämförande språkhistoria.

Här är ett par kompendier som används på våra kurser.

Artikulatorisk fonetik och fonologi  (2020 äldre versioner är nu obsoleta)

Grammatisk problemlösning, satsanalys och medvetandehöjande fonologi (2022)

Ordbetydelser (2004)

Forskning

Mina huvudsakliga forskningsintressen är fonologi, prosodi, versmetrik, språkhistoria och morfologi.

Prosodi och morfologi

I svenskan spelar prosodin en viktig roll inom det morfologiska systemet. Många morfem är lexikalt specifierade med prosodisk information, t.ex. att de ska ha en betoning, eller att de måste stå direkt före eller efter en betoning. Dessa egenskaper bestämmer i viss utsträckning hur de kan kombinera med varandra. Om detta har jag skrivit bl a i boken Prosodin i svenskans morfologi (2015, Morfem förlag) och i artikeln Culminativity, stress and tone accent in Central Swedish (Lingua 2012). Hit hör också ett par artiklar om smeknamn: Svensk smeknamnsfonologi (2002) och Smeknamnet är redan givet (Språktidningen 2016).

Prosodi och versmetrik

Versmetrik beskrivs vanligen med helt andra termer än de prosodiska, men man kan med fördel betrakta versmått som uppbyggda av prosodiska kategorier. Inom detta område arbetar jag enligt principen att man kan reducera nästan allt i versmetriken till den ordinarie grammatiken. Det ger strukturellt stöd till observationen att metriken inom ett språk alltid måste lyda dess fonologi. Ett nyligen utkommet arbete inom detta område är The phonology of Tashlhiyt Berber songs (NLLT 2016). Andra arbeten är The phonology of Greek meter (tillsammans med Chris Golston, Linguistics 2005), Accents left and right (2009) och Sköna och osköna ljud i skönlitteraturen (2013).

Prosodi och språkhistoria

Detta forskningsområde höll jag först på med som doktorand. Min avhandling, Structures in Germanic prosody (1992), innehåller en rekonstruktion av betoningssystemet i olika stadier av den germanska språkhistorien och de olika ljudförändringar som är prosodiskt motiverade.

Efter disputationen tog jag mig an frågan om uppkomsten av den tonaccentdistinktion som är så kännetecknande för svenska och norska. Det resulterade i ett antal artiklar både om uppkomsten och utvecklingen av tonaccenterna: The origin of Scandinavian tone accents (Diachronica 1998), Historien om tonaccenten (2005), och också ett par arbeten om hur den danska stöten passar in i de historiska skeendena (Origin of Danish stød 2000a, Stöten som aldrig blev av 2000b).

Jag har också arbetat i flera omgångar med tonaccenttypologin, alltså hur de olika dialekterna realiserar tonaccentdistinktionen. Det är ju den som framförallt kännetecknar hur man brukar dela in Sverige och Norge i dialektområden (Remarks on the Scandinavian accent typology 1998, Scandinavian accent typology, STUF 2006, The phonological typology of North Germanic accent, under utgivning).

Fonologi

Jag har skrivit en monografi om svenskans fonologi, The phonology of Swedish (2014, Oxford University Press). I den behandlar jag språkets segmentella och prosodiska egenskaper. Jag har också skrivit ett par kompendier i ämnet, nämligen Svenskt fonologikompendium (1997) och Artikulatorisk fonetik och fonologi (2002, reviderad 2014).

Morfologi

Jag har skrivit ett par mer renodlat morfologiska arbeten, dels Den dära och sånt därnt (2006) i festskriften till Staffan Hellberg (min handledare), dels kompendiet Ordbetydelser (2004). Boken Prosodin i svenskans morfologi (2015) handlar lika mycket om fonologi som om morfologi.

Representation av betoning i hjärnan

Jag har deltagit i ett par hjärnstudier baserade på min hypotes (Allting ryms i varje frö, 1999) om en kontrast mellan lexikala (memorerade) betoningar och fonologiskt tilldelade betoningar. Studierna, som båda stöder hypotesen, har Hatice Zora som huvudförfattare: Lexical Specification of Prosodic Information in Swedish: Evidence from Mismatch Negativity (2016) och Prosodically controlled derivations in the mental lexicon (2019).

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Grammatisk problemlösning, satsanalys och medvetandehöjande fonologi

    2022. Tomas Riad.

    Övrigt

    Kompendiet har tre delar som anger tre huvudinriktningar. Den första delen handlar om satsanalys och frasanalys med stöd av scheman. Här lär du dig att systematiskt analysera svenskans meningsbyggnad med hjälp av satsschemat. Syntaktisk analys med satsschema är ett handfast sätt att koppla ihop vår språkliga intuition med konkret analys av satser och meningar. Schemat anger positioner för satsdelarna och positionernas ordning fungerar som stöd för analysen. När det uppstår frågor om olika satsdelar är det lätt att slå upp dem i de flesta grammatikböcker. Själva analyserandet och de olika test man kan använda för att identifiera satsdelars positioner har en medvetandehöjande effekt.

    Den andra delen innehåller medvetandehöjande övningar riktade mot fonologi. Vår fonologiska kunskap är ofta omedveten, särskilt vad gäller prosodi (betoning, stavelseindelning, kvantitet, tonaccent, intonation). Samtidigt är det inte svårt att göra denna kunskap medveten med hjälp av enkla övningar. Det är vad du ägnar dig åt i del två.

    Den tredje delen av kompendiet innehåller problemlösningsuppgifter. Genom att ägna dig åt grammatisk problemlösning blir du bra på att urskilja språkliga mönster. Grammatiken är till sin natur systematisk och det finns därför gott om mönster att upptäcka. Många av dem kan man läsa om i en grammatikbok men själva insikten om hur mönstren ser ut blir starkare och mer drabbande om man själv ådagalägger dem. Dessutom kan problemlösningsaktiviteten fungera som ett slag förberedelse för forskningsuppgifter. En annan poäng är att problemlösning gör det lättare att se vad som är regelbundet och vad som är oregelbundet i språket, vad som är generella mönster och vad som är mindre eller begränsade mönster.

    Läs mer om Grammatisk problemlösning, satsanalys och medvetandehöjande fonologi

  • Artikulatorisk fonetik och fonologi

    2020. Tomas Riad.

    Övrigt

    Kompendiet riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk och svenska. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten som tas upp i litteraturlistan. Ord markerade med kapitäler går att slå upp i termlistan sist i häftet.

    Tidigare versioner av detta kompendium är numera obsoleta

    Läs mer om Artikulatorisk fonetik och fonologi

  • The meter of Tashlhiyt Berber songs

    2016. Tomas Riad. Natural language and linguistic theory

    Artikel

    I present an analysis of Tashlhiyt Berber meter, based on the corpus of ‘straight’ meters collected and analyzed by Dell and Elmedlaoui (2008). There are 56 meters (35 independent, 21 dependent), which are systematically related to each other. Based on the many shared properties of all straight meters and their individual inflexibility, I suggest that they all derive from the same general metrical template, much in the same way as proposed by Deo (2007) for several Sanskrit meters. The individual meters are thus different realizations of the general meter, where the modulation of line length is part of the realizational variation (unlike the case in Sanskrit). I also argue that the generalizations pertaining to the system of meters can be better understood, and more broadly formulated, in terms of the phonology of the language, in three areas. First, the Tashlhiyt straight meters are rhythmic in a very specific sense: they all obey NO CLASH . Several previously unconnected facts—verse foot shapes, avoidance of two heavy syllables in sequence, and the regular alternation of verse feet—follow from this single fact. Second, the meters are pervasively binary, with a strong preference for tetrameter, a fact that is not predicted by models where line length is stipulated (e.g. Hanson and Kiparsky 1996; Fabb and Halle 2008). Line length tendencies follow from the linguistic constraints on binarity, under the assumption that metrical templates are derived from the prosodic hierarchy, rather than externally, e.g. from a specific meter-generating module (e.g. Kiparsky 1977; Blumenfeld 2015). This would indicate that meter is derived from grammar in just the same way as prosodic morphemes. Third, and related to the second point, the regular prosody and the meter are simultaneously present in a line of verse, a common assumption. However, the fact that both structures come out of the linguistic grammar means that grammar operates in both domains (like in root-and-pattern morphology), rather than there being a matching between them. Meter obeys some constraint to a higher degree than does regular prosody, instantiating overall improvement in the particular respect addressed by the chosen constraint. In the straight meters of Tashlhiyt Berber, this privileged constraint is NO CLASH  (as also in Tegnér’s Swedish hexameter), whereas in other systems the constraint may concern e.g. the alignment of prominence at some level (Darío’s Spanish alexandrines, Strindberg’s Swedish hexameter).

    Läs mer om The meter of Tashlhiyt Berber songs

  • The prosodic hierarchy of Swedish

    2015. Sara Myrberg, Tomas Riad. Nordic Journal of Linguistics 38 (2), 115-147

    Artikel

    We give an overview of the phonological properties and processes that define the categories of the prosodic hierarchy in Swedish: the PROSODIC WORD (omega), the PROSODIC PHRASE (phi) and the INTONATION PHRASE (iota). The separation of two types of tonal prominence, BIG ACCENTS versus SMALL ACCENTS (previously called FOCAL and WORD ACCENT, e.g. Bruce 1977, 2007), is crucial for our analysis. The omega in Swedish needs to be structured on two levels, which we refer to as the minimal omega and the maximal omega, respectively. The minimal omega contains one stress, whereas the maximal. contains one accent. We argue for a separate category phi that governs the distribution of big accents within clauses. The iota governs the distribution of clause-related edge phenomena like the INITIALITY ACCENT and right-edge boundary tones as well as the distribution of NUCLEAR BIG ACCENTS.

    Läs mer om The prosodic hierarchy of Swedish

  • Word accent and intonation in Baltic

    2014. Tomas Riad, José Ignacio Hualde. Proceedings of the 7th international conference on Speech Prosody, 668-672

    Konferens

    We examine the realization of word accent contrasts in Standard Latvian and East Aukštaitian Lithuanian across intonational contexts. In our Latvian data the contrast is manifested as level vs. falling pitch in most contexts, in addition to a durational difference. In Aukštaitian Lithuanian, instead, differences in vowel quality and duration cue the lexical contrast in the nuclei that we examine. While Latvian retains a tonal contrast, in Aukštaitian Lithuanian it has been replaced with a combined segmental/quantitative contrast, where the so-called circumflex tone corresponds to relatively shorter duration and, in the case of diphthongs, centralized quality in the first half. We discuss the implications of these findings for further typological work.

    Läs mer om Word accent and intonation in Baltic

  • Prosodically controlled derivations in the mental lexicon

    2019. Hatice Zora, Tomas Riad, Sari Ylinen. Journal of Neurolinguistics 52

    Artikel

    Swedish morphemes are classified as prosodically specified or prosodically unspecified, depending on lexical or phonological stress, respectively. Here, we investigate the allomorphy of the suffix -(i)sk, which indicates the distinction between lexical and phonological stress; if attached to a lexically stressed morpheme, it takes a non-syllabic form (-sk), whereas if attached to a phonologically stressed morpheme, an epenthetic vowel is inserted (-isk). Using mismatch negativity (MMN), we explored the neural processing of this allomorphy across lexically stressed and phonologically stressed morphemes. In an oddball paradigm, participants were occasionally presented with congruent and incongruent derivations, created by the suffix -(i)sk, within the repetitive presentation of their monomorphemic stems. The results indicated that the congruent derivation of the lexically stressed stem elicited a larger MMN than the incongruent sequences of the same stem and the derivational suffix, whereas after the phonologically stressed stem a non-significant tendency towards an opposite pattern was observed. We argue that the significant MMN response to the congruent derivation in the lexical stress condition is in line with lexical MMN, indicating a holistic processing of the sequence of lexically stressed stem and derivational suffix. The enhanced MMN response to the incongruent derivation in the phonological stress condition, on the other hand, is suggested to reflect combinatorial processing of the sequence of phonologically stressed stem and derivational suffix. These findings bring a new aspect to the dual-system approach to neural processing of morphologically complex words, namely the specification of word stress.

    Läs mer om Prosodically controlled derivations in the mental lexicon

  • Lexical Specification of Prosodic Information in Swedish

    2016. Hatice Zora (et al.). Frontiers in Neuroscience 10

    Artikel

    Like that of many other Germanic languages, the stress system of Swedish has mainly undergone phonological analysis. Recently, however, researchers have begun to recognize the central role of morphology in these systems. Similar to the lexical specification of tonal accent, the Swedish stress system is claimed to be morphologically determined and morphemes are thus categorized as prosodically specified and prosodically unspecified. Prosodically specified morphemes bear stress information as part of their lexical representations and are classified as tonic (i.e., lexically stressed), pretonic and posttonic, whereas prosodically unspecified morphemes receive stress through a phonological rule that is right-edge oriented, but is sensitive to prosodic specification at that edge. The presence of prosodic specification is inferred from vowel quality and vowel quantity; if stress moves elsewhere, vowel quality and quantity change radically in phonologically stressed morphemes, whereas traces of stress remain in lexically stressed morphemes. The present study is the first to investigate whether stress is a lexical property of Swedish morphemes by comparing mismatch negativity (MMN) responses to vowel quality and quantity changes in phonologically stressed and lexically stressed words. In a passive oddball paradigm, 15 native speakers of Swedish were presented with standards and deviants, which differed from the standards in formant frequency and duration. Given that vowel quality and quantity changes are associated with morphological derivations only in phonologically stressed words, MMN responses are expected to be greater in phonologically stressed words than in lexically stressed words that lack such an association. The results indicated that the processing differences between phonologically and lexically stressed words were reflected in the amplitude and topography of MMN responses. Confirming the expectation, MMN amplitude was greater for the phonologically stressed word than for the lexically stressed word and showed a more widespread topographic distribution. The brain did not only detect vowel quality and quantity changes but also used them to activate memory traces associated with derivations. The present study therefore implies that morphology is directly involved in the Swedish stress system and that changes in phonological shape due to stress shift cue upcoming stress and potential addition of a morpheme.

    Läs mer om Lexical Specification of Prosodic Information in Swedish

  • Ordförråd och skolspråk

    2020. Maria Lim Falk (et al.).

    Rapport

    Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas möjligheter att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.

    Läs mer om Ordförråd och skolspråk

  • The Sequence Recall Task and Lexicality of Tone: Exploring Tone “Deafness”

    2022. Carlos Gussenhoven (et al.). Frontiers in Psychology 13

    Artikel

    Many perception and processing effects of the lexical status of tone have been found in behavioral, psycholinguistic, and neuroscientific research, often pitting varieties of tonal Chinese against non-tonal Germanic languages. While the linguistic and cognitive evidence for lexical tone is therefore beyond dispute, the word prosodic systems of many languages continue to escape the categorizations of typologists. One controversy concerns the existence of a typological class of “pitch accent languages,” another the underlying phonological nature of surface tone contrasts, which in some cases have been claimed to be metrical rather than tonal. We address the question whether the Sequence Recall Task (SRT), which has been shown to discriminate between languages with and without word stress, can distinguish languages with and without lexical tone. Using participants from non-tonal Indonesian, semi-tonal Swedish, and two varieties of tonal Mandarin, we ran SRTs with monosyllabic tonal contrasts to test the hypothesis that high performance in a tonal SRT indicates the lexical status of tone. An additional question concerned the extent to which accuracy scores depended on phonological and phonetic properties of a language’s tone system, like its complexity, the existence of an experimental contrast in a language’s phonology, and the phonetic salience of a contrast. The results suggest that a tonal SRT is not likely to discriminate between tonal and non-tonal languages within a typologically varied group, because of the effects of specific properties of their tone systems. Future research should therefore address the first hypothesis with participants from otherwise similar tonal and non-tonal varieties of the same language, where results from a tonal SRT may make a useful contribution to the typological debate on word prosody.

    Läs mer om The Sequence Recall Task and Lexicality of Tone

  • Att utveckla receptiva färdigheter

    2021. Tomas Riad.

    Övrigt

    Hur man uppfattar, läser och förstår språk kallas reception och står i kontrast till produktion, som handlar om att tala och skriva. Receptionen uppfattas numera som en mycket aktiv process när man lär sig språk och den innehåller flera moment som vi ska uppmärksamma i denna inledande text. Texten syftar till att ge en bakgrund till de följande modultexterna, och till att särskilt lyfta fram några centrala faktorer som har generell betydelse både för receptionen av språk, och för utvecklandet av receptiva färdigheter hos elever i skolåldern.

    Efter en inledande beskrivning av de olika steg man kan urskilja i receptionen, diskuteras vikten dels av att placera ett första ordförråd i långtidsminnet, dels av att sträva mot automatisering av avkodningsförmågan. Vi återkommer sedan till dessa centrala frågor från ett par olika synvinklar under rubriken fonologisk medvetenhet. På vägen ges en del resultat från forskning och några metodiska tips för ordinlärning och avkodningsträning.

    Läs mer om Att utveckla receptiva färdigheter

  • Phonological Variations Are Compensated at the Lexical Level: Evidence From Auditory Neural Activity

    2021. Hatice Zora (et al.). Frontiers in Human Neuroscience 15

    Artikel

    Dealing with phonological variations is important for speech processing. This article addresses whether phonological variations introduced by assimilatory processes are compensated for at the pre-lexical or lexical level, and whether the nature of variation and the phonological context influence this process. To this end, Swedish nasal regressive place assimilation was investigated using the mismatch negativity (MMN) component. In nasal regressive assimilation, the coronal nasal assimilates to the place of articulation of a following segment, most clearly with a velar or labial place of articulation, as in utan mej “without me” > [ʉːtam mɛjː]. In a passive auditory oddball paradigm, 15 Swedish speakers were presented with Swedish phrases with attested and unattested phonological variations and contexts for nasal assimilation. Attested variations – a coronal-to-labial change as in utan “without” > [ʉːtam] – were contrasted with unattested variations – a labial-to-coronal change as in utom “except” > ∗[ʉːtɔn] – in appropriate and inappropriate contexts created by mej “me” [mɛjː] and dej “you” [dɛjː]. Given that the MMN amplitude depends on the degree of variation between two stimuli, the MMN responses were expected to indicate to what extent the distance between variants was tolerated by the perceptual system. Since the MMN response reflects not only low-level acoustic processing but also higher-level linguistic processes, the results were predicted to indicate whether listeners process assimilation at the pre-lexical and lexical levels. The results indicated no significant interactions across variations, suggesting that variations in phonological forms do not incur any cost in lexical retrieval; hence such variation is compensated for at the lexical level. However, since the MMN response reached significance only for a labial-to-coronal change in a labial context and for a coronal-to-labial change in a coronal context, the compensation might have been influenced by the nature of variation and the phonological context. It is therefore concluded that while assimilation is compensated for at the lexical level, there is also some influence from pre-lexical processing. The present results reveal not only signal-based perception of phonological units, but also higher-level lexical processing, and are thus able to reconcile the bottom-up and top-down models of speech processing.

    Läs mer om Phonological Variations Are Compensated at the Lexical Level

Visa alla publikationer av Tomas Riad vid Stockholms universitet

Redigera profilen