Du som har avlagt examen på avancerad nivå och dessutom uppfyller vissa andra särskilda behörighetskrav (se studieplanen), kan efter särskild ansökan bli antagen till forskarutbildning i psykologi. Utbildningen skall normalt omfatta fyra års studier på heltid. Den slutar med en doktorsexamen.

Totalt omfattar utbildningen 240 högskolepoäng och består av en kursdel (75 högskolepoäng) och en avhandlingsdel (165 högskolepoäng). Studierna innehåller ett grundligt och krävande kunskapsinhämtande baserat på självstudier samt deltagande i seminarier och kurser. Under studietiden får du vetenskaplig handledning. Avhandlingen är ett vetenskapligt arbete som försvaras offentligt vid en disputation. Inför disputationen spikas avhandlingen på en särskild tavla i våra lokaler i Albano (och elektroniskt i DiVA, det Digitala Vetenskapliga Arkivet).

Avhandlingsarbetet omfattar 2 1/2 års heltidsstudier och utgör den viktigaste och avgörande delen av forskarutbildningen.

Mer information om forskarutbildningen i psykologi

Vad innebär egentligen ”Den vetenskapliga metoden”? Vad är det för hemligheter som ligger bakom vetenskapens exempellösa framgångar, som har gjort att vi kan bota och förhindra sjukdomar som annars hade varit dödliga, som har gjort att vi kan flyga till månen tur och retur, som har gett oss så mycket kunskap om såväl tillvarons allra minsta beståndsdelar som om universums utveckling och ålder?

Foto: NASA

Och hur har den vetenskapliga metoden gjort att vi nu förstår så otroligt mycket mer om varför människor tänker, känner och beter sig som de gör, jämfört med vad vi visste för hundra år sedan? Är det alla dessa metoder och praktiker som används i psykologiforskningen som är hemligheten? Sånt som Randomized Controlled Trials (RCT), peer review-förfarande, förregistrering, metaanalys, bortfallsanalys, Generalized Linear Models (GLM), strukturella ekvationsmodeller, osv. Eller är det de avancerade instrument som psykologer ibland använder för att samla in data på hudkonduktans, ögonrörelser, reaktionstider, processer i hjärnan och hormonnivåer i blodet, etcetera, som gör att det blir vetenskap av det hela? Jag anser man kan svara ”ja” på dessa frågor. De metoder, praktiker och instrument vi använder inom psykologin är en del i det som vi kallar vetenskap. Men metoderna, praktikerna och instrumenten utvecklas, förfinas och ersätts över tid.

Bakom allt detta, bakom allt yttre, finns ett förhållningssätt, ett förhållningssätt som är grunden för den vetenskapliga metoden. Grunden är en vilja att verkligen förstå hur någonting är: vad det består av och hur det fungerar − så gott som det över huvud taget går. Och om man har denna strävan, så inser man snart att det finns två komponenter som är absolut nödvändiga om man ska lyckas: kritik och empiri.

Kritik. Som forskare måste man ifrågasätta såväl stort som smått. Ha en djävulens advokat bakom örat som viskar: ”Men tänk om det är fel, tänk om det är så här istället?” Och detta gäller framför allt de egna favoritföreställningarna.

Empiri. Empirin har alltid sista ordet. Det duger inte att sitta på sin kammare och lägga pannan i djupa veck och välformulerat säga att nånting är si eller så. Man måste ut i verkligheten och titta efter hur det faktiskt förhåller sig.

Det går förstås att komma med invändningar mot denna bild av grunden för den vetenskapliga metoden (kritik), och det finns exempel (empiri) på forskare som snarare verkar ha styrts av sina behov av status, pengar och beundran än av en genuin vilja att förstå hur något verkligen fungerar.

Men att kritik och empiri är de viktiga grundstenarna på vilka vetenskapens framgångar vilar går inte att förneka.

Joakim Westerlund, docent och universitetslektor med metod- och statistikundervisning som sin särskilda specialitet

Mats Nilsson, studierektor för forskarutbildningen

— Jag hade tidigare läst filosofi och religionshistoria. Men det var vid Psykologen som jag kände att jag kommit rätt. Att få jobba med data som man själv samlat in! Jag kan fortfarande inte tänka mig något mer spännande att ägna mig åt, säger Mats Nilsson, studierektor för forskarutbildningen.

— Och psykologiämnet erbjuder stora utmaningar. Hur mäter man upplevelser, minnen, tankar, känslor, värderingar? Hur tolkar man samband mellan fysiologiska och mentala fenomen, i vilken mån är det orsak och verkan? Vad är individspecifikt och vad är allmänmänskligt, och hur avgör man skillnaden? Att folk svarar olika på en fråga betyder ju inte nödvändigtvis att de skiljer sig åt, de kanske bara tolkar frågan olika.

— Som forskarstuderande i psykologi kommer man snart att brottas med dessa frågor, oavsett inom vilken del av psykologin man är verksam.

— Jag minns hur fascinerande det var att som forskarstuderande komma in i en värld där alla frågor, även de till synes enkla, alltid visade sig leda till svåra men fascinerande frågor om mätning, kausalitet, vetenskaplighet, och, förstås, den eviga frågan om sambandet mellan kropp och själ.

Elizabeth Ngan blev antagen till forskarutbildningen i februari 2025. Vi ställde några frågor till henne om vägen dit och hennes tankar inför framtiden.

Tre frågor till Elizabeth Ngan, vår nya doktorand

Från arbetslivets inverkan på sömnen och internetterapi för ungdomar till vittnesmål och sjukdomsbeteende — avhandlingarna som har skrivits vid Psykologiska institutionen täcker in många olika frågor!

Här kan du läsa om före detta doktorander hos oss som har avslutat sin forskarutbildning under de senaste åren:

2025

Ny avhandling om hur vi tolkar blandade känslor och känslouttryck med Alexandra Israelsson

Från synlighet till inkludering? Ny forskning om representation och diskriminering av transpersoner med Sofia Bracco

Så fungerar psykologisk behandling inom psykiatrin med Jan Erik Lundkvist

Vad händer i hjärnan när vi märker varifrån ett ljud kommer? med Billy Gerdfeldter

Disputation om hälsa hos egenföretagare med Louise E. Bergman 

Ny forskning om arbetsvillkor och anställningsotrygghet inom akademin med Anna Tanimoto

Oxytocin – Nyckeln till sociala band? med Shanshan Xiao

2024

Ny forskning och metod för att mäta moral med Erik Forsberg

Naturen som källa till psykiskt välbefinnande med Yannick Klein

Går det att se på gångstilen att en person är sjuk? med Lina Hansson (disputerade vid Karolinska institutet)

Vad innebär lojalitet inom militären? med Torbjörn Engelkes (samverkandsdoktorand)

Ny forskning om föräldraskap och intellektuell funktionsnedsättning med Mårten Hammarlund

2023

Disputation om emotionsigenkänning i psykologutbildningen med Lillian Döllinger

Dubbeldisputation om internetterapi för ungdomar med Jakob Mechler och Karin Lindqvist

Varför hamnar vissa personer i våldsbejakande extremism? med Joanna Lindström

Tre frågor om vittnesmål och minneshämtning med Philip Gustafsson

Fem frågor om spelförebyggande insatser på arbetsplatsen med Jonas Rafi

Ny licentiatavhandling om socialt stöd på arbetsplatsen med Carolina Sconfienza (Licentiatexamen)

2022

Fem frågor om Social jetlag med Johanna Garefeldt