Debatt: Rankinglistor inom psykologiämnet – kan vi lita på listorna?
Det finns flera internationella rankinglistor inom psykologiämnet. Syftet med listorna är att ranka de mest produktiva forskarna på basis av publikationer och citeringar. Utifrån dessa kvantitativa mått är det möjligt att ranka psykologi-institutioner vid svenska universitet.
En av rankinglistorna produceras av företaget Research.com. Jag har analyserat den senaste listan som presenterades i början av 2023.
Det är glädjande att Psykologiska institutionen har två forskare med på topp 10-listan för Sverige. Forskarna är Per Carlbring (plats 4) och Lars-Göran Nilsson (plats 6). Egentligen har vi även en tredje forskare med på topp 10-listan, nämligen Töres Theorell, som bedrivit sin forskarkarriär vid Stressforskningsinstitutet (och särskilt när institutet hette Institutet för Psykosocial Medicin – IPM). Töres hamnar på plats 5, men listas som anknuten till Karolinska Institutet (KI).
Forskare listas i "fel" ämne
Här ser vi ett problem som drabbar institutionens ranking; vi har flera mycket produktiva forskare, till exempel Hugo Westerlund och Torbjörn Åkerstedt, som listas på andra ämnen än psykologi (i deras fall ”Medicin”). Torbjörn tillhör enligt listan KI, trots att han är anställd vid Stressforskningsinstitutet och därmed Psykologiska institutionen. Torbjörn och jag har rört oss i samma forskningsfält (sömnforskning) och det är märkligt att han hamnar inom kategorin medicin, medan jag tillhör kategorin psykologi. Både Torbjörns och min forskning är tvärvetenskaplig, men tyngdpunkten ligger på psykologi och Torbjörn är enligt min uppfattning felplacerad.
Problem med tvärvetenskaplig forskning
Detta visar på en brist med rankingsystemet som Research.com använder, det vill säga de tar inte hänsyn till tvärvetenskaplig forskning. Ett exempel på detta är Håkan Fischer som finns med på två listor, nämligen "Psykologi" och "Neurovetenskap". Vi har även forskare vid institutionen (Gunnar Aronsson och Lars R Bergman) som hamnat i kategorin ”Samhällsvetenskap och humaniora”, men som självklart borde tillhöra psykologi.
Vi har flera mycket produktiva forskare, till exempel Hugo Westerlund och Torbjörn Åkerstedt, som listas på andra ämnen än psykologi.
Vår institution rankas som nummer 5 bland svenska universitet och som nummer 239 i hela världen. Överlägsen etta i Sverige är KI. Men med tanke på bristerna som jag identifierat när det gäller att institutionens forskning har placerats i andra kategorier än psykologi – och forskare som placerats vid andra universitet – är jag tveksam till om man kan lita på Research.com:s rankinglista för svenska universitet.
Om vi tar hänsyn till att institutionens forskning är tvärvetenskaplig, och inkluderar alla forskare som är anknutna och till och med anställda vid institutionen, skulle vår vetenskapliga publikationspoäng öka markant. Därmed skulle sannolikt även vår ranking för svenska psykologi-institutioner stiga.
Slutsatser
En slutsats är att man inte ska lita alltför mycket på rankinglistor som handlar om vetenskaplig excellens, särskilt inte på institutionsnivå. Dessutom handlar forskningskvalitet även om andra faktorer än antal publikationer och citeringar, till exempel om forskningen är nydanande, reproducerbar och leder till viktiga genombrott inom ett forskningsfält, samt inte minst har stor relevans för viktiga samhällsfrågor.
Göran Kecklund, professor och biträdande prefekt
Senast uppdaterad: 24 maj 2023
Sidansvarig: Psykologiska institutionen