Denna studie inom lärarkognition syftar till att undersöka nyutexaminerade lärares erfarenheter av lektionsplanering, med utgångspunkt i skolans styrdokument och den genomgångna lärarutbildningen.Studien ingår som del i ett småskaligt projekt om bedömning och lektionsplanering som genomförs tillsammans med Birgitta Fröjdendahl.Studien utgår från följande frågor:Vad innebär lektionsplanering i din verksamhet? Hur har du förberetts för lektionsplanering i din lärarutbildning? Vilka förslag har du till lärarutbildningen framöver när det gäller lektionsplanering?Materialet samlas in genom duoetnografiska samtal mellan de nyutexaminerade lärarna och forskaren. I analysen har hittills tre kontinua identifierats för att fånga deltagarnas syn på lektionsplanering:Illusion ↔ autenticitet, Struktur ↔ flexibilitet, Individuell planering ↔ samarbeteVid seminariet diskuteras även genre inom Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL) som en möjlig teoretisk utgångspunkt för studien.

This paper reports on images of lesson planning. In an attempt to conceptualise current lesson planning, a series of duo-ethnographic conversations (Karaz, Martini & Faez, 2022) with practicing teachers were initiated by teacher educators and researchers at a Swedish university. The conversations, starting with novice language teachers, functioned as a constructive space where new teachers reflected on the usability of course content studied in the teacher education programme, in relation to lesson planning needs of their current work (SNAE, 2022). Conversations with new teachers of other school subjects will follow in spring-time. Theory-wise, principles and models of lesson planning (e. g. Brewster, Ellis & Girard, 2012; Brown, 2007; Ellis, 2008; Harmer, 2015; Purgason, 2014; Shin, 2006; Tornberg, 2016; Wiliam, 2019), genre as founded and developed within Systemic Functional Linguistics (e. g. Bartlett & O’Grady, 2017; Hyland, 2007, 2004; Martin, 2009; Maton, Martin & Doran, 2021) and action research (Burns & Dikilitas, 2024; Edwards & Burns, 2024) guided the study. Methodologically, the duo-ethnographic approach, include digitally recorded and transcribed conversations, combined with artefacts and written reflections (cf. Glazer & Bailey, 2022). In the ongoing analysis, three continuua were constructed to capture the range of images of lesson planning mentioned; illusion --- authenticity, structure --- flexibility and individual planning --- collaboration. Potentially, the genre stretches from a written document to the interactive mode, and it could embrace a scheduled 45-minute lesson following a set structure on a weekly basis as well as individual study planning and collaborative planning of study for groups of learners in the digital- and physical room. Clearly, the community of practice of novice teachers was keen on reasoning about purposes, structures and grammar of lesson planning. At the conference it would be interesting to engage with theory-building of lesson planning as a genre with experts in the field!

This study detected patterns in teacher educators’ and pre-service teachers’ beliefs and practices regarding the degree project. Requirements in policy documents were also considered. The analysis centred on validity, teacher cognition and grounded theory. Conversations were conducted with instructors and students at three departments for teacher education in Sweden. Findings showed inadequacies with regard to construct- and consequential validity for instruction and learning, timing, pre-service teachers’ prior knowledge and attitudes to educational research. Recommendations for improvement involved having teaching practice and the project run parallel and part-time during a term. Further proposals tallied with national regulations about autonomy and academic literacy for teachers. For example, the pre-service teachers responded positively to introducing crash courses and providing opportunities for supervision prior to the course. Improved validity was deemed imperative for developing long-term literacy and motivation towards incorporating science and empirical data in the teaching profession.

Inom lärarutbildningarna är samverkan en viktig fråga som också ofta återkommer i studenternas utvärderingar. Frågan handlar om hur vi under utbildningen kan skapa och stärka samverkan mellan lärarprogrammen redan under utbildningen för en fortsatt samverkan i studenternas kommande yrkesprofession som lärare i förskoleklass, skola eller fritidshem. Det är centralt inte minst mot bakgrund av läroplanens mål att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv (Skolverket, 2022).Syftet är att studera hur samverkan mellan de olika lärarkategorierna i grundskolan initieras och systematiseras med fokus på samarbete mellan fritidshem och grundskolans tidigare år. Avsikten är att utveckla samverkansformer mellan de olika institutionerna som bedriver lärarutbildnig och tillsammans med några utvalda grundskolor belysa hur samverkansformerna ser ut, samt att utveckla och fördjupa detta arbete.