Var ditt arbete ligger kan påverka din hälsa mer än du tror

Har du långt till jobbet? Finns det några barer eller idrottsanläggningar i närheten av ditt jobb? Detta är faktorer som kan påverka hur hälsosamma dina levnadsvanor är, enligt ny forskning från Stockholms universitet.

Tidigare studier har visat att vår hälsa kan påverkas av var vi bor, men trots att vi tillbringar en stor del av vår tid på våra arbetsplatser och med att pendla har man inte tagit hänsyn till hur miljön kring arbetsplatsen påverkar folkhälsan.

Ett nyligen avslutat treårigt forskningsprojekt har tittat närmare på hur just arbetsplatsens placering påverkar olika hälsosamma och ohälsosamma vanor.

 

Stora mängder data för att lösa stora frågor

Tack vare data från SLOSH–undersökningarna med svar från cirka 13 000 deltagare kunde forskarna bakom studien koppla olika hälsorelaterade beteenden till arbetsplatsens placering. Man tittade specifikt på sambanden mellan pendlingsavstånd, områdets socioekonomiska status, närheten till alkoholförsäljningsställen samt träningsanläggningar och olika riskfaktorer för hälsan, så som alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och övervikt.

Tillgång till den här mängden data ger forskarna möjlighet att förstå komplexa mänskliga beteenden och att testa nya tankebanor. I det långa perspektivet kan upptäckterna leda fram till olika lösningar för att förbättra samhället och individers hälsa.

– Det är väldigt spännande att använda stora forskningsdatabaser som SLOSH. Det finns enormt mycket information att jobba med, vilket kräver kraftfulla system och tar tid, men det ger också en frihet till att vara kreativ. Det är roligt att få fram nya resultat och betydelsen av vårt arbete gör att det är mödan värt, säger Auriba Raza, en av forskarna.
 

Personer på en perrong väntar på ett pendeltåg
Foto: Skitterphoto från Pexels.
 

Finns det perfekta pendlingsavståndet?

De omfattande analyserna visade att lång pendling är förknippat med riskfaktorer för hälsan. Resultaten pekar på att långa pendlingsavstånd ökar risken för fysisk inaktivitet, övervikt och störd sömn. De personer som arbetar mer än 40 timmar och pendlar mer än 5 timmar per vecka är mer benägna att vara fysiskt inaktiva och uppleva sömnproblem än de som bara pendlar 1–5 timmar varje vecka. Bland kvinnor är längre pendlingstid också förknippat med problematiska alkoholvanor oavsett arbetstimmar per vecka.

Med andra ord, ju mer du arbetar desto mindre bör du pendla – av hälsoskäl. Men att definiera ett perfekt pendlingsavstånd är svårt, menar forskarna bakom studierna.

– Vi kunde inte hitta en maxgräns för ett idealiskt pendlingsavstånd när vi tittade på hälsan i stort. Men när pendlingssträckan var 3 km eller mindre verkade deltagarna vara mer fysiskt aktiva. Lång pendling kan vara förknippat med dåliga hälsovanor, medan ett "måttligt" avstånd från hemmet till arbetsplatsen kan uppmuntra till att gå eller cykla till jobbet, säger Jaana Halonen, projektansvarig forskare.

Några råd till den som måste pendla långt för att komma till jobbet?

– Att använda tiden i kollektivtrafiken som en del av den dagliga arbetstiden genom att börja jobba där, om det är möjligt. Alternativt kan tiden användas till avkoppling och återhämtning, till exempel genom att läsa en bok eller lyssna på musik. Om ens yrke tillåter det, kan det vara en god idé att fråga arbetsgivaren om det går att distansarbeta vissa dagar och då använda den sparade tiden till att sova längre, träna eller umgås med familjen, säger Jaana Halonen.

 

Socioekonomisk status spelar roll – men kanske inte på det sätt du tror

Analyserna visade också att arbetsplatsens socioekonomiska status påverkar de anställdas hälsobeteenden, särskilt när det gäller alkoholkonsumtion.

Deltagarna var mer benägna att ägna sig åt riskfyllt drickande när de arbetade på en arbetsplats i ett område med hög socioekonomisk status (SES) jämfört med när de arbetade på en arbetsplats i ett område med låg SES. Det fanns också en indikation på en ökad risk för övervikt. Detta var inte alls vad forskarna förväntade sig.

– Det var lite överraskande eftersom tidigare studier har antytt att områden med låg SES kan vara dåliga för folkhälsan och hälsobeteenden, men nu observerade vi motsatsen för arbetsplatsens område. När det gäller bostadsområdet observerade vi inga samband mellan socioekonomisk status och hälsa, förklarar Jaana Halonen.

Vad är orsakerna till detta?

Bild på en man som häller upp ett glas vin framför en kvinna,
Foto: Cottonbro studio från Pexels.

– En förklaring kan vara att det i vissa yrken är vanligt att ta en drink tillsammans med kollegor för att till exempel slappna av efter jobbet, fira vinster eller välkomna nya kunder. Det kan anses som viktigt att delta för att klättra på företagsstegen.

– Tillgången till alkohol kan vara en annan faktor eftersom högre SES-områden ofta har många ställen som säljer alkohol.

När deltagarnas avstånd från hem och arbetsplats till närmaste alkoholförsäljning mättes, såg forskarna att det är förknippat med högre sannolikhet för alkoholproblem att jobba nära en bar. På samma sätt var boende nära Systembolaget också förknippat med högre sannolikhet för alkoholproblem.

Sammantaget är det alltså troligt att ett konkurrensinriktat eller stressigt arbete i kombination med sociala normer tillsammans med enkel tillgång till alkohol kan leda till ett riskfyllt drickande.    
 

Närbild på ett par fötter klädda i sneakers.
Foto: Ketut Subiyanto från Pexels.
 

Hur är det med avståndet till närmaste idrottsanläggning?

Om avståndet till alkoholförsäljningsställen av hälsoskäl bör vara längre, gäller det motsatta för idrottsanläggningar. Det behövs dock mer forskning över tid på sambanden mellan närhet från arbetet till fysisk aktivitet och goda hälsovanor. Den aktuella studien ger vissa belägg för att förbättrad tillgång till fysiska aktiviteter kan sporra vissa människor att vara mer aktiva.

Resultaten indikerade att ett långt avstånd från arbetsplatsen till en utomhusanläggning hör ihop med låg träningsfrekvens. Särskilt tydliga var kopplingarna till betalda utomhusanläggningar (till exempel golfbanor, skidbackar och utomhustennisbanor). Sambanden mellan långt avstånd till en inomhusanläggning (såsom gym, dans- och idrottshallar) och låg träningsfrekvens var inte lika tydliga. Kopplingen till övervikt pekade åt samma håll men var för vaga och måste studeras mer.

– Det finns ett behov av framtida studier som undersöker hur sociala och miljömässiga faktorer samspelar för att bestämma hur fysiskt aktiv en person är, säger Jaana Halonen. Människor som är, eller vill vara, fysiskt aktiva kanske väljer att bo i områden med enkel tillgång till träningsanläggningar.

Om SLOSH

I forskningsprojektet användes information från databasen Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH).

SLOSH startades av Stockholms universitet 2006 med målet att studera samband mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsa. SLOSH samlar vartannat år sedan 2006 in data från olika undersökningar gjorda bland tusentals svenskar i arbetsför ålder (16–64 år).

Enkäterna innehåller frågor om arbete, stress, fysisk och psykisk hälsa samt om olika hälsobeteenden som fysisk aktivitet, sömnproblem och alkoholkonsumtion.

SLOSH–undersökningarna och den data som användes i projektet hanterades av SCB (Statistiska centralbyrån) som är den enda aktören som har tillgång till information om var deltagarna bor och arbetar.

I studierna kopplades deltagarnas självrapporterade vanor över lång tid samman med egenskaper hos deras hem– och arbetsplatsadresser. Enligt strikta sekretessregler kan individer som besvarade SLOSH–enkäterna inte identifieras utifrån de data som forskare använder.

 

Forskningsresultat som är användbara i stadsplanering

Forskning baserat på SLOSH kan ses som representativt för allmänheten och kan därför användas som underlag för beslutsfattande på politisk nivå. Forskarna hoppas att resultaten från projektet ska leda till att beslutsfattare ser över möjliga insatser för att minska pendlingsavstånd och främja hälsosamma vanor.

Vi hoppas att stadsplanerare tar hänsyn till folkhälsofrågor när nya områden utvecklas. 

De övergripande resultaten från projektet stödjer utvecklingen av ekonomisk tillväxt i förortsregioner och att överväga byggandet av bostäder och aktivitetsmöjligheter nära arbetsplatser. Å andra sidan tyder resultaten också på att tillgängligheten från arbetsplatsen till alkohol som kommer tillsammans med högre socioekonomisk status kan bidra till skadlig alkoholkonsumtion.

Hur kan resultaten bidra till att förbättra samhället i stort?

– Vi hoppas att stadsplanerare tar hänsyn till folkhälsofrågor när nya områden utvecklas. Idrottsanläggningar kanske inte är det enda sättet att öka fysisk aktivitet. Välskötta trottoarer kan också vara av betydelse, eftersom promenader är ett av de vanligaste aktivitetssätten. Dessutom kan bra trottoarer och cykelbanor uppmuntra till aktiv pendling till fots eller med cykel, svarar Jaana Haalonen.

– Även omgivningarna kring företagsparker skulle kunna utvecklas så att det finns en enkel tillgång från arbetsplats till fysiska aktiviteter och närhet till bostadsområden. Det är också troligt att en minskning av antalet försäljningstsällen för alkohol i Sverige skulle kunna minska nivån av skadlig alkoholkonsumtion, fyller Auriba Raza i.
 

Läs mer om forskningsprojektet Hem och arbetsplats – spelar deras placering någon roll för hälsobeteende?