Profiles

Yvonne Lindqvist

Yvonne Lindqvist

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 35 78
E-post yvonne.lindqvist@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 592
Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är intresserad av all typ av kommunikation mellan människor i samhället, speciellt den form av textproduktion vi kallar översättning och då speciellt skönlitterär översättning. Jag talar engelska, franska och spanska och använder dessa språkkunskaper i min forskning om översättning, översättare och översättningar. Jag är professor i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Institutionen för svenska och flerspråkighet, vid Stockholms universitet.

Forskning

I min forskning arbetar jag inom forskningstraditionen Deskriptiva översättningsstudier med speciell inriktning mot Översättningssociologi. Min avhandling från 2002 Översättning som social praktik. Toni Morrison och Harlekinserien Passion på svenska undersökte skillnaderna inom skönlitterär högprestige- och lågprestigelitteraturöversättning och visade att doxa, dvs uppfattningen om vad översättning är och bör vara skiljer sig åt inom olika verksamhetsfält. Begreppet översättning har alltså olika betydelser inom olika fält. Alltsedan avhandlingen har jag fortsatt att forska om översättningens sociala praktiker inom flera skilda genrer, bland andra kriminalromaner, kokböcker och moderna klassiker. Studierna har alltid fokuserat agenterna  involverade i översättningens produkter, processer och funktioner. I april 2020 innehöll min publikationslista 24 vetenskapligt granskade (peer-reviewed) artiklar, 2 monografier, 2 antologier, 2 vetenskapliga rapporter och 12 populärvetenskapliga artiklar.

Under senare år har jag blivit allt mer intresserad av världslitteraturstudier (World Literature Studies) och mina senaste publikationer undersöker vinsterna med att kombinera översättningssociologins fokus på de litterära agenterna med världslitteraturstudiernas "distant reading" och litterära omloppsbanor. Jag anser att blibliomigrationsbegreppet utgör en brygga mellan de båda disciplinernas närmande till litteraturen. Det har också blivit alltmer tydligt för mig att världslitteraturforskare behöver översättningsforskare, eftersom – vilket Venuti (2014) redan påpekat – utan översättning skulle det inte finnas någon världslitteratur.

Sedan 2016 är jag medarbetare i forsknings-programmet World Literatures: Cosmopolitan and Vernacular Dynamics [http://worldlit.se], där jag driver ett projekt som studerar översättning av modern fransk-, spansk- och engelskspråkig karibisk litteratur i svensk översättning. Jag är medlem i EST och en CETRA-alumni.

Undervisning

I nuläget handleder jag 3 doktorander vid institutet och jag undervisar på metodkursen för våra doktorander. Jag förestår det teoretiska interna s k Biblioteksseminariet, där kollegorna diskuterar sina egna och andras vetenskapliga texter. Jag undervisar också på fakultetskursen Textual Cultures för doktorander, som har pågått i fyra terminer och som är en del av forskningsprogrammet World Literatures: Cosmopolitan and Vernacular Dynamics. Jag ansvarar likaså för Masterprogrammet i översättning, inom vilket jag också undervisar på metodseminarierna och leder framläggningarna av magister och masteruppsatser under vårterminen varje år. Jag examinerar och handleder både master-och magisteruppsatser.

Administration

Jag är medlem i Institutionsstyrelsen för Svenska och flerspråkighet sedan 2013 och jag var Vice föreståndare för TÖI fr o m 2014 till 2020.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Yvonne Lindqvist. Språk & Stil (25), 69-87

    The proposed paper builds on the concept of global translation field (Casanova 2002; 2004, Heil- bron 1999; 2008, Sapiro 2002 & 2008) and explores the existence of a Scandinavian translation (sub)field – a relatively autonomous field in the periphery of the global translation field – which may provide an explanation for the peculiar fact that, in spite of their limited amount of speakers and peripheral positions, the Danish and Swedish languages are ranked among the 10 most signi- ficant source languages in the world today. The general translation rate, the non-translation rate, the top-5 source languages within the regional periphery and the position of the Scandinavian lang- uages as source languages in the global translation field are scrutinized. These variables reveal the constant interaction and power struggles between the Scandinavian languages and literatures thus forming a modern relatively autonomous Scandinavian translation field. Some rather strong evi- dence pointing to the central position of the Swedish language and literature in this local translation field in the global periphery are discussed in relation to the double consecration hypothesis (Lind- qvist 2012) in the closing section of the paper.

    Key words: Global translation field, central and peripheral positions, Scandinavian languages and literatures, Scandinavian translation field, Double consecration hypothesis. 

  • 2016. Yvonne Lindqvist.
  • 2016. Yvonne Lindqvist. Institutions of World Literature, 174-187
  • 2014. Yvonne Lindqvist. Tradurre Figure., 167-180
  • 2014. Yvonne Lindqvist. Karib: Nordic Journal for Caribbean Studies 1 (1), 127-131
  • 2014. Yvonne Lindqvist. True North, 210-237
  • 2012. Yvonne Lindqvist. Läsarnas marknad, marknadens läsare, 197-209

    Artikeln behandlar förutsättningarna för att litterära periferier på det globala översättningsfältet ska kunna mötas i översättning.

  • 2012. Yvonne Lindqvist.

    Artikeln handlar om TV-kocken Kylie Kwongs kokbok Heart and Soul (2002) och den svenska översättningen Med själ och hjärta (2004) (övs. Tove och Johan Janson) Den rapporterade undersökningen utröner dels hur Kylie Kwongs s.k. Persona konstrueras i källtexten via samspelet av text och bild, dels huruvida denna Persona förändras i måltexten i och med översättningen från engelska till svenska. Undersökningen har sin teoretiska hemvist inom den funktionella grammatiken (Halliday1994; Holmberg & Karlsson 2006; Kress & van Leeuwen 1996; Björkvall 2009) och inom översättningsvetenskapen (Toury1995; Lindqvist 2002). Syftet med studien är att kartlägga hur samspelet mellan text och bild påverkas av de svenska översättarnas valda översättnings- strategi.

  • 2011. Yvonne Lindqvist. Svenskans beskrivning 31. Umeå 2010, 205-218

    Trots att kokbokens död har proklamerats av kritiker under minst ett decennium nu, fortsätter travarna av färgglada kokböcker varje år att växa sig höga på bokmässan i Göteborg. Det har sagts förut och det tål att sägas igen – globalt säljs varje dag 1,5 miljoner böcker inom ämnes-området måltidslitteratur. Kokboksmarknaden har globalt ökat med 5 till 10 % per år, medan den totala bokmarknaden istället har stagnerat. Och Sverige är det land i världen som ger ut den största mängden kokböcker per capita, tre gånger fler kokböcker per capita än i Tyskland och fyra gånger fler än i Frankrike. Måltidslitteraturen är den kvantitativt viktigaste enskilda kategorin inom svensk sakprosa och är därför en genre väl värd att undersöka.

             Föredraget presenterar några preliminära resultat från mitt nuvarande projekt Översättningens sociala praktiker som undersöker översättning av sakprosa, speciellt kokböcker. Undersökningens syfte är att kartlägga de översättningsnormer som styr kokboköversättarnas arbete. Ett första steg i undersökningen blir då att rekonstruera det svenska måltidslitteraturfältet under det senaste decenniet.

     Studien är teoretiskt förankrad i Even-Zohars polysystemteori (Even-Zohar 1990; Toury 1995, 1998) och Pierre Bourdieus kultursociologi (Bourdieu 1986, 1992; Gouanvic 1997, 1999; Heilborn 2008; Merkle 2008; Sapiro 2008). Projektet undersöker också några av de nationella och internationella konsekreringsprocesser, som är avgörande för hur sakprosatexter finner sin väg in i det svenska kulturella systemet via översättning (Casanova 1999, 2004).

  • 2011. Yvonne Lindqvist. Vakki Symposium XXXI, 224-236

    Artikeln presenterar en multimodal översättningsanalys av The Naked Chef (KT) och Den nakna kocken (MT) av Jamie Oliver. Analysen undersöker huruvida samspelet mellan de semiotiska resurserna text och bild förändras i och med översättnigen och vilken betydelse denna eventuella förändring får för hur den nakna kockens s k Persona konstrueras inom den svenska kulturen. Teoretisk bygger analysen på Hallidays funktionella grammatik (1994), Kress och van Leeuwens semiotiska bildanalyser (1996) och Tourys normbegrepp (1995) inom Translation Studies. Undersökningen visar att källtexten översatts med en adekvansinriktad översättningsstrategi. Små förändringar i konstruktionen av den nakna kockens persona på svenska kan dock skönjas. Källtextens spjuveraktiga pojkaktighet som i den textuella resursen uttrycks via språkliga slanguttryck mildras och feminiseras på svenska.

  • 2010. Yvonne Lindqvist. Litteratur i gränszonen., 81-93
  • 2010. Yvonne Lindqvist. Why Translation Studies Matters, 69-82
  • 2008. Yvonne Lindqvist. Språk & Stil 18, 187-208

    The paper examines the “crime fiction boom” and the cultural spaces from which translated crime fiction originates within the Swedish cultural system. This introduction contextualizes the Swedish translation through comparison with the English and French translations of the Spanish crime novel La caverna de las ideas. The study draws on the polysystem theory approach (Even-Zohar 1990, Toury 1995, 1998) and the cultural sociology of Pierre Bourdieu (Bourdieu 1986, 1992; Gouanvic 1997, 1999) in putting forward the hypotheses that the metatextual elements in the novel will be translated differently, depending on the cultural system within which the translators per- form their task. It is shown that the English translator manipulates the matricial norms of the source text to a greater extent than do the Swedish and French translators. In addition, the paper examines some of the international consecration processes within the global literary space (Casanova 1999), which made it possible for the Somoza crime novel to reach the Swedish literary market by means of translation.

  • Kapitel Förord
    2007. Yvonne Lindqvist. Gränslösa texter, 7-12
  • Bok (red) Gränslösa texter
    2007. Yvonne Lindqvist.

    Antologin presenterar några perspektiv som översatta och tolkade texter kan studeras från. Perspektiven eller infallsvinklarna skiljer sig åt från artikel till artikel. samtliga författare anser dock att det är lika viktigt att studera det sammanhang där översättningarna blir till och tas emot som att studera de översatta texterna i sig.

    De åtta artiklarna tar bland annat upp skönlitterära översättningar av Nobelpristagaren Nadine Gordimer, sakprosa i produktbroschyrer och tolkens roll, här i en tv-intervju med Michail Gorbatjov. Boken vänder sig främst till studerande inom översättningsvetenskap och redan verksamma översättare men också till alla med intresse för översättarens arbete.

  • 2007. Yvonne Lindqvist. Språkets roll och räckvidd, 169-178
  • 2006. Yvonne Lindqvist. Übersetzen – Translating – Traduire, 65-75
  • 2005. Yvonne Lindqvist.
  • 2018. Yvonne Lindqvist. Tidskrift för litteraturvetenskap 1 (2), 90-104

    The aim of the article Bibliomigration from Periphery to (Semi)Periphery is threefold: firstly to describe the bibliomigration patterns of the Contemporary Spanish Caribbean Literature to Sweden, secondly to test the Double Consecration Hypothesis, and thirdly to discuss the importance of translation in relation to World Literature. The material studied consists of 25 novels written by 15 Spanish Caribbean authors from Cuba, Puerto Rico and the Dominican Republic translated into Swedish during the period 1990–2015. The consecration processes of the involved cosmopolitan intermediaries in the study are reconstructed in order to map out the bibliomigration. It was brought to light that the Spanish literary consecration culture is pluri-centric and the Anglo American duo-centric, which ultimately affect the bibliomigration patterns to Sweden. Three patterns were discovered: One for Spanish Caribbean authors who writes in Spanish, one for Spanish Caribbean authors writing in English and one for literature written in Spanish, published in Spanish in Sweden and then translated into Swedish. In the first case nine out of then novels verified the Double Consecration Hypothesis. Hence it seems that Spanish Caribbean literature written in Spanish have to be consecrated primarily within the Spanish colonial and postcolonial literary centers and then within the American and British consecration centers in order to be selected for translation into Swedish. In the second case ten out of the 25 Spanish Caribbean novels were written in English, and thus not in need for double consecration to reach Sweden. In the last pattern consecration is local rather than cosmopolitan.

  • 2018. Yvonne Lindqvist. World Literatures, 289-294
  • 2018. Yvonne Lindqvist. World Literatures, 295-309

    The chapter “Translation Bibliomigrancy” presents the theoretical framework for the study of the meeting of Caribbean and Scandinavian literature by means of translation. Bibliomigrancy, i.e. the dynamics of cosmopolitanising and vernacularising translation processes in world literatures, is a central concept in the study as well as The Double Consecration Hypothesis, according to which this literature needs to be consecrated primarily within respective dominant literary centre(s), and secondly within the Anglo-American literary culture before agents in Scandinavia consider a translation into the Scandinavian languages. Contending that translation is a form of literary consecration the study traces translations from the Caribbean French, English and Spanish languages to the Scandinavian Swedish, Danish and Norwegian languages during the period 1990–2010. Given the construction of the studied literary consecration cultures (mono-, duo- or pluri-centric), bibliomigrancy to the Scandinavian periphery will evince differentiated characteristics. The chapter discusses how cosmopolitanising and vernacularising translation dynamics influence bibliomigrancy and the hypothesised double consecration in the Scandinavian context.

  • Bok (red) World Literatures
    2018. Stefan Helgesson (et al.).

    Placing itself within the burgeoning field of world literary studies, the organising principle of this book is that of an open-ended dynamic, namely the cosmopolitan-vernacular exchange.

    As an adaptable comparative fulcrum for literary studies, the notion of the cosmopolitan-vernacular exchange accommodates also highly localised literatures. In this way, it redresses what has repeatedly been identified as a weakness of the world literature paradigm, namely the one-sided focus on literature that accumulates global prestige or makes it on the Euro-American book market.

    How has the vernacular been defined historically? How is it inflected by gender? How are the poles of the vernacular and the cosmopolitan distributed spatially or stylistically in literary narratives? How are cosmopolitan domains of literature incorporated in local literary communities? What are the effects of translation on the encoding of vernacular and cosmopolitan values?

    Ranging across a dozen languages and literature from five continents, these are some of the questions that the contributions attempt to address.

Visa alla publikationer av Yvonne Lindqvist vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 17 april 2020

Bokmärk och dela Tipsa