Tidigare forskning kan hjälpa personer med förvrängt luktsinne efter covid-19

Covid-19 har kastat nytt ljus över fenomenet att känna förvrängda dofter, så kallad parosmi. Nu har professor Jonas Olofsson med kollegor publicerat en forskningsrapport om förvrängt luktsinne baserad på studier som gjorts före pandemin.

Jonas Olofsson, porträtt
Jonas Olofsson. Foto: Psykologiska institutionen/HD

Intresset har ökat för att lära sig mer om parosmi och särskilt hur bestående tillståndet är för de drabbade. Studier som gjorts före pandemin kan ge information om hur länge luktförvrängningar efter en covid-19 infektion kan hålla i sig.

Jonas Olofsson, professor vid Psykologiska institutionen, har tillsammans med Fredrik Ekesten och Steven Nordin sammanställt resultaten i en artikel i Scientific Reports.

— Det unika med den här studien är att den följer ett stort antal slumpmässigt utvalda personer ur befolkningen över lång tid. Ingen tidigare studie har undersökt luktförvrängningar på just det sättet, berättar Jonas Olofsson.

 

Luktförvrängningar vanligt även före pandemin

Studien undersökte förekomsten och upplevelsen av förvrängt luktsinne bland allmänheten genom att använda underlag från forskningsprojektet Betula, som samlat in forskningsdata sedan 1998.

Studien tittade på hur många av deltagarna som ansåg sig ha upplevt förvrängda dofter – eller andra luktstörningar – och hur detta påverkade livskvaliteten.

Det visade sig att förvrängt luktsinne förekom i nära 5 procent av befolkningen. Det var vanligt att ha både luktnedsättning och parosmi på samma gång. Det var även vanligt att samtidigt känna fantomlukter (inbillade lukter). Dock fanns inget samband med att uppleva sämre livskvalitet.

Eftersom uppgifterna samlats in under flera år gick det även att se hur ihållande luktpåverkan var över tid. En del hade fortfarande kvar ett förvrängt luktsinne efter fem eller tio år, men för de flesta visade sig tillståndet vara övergående.

— Studien visar framförallt att luktförvrängningar var ganska vanliga i befolkningen även innan covid-19, och att de kan kvarstå i många år, men att de som drabbas vanligtvis har en god livskvalitet ändå. Det kan vara en tröst för de som drabbats, att det oftast går att leva väl även med luktförvrängningar.

I luktlabbet, med Jonas Olofsson
Jonas Olofsson i luktlabbet. Foto: Niklas Björling
 

Hjälp att träna luktsinnet

Nu hoppas forskarna att resultaten kan bidra till den senaste tidens studier om luktpåverkan i samband med covid-19, där de långvariga effekterna ännu inte är klarlagda. Forskarna vill även under tiden hjälpa de som drabbats av covid att träna tillbaka sitt luktsinne.

— Alla som vill kan börja luktträna på hemsidan www.smelltrainingapp.com. Det är en app som vägleder användaren i ett luktträningsprogram och appen kommer att ge oss mer kunskap om hur rehabiliteringen fungerar.

— Jag vill framhålla att förvrängda lukter kan drabba olika personer olika mycket. Även om den genomsnittliga personen verkar klara sig bra, så finns det också de som har stora problem, och de bör kontakta sin läkare för att få hjälp, avslutar Jonas.

Förvrängt luktsinne, parosmi, är en vanlig följd av luftvägsinfektioner. Det som vanligtvis brukar dofta gott luktar istället illa, till exempel bränt eller ruttet.

 

Läs mer

Läs artikeln i Scientific Reports

Läs mer om Jonas Olofsson