Kursen Grupprocesser och relationer mellan grupper, 7,5 hp, ger en introduktion till socialpsykologiska teorier och forskning om relationer mellan grupper och tar upp ämnen som fördomar, diskriminering, intergruppkonflikter och fredsbyggande.
Rekrytering av forskningspersoner till forskningsprojekt kan ske på olika sätt, men ibland behöver våra forskare frivilliga som anmäler sig som forskningspersoner inom olika studier.
Linnea sökte sig till psykologin för att det tilltalade henne. Hon kombinerade kurser i psykologi med andra samhällsvetenskapliga ämnen. Idag jobbar hon som marknadsanalytiker och använder sina kunskaper från utbildningen i att mäta beteenden.
Psykologi I – kurspaket ger grundläggande kunskaper inom några av psykologins huvudområden. Kursen är en bra början för dig som vill bygga din egen utbildning med inriktning mot psykologi, men passar också bra som komplement i en kandidatexamen med annan inriktning.
Vi är glada att kunna meddela att Psykologiska institutionen nu har två nya befordrade professorer, Sabina Čehajić-Clancy och Christine Fawcett. Vi ställde ett par frågor till dem för att lära känna dem bättre.
Andrzej Werbart, professor emeritus vid Psykologiska institutionen, har den 20 februari 2025 avlidit efter en kort tids sjukdom. Kollegorna delar här en minnestext över honom.
Oxytocin kallas ofta för ”kärlekshormonet” och hjälper oss att knyta band, bygga förtroende och navigera i sociala interaktioner. Forskaren Shanshan Xiao undersöker hur oxytocin påverkar hjärnan med målet att hitta potentiella användningsområden inom vården.
Besvara sju frågor och få en fingervisning om hur din relation är just nu. Lagom till Alla hjärtans dag publicerade forskare vid Stockholms universitet en ny studie i tidskriften Cognitive Behaviour Therapy som introducerar en vetenskapligt validerad skala, ”Valentinskalan”. Skalan mäter hur nöjd man är i sin kärleksrelation.
Med en bakgrund i både psykologi och datavetenskap har forskaren Robert Johansson tagit sig an utmaningen att skriva en andra avhandling. Resultatet är en ny interdisciplinär ansats som kan öppna dörrar till framtidens intelligenta system och ge nya insikter i mänsklig psykologi.
Luktsinnet fungerar som en länk till våra minnen men hjälper oss också att vara här och nu. Vi människor behöver uppmärksamma och ta in dofter mer. Det är luktforskaren Jonas Olofssons budskap i The Guardian.
Finns det skillnader mellan hur män och kvinnor pratar med varandra? Marie Gustafsson Sendén, professor i socialpsykologi, intervjuades nyligen i Dagens Nyheter för att kommentera myter och fakta om skillnaderna mellan mäns och kvinnors språk. I motsats till vad många tror visar forskningen att kön spelar mindre roll – i stället är det makt och sociala normer som formar både hur vi uttrycker oss och hur vi uppfattar varandra.
Arne Lowden är gästforskare och docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han skrev nyligen en artikel för nyhetssajten The Conversation där han beskriver hur vi bäst handskas med den mörkaste tiden på året för att må bra.
Annual Report är en publikationsserie som sedan 1961 redovisar de publikationer som Psykologiska institutionens forskare har producerat under året. Under 2024 har det blivit 243 publikationer av olika slag varav 206 är artiklar i vetenskapliga tidskrifter – enligt publikationsdatabasen DiVA den 8 januari 2025.
Nu är den fristående kursen Perceptionspsykologi, 7,5 hp, öppen för sen anmälan. Kursen ger grundläggande kunskaper om hur perceptionen fungerar, dess möjligheter och begränsningar.
Artificiell intelligens som är lika smart som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson, forskare på Psykologiska institutionen, som skrivit en andra avhandling i datavetenskap vid Linköpings universitet. Ämnet? Maskinpsykologi och hur det kan bidra till AI-utvecklingen.
Professor emerita och leg. psykolog Gunnela Westlander, Stockholm, har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 94 år. Hon efterlämnar närmast barnen Magnus och Maria med familjer.
I oktober 2024 höll Professor emeritus Bernhard A. Sabel, PhD, från Otto-von-Guericke University of Magdeburg, en föreläsning om "Fake-publications in science: a rising concern of knowledge pollution". Nu kan du se föreläsningen i efterhand.
Psykologiska institutionen öppnar tre kurser för sen anmälan inför vårterminen 2025. För dig som missade deadline, inte har sökt någon kurs eller vill ändra ditt val finns möjlighet att göra en sen anmälan via antagning.se från och med den 13 december.
Patienter med frontotemporal demens saknar ofta förmågan till empati. En ny studie visar att de här patienterna inte har samma aktivitet i hjärnan som friska individer när de bevittnar andras smärta, en kunskap som man hoppas ska öka förståelsen för den här specifika demenssjukdomen.
I en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap undersöks hur arbetsmiljön förändrades i och med covid-19-pandemin. Rapporten grundar sig på data som samlats in före, under och efter pandemin. Resultaten tar hänsyn till olika faktorer i arbetsmiljön samt balansen mellan arbete och privatliv för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden.
Den 18 november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse.
Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, har för år 2024 tilldelats Marta Zakrzewska, som disputerade vid Psykologiska institutionen 2022.
Halvvägs igenom Psykologprogrammet på Stockholms universitet valde Fritiof Ajvide att ta en paus i studierna för att ägna sig åt att skriva en bok. Nu har hans debutroman Våldet under huden kommit ut.
Besök på två av universitetets labb och samtal om årets litteraturpristagare. Dessutom ett föredrag om AI och klimat och samtal om att knäcka vetenskapliga koder på Nobelprismuseet. Det var en del av vad Stockholms universitet erbjöd under årets Nobel Calling.
Den 10 oktober har Världshälsoorganisation, WHO, utropat till Världsdagen för psykisk hälsa, och temat för 2024 är psykisk hälsa i arbetslivet. Professor Petra Lindfors delar med sig av några tankar i ämnet.
I sin avhandling undersöker Erik Forsberg grundläggande moralpsykologi och tillhörande frågeformulär. Han har också utvecklat en ny programvara, D3mirt, som ger en mer detaljerad och visuell bild av hur moraliska värderingar kan mätas.
I somras tilldelades Pehr Granqvist titeln "Professor i psykologi, innehavare av Enerothska professuren". Nu lanserar han en ny föreläsningsserie med föreläsare i forskningsfronten. Först ut är professor Marian Bakermans-Kranenburg.
Yannick Klein har i sin doktorsavhandling undersökt sambandet mellan naturexponering och psykisk hälsa hos vuxna i Sverige, före och under covid-19-pandemin. Studierna visar att både aktiv och passiv exponering för naturen har positiva effekter på den psykiska hälsan.
Inflammation har fått ökad uppmärksamhet som en bidragande orsak till depressiva symptom. Frågan blir då om inflammationshämmande kosttillskott med omega-3 fettsyror kan användas som behandling vid depression?
Diskriminering, kulturella uttryck och hur politiska beslut och samhällsstrukturer formar livet för barn och unga i dagens Sverige var frågor som diskuterades under panelsamtal med forskarna bakom en ny tvärvetenskaplig antologi.
Forskningsprojektet Skiftarbetaren har fått en ny webbsajt. På sidan kan du ta del av tips och råd för att må bra när du jobbar oregelbundna tider på dygnet.
I takt med att gängkriminaliteten ökar bland unga, höjs röster för en strängare tvångsvård. Men är det verkligen rätt väg att gå? En ny analys pekar på riskerna med en mer repressiv strategi och vikten av att bevara förtroendet mellan socialtjänsten och utsatta familjer.
I tider av politiska och sociala omvälvningar ställs frågor om sammanhållning och splittring i samhället på sin spets. I en ny tvärvetenskaplig antologi kastas ljus över välfärdsstatens inverkan på de mest sårbara grupperna i samhället: barn och unga.
Professor em, psykolog och psykoterapeut Siv Boalt Boëthius har avlidit vid 87 års ålder efter en kort tids sjukdom. Hon efterlämnar närmast döttrarna Victoria och Ninna med familjer.
Psykologstudenternas ämnesråd, PÄR, vill att insatser som sticker ut och verkligen ger studenterna mesta möjliga av sin utbildning ska belysas och förstärkas. Därför har de i år återupplivat sitt lärarpris.
Pris för Stockholms universitets bästa avhandling i psykologi 2023 tilldelas fil. dr Karin Lindqvist. Hennes avhandling handlar om effekter av internetbaserad psykodynamisk terapi för depression hos tonåringar.
Svenska Dagbladet skriver i en artikel den 5 juni om att utomhuskontor är en växande trend, både i Sverige och internationellt. Sömn- och ljusforskare Arne Lowden ser många hälsofördelar med utejobb året runt, men nya arbetssätt kan vara utmanande.
Vid sjukdom aktiveras olika försvarssystem i kroppen, både immunologiska och beteendemässiga. Immunsystemet reagerar, men även våra beteendemönster kan förändras. I sin avhandling utforskar Lina Hansson detta fenomen, känt som sjukdomsbeteende.
Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.
Docent Johan Lundin Kleberg har av Kungl. Vetenskapsakademien tilldelats 2 000 000 kr ur Aktiestinsens stiftelse för forskning om inlärningssvårigheter hos barn med intellektuell funktionsnedsättning.
Konferensen SweCog 2024 sammanför studenter och forskare från en rad olika ämnesområden inom kognitionsforskning på Stockholms universitet den 10–11 oktober. Det är en möjlighet att visa upp forskning från Stockholms universitet för en internationell publik.
Luktsinnet anses ofta vara mycket mindre viktigt än synen eller hörseln, men nu har det hamnat i rampljuset. Missa inte filmen som visas av Vetenskapens värld på SVT! En av experterna som intervjuas och presenterar den senaste forskningen är Maria Larsson vid Psykologiska institutionen.
Sabina Čehajić-Clancy studerar hur man i praktisk forskning kan förbättra relationer mellan grupper, som mellan Israeler och Palestinier eller andra grupper inblandade i långdragna konflikter.
Den senaste tidens ökning av konflikter och spänningar mellan olika grupper runt om i världen belyser behovet av att hitta vägar för att kunna ena människor från motsatta sidor.
Luktsinnet påverkas till stor del av ledtrådar från andra sinnen, medan synsinnet och hörselsinnet påverkas i mycket mindre utsträckning, visar en ny studie i Journal of Neuroscience.
Att känna sig sömnig kan öka ens ålder med tio år. Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att sömnen påverkar hur gammal man känner sig. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Personer som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper omkring 30 procent ökad risk att bli sjukskrivna för psykisk ohälsa. Det visar en studie från Institutionen för folkhälsovetenskap, Stressforskningsinstitutet, båda vid Stockholms universitet, samt Karolinska Institutet. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Health.
Begreppet lojalitet används i många sammanhang, men få verkar kunna beskriva vad det innebär att vara lojal. Det säger Torbjörn Engelkes, som den 15 mars disputerar på sin avhandling om lojalitet. Fokus ligger på den militära kontexten, där författaren har sin akademiska och yrkesmässiga bakgrund.
Många unga mår idag dåligt, men hjälp finns att få. En ny behandlingsform speciellt framtagen för ungdomar som mår dåligt har visat goda resultat och ska studeras ytterligare. Nu söker forskarna nya ungdomar som är i behov av behandling för att delta i studien.
Mår vi sämre psykiskt när omvärlden är i gungning, eller känns det bara så? Finns det andra faktorer som påverkar hur vi känner inför oroliga tider? När tvåårsdagen av Rysslands invasion av Ukraina närmar sig, kastar en ny studie från Stockholms universitet ljus över hur händelsen påverkade den mentala hälsan i Sverige.
Under två år kommer Anna Andreasson med kollegor att följa personer som diagnosticerats med ME/CFS, utmattningssyndrom eller post-covid och som lider av långvarig trötthet, så kallad fatigue.
Vi tar oss an det utmanande ämnet språk, hälsa och stress tillsammans med Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, och imitatören, skådespelaren och författaren Rachel Mohlin.
Vi söker nu specifikt personer med rädsla för hundar, ormar eller spindlar inför behandlingsstart i mars 2024. Du deltar i projektet och erhåller samtidigt kostnadsfri KBT hos psykologkandidat.
I detta avsnitt av Stressforskningspodden får programledaren Mats Lekander själv berätta om sitt eget stora forskningsintresse, nämligen kopplingen mellan immunsystem, hjärna och beteende.
Fyra forskare vid Stockholms universitet får det prestigefyllda ERC Consolidator Grant 2023. De finns inom områdena ekonomi, socialpsykologi och analytisk kemi.
Malina Szychowska berättar om hur det var att för första gången beviljas forskningsbidrag som projektledare. Vi listar dessutom några andra projekt som nyligen beviljats anslag från de större forskningsfinansiärerna.
Det påstås ofta att snoozning kan vara dåligt för sömnen och hjärnan, utan att några direkta bevis har presenterats. Nu visar forskning från Psykologiska institutionen vid att snoozning till och med kan stödja uppvaknandet för dem som snoozar regelbundet.
Våldsbejakande extremism är ett globalt och kostsamt problem. I sin doktorsavhandling söker Joanna Lindström psykologiska förklaringar till varför individer dras till gruppbaserat våld i olika sammanhang.
Att kunna upprepa forskningsresultat är en viktig grund i all forskning – det gör forskningen mer trovärdig. Men hur vanligt är det att resultat går att upprepa? Det är något som Gustav Nilsonne, forskare i neurovetenskap och metavetenskap, undersöker i sin forskning.
Samtidigt som vi kommunicerar med ord sker en viktig del av kommunikationen icke-verbalt. Men hur läser vi av kroppsspråk och speglar varandra i en tid när allt fler möten sker digitalt? I ett nytt forskningsprojekt utvecklar forskare ett AI-system som kan läsa av känslor – ett verktyg som till exempel kan användas som en rådgivare till terapeuter.
Nu kan du i efterhand ta del av Stressforskningsdagens föreläsningar och samtal om bland annat hur en ekonomisk kris påverkar folkhälsan och hur man bäst hanterar klimatångest på både ett personligt och globalt plan. Dessutom ingår Stressforskningspodden live som gästas av jazzsångerskan Isabella Lundgren.
Forskare vid Psykologiska institutionen har undersökt hur anknytningsteori används av socialsekreterare i utredningar av barn som far illa. Resultaten sprids nu i olika sammanhang världen över.
Psykisk ohälsa påverkar livskvaliteten för miljontals människor. Hos många debuterar ångestproblematik redan i övergången mellan barndom och tonår då hjärnan utvecklas snabbt. Armita Golkar forskar om denna känsliga period med hopp om nya rön som kan förbättra behandlingen av psykisk ohälsa.
Universitetslektor Jan Bergström arbetar tillsammans med franska kollegor med den första KBT-utbildningen för yrkesverksamma psykologer och psykiatrer i Algeriet. Utbildningen startade 2012 och i november var han på plats under två veckor för den femte omgången av utbildningen.
Stockholms universitet blir del av den digitala forskningsinfrastrukturen EBRAINS som associerad medlem. Medlemskapet är viktigt för att stärka universitetets forskning om hjärnan och dess relation till beteende.
Förmågan att anpassa det vi säger efter det vi vet om mottagarens förkunskaper utvecklas troligen i de tidiga tonåren. Det visar en ny studie från forskningsprojektet CIVung.
De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.
I samarbete med tre fackförbund bjuder vi in anställda i handelsbranschen att dela med sig av sina upplevelser kring arbetssituation, arbetsrelaterade attityder och hälsa.
En luktmaskin, så kallad olfaktometer, gör det nu möjligt att lukta i VR-miljöer. Först ut är ett vinprovningsspel där användaren doftar på vinglas i en virtuell vinkällare och får poäng om man gissar rätt på vilka dofter som finns i respektive vin.
Vi hälsar två nya doktorander välkomna till institutionen: Caroline Arvidsson och Anastasia "Nastja" Panova. Båda är knutna till forskningsämnet allmän språkvetenskap.
Sveriges HR-förening driver podden Fråga forskaren. I avsnitt 44 gästar NOWSTARS-forskaren professor Claudia Bernhard-Oettel podden där hon pratar om anställningsformens betydelse för arbetsrelaterade attityder, trygghet och hälsa.
Många tonåringar lider av depressioner som kan leda till svårigheter senare i livet. Kognitiv beteendeterapi på nätet är en vanlig behandling vid depression, men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs. En ny psykodynamisk terapi via internet står sig väl mot en beprövad internetbaserad KBT vid tonårsdepression. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet Digital Health utförd av ett stort internationellt forskarlag under ledning av bland andra Jakob Mechler, Karin Lindqvist och Björn Philips vid Psykologiska institutionen.
Omställningen till distansarbete under pandemin fungerade bättre i Sverige än i många andra länder. När arbetstagarna nu är åter på jobbet är det viktigt att ta igen bristen på sociala kontakter.
Forskningsprojektet "Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter" vill ta reda på om luktord i olika språk följer en gemensam semamtisk struktur eller om det finns kulturella skillnader mellan språks luktvokabulärer. Projektet fick nyligen ett anslag från Vetenskapsrådet på 5 046 000 kronor.
Ny forskning om doftsinnet kan ge en uppdaterad bild av människans intelligens. Nu finns det tyngsta beviset hittills på att dofthjärnan har en stark länk till hippocampus, den region i hjärnan som styr inlagring och framplockning av personliga minnen. Läs mer och se film om luktforskaren Jonas Olofsson, vars forskning utgör kunskapsbas i rehabiliteringen av covidpatienter som förlorat lukt och smak.
Inom ramen för samverkansavtalet mellan Stockholms universitet och Region Stockholm finns medel att söka för forskning. Sju projekt vid Stockholms universitet får nu dela på sammanlagt 10 miljoner kronor under 2022–2024.
Vad behövs för att överbrygga gapet mellan kvantmekaniken och Einsteins gravitationsteori? Hur påverkar upplevelser i övergången från barndomen till vuxenlivet risken för ångest? Hur kan man utveckla metoder för att på ett hållbart sätt återvinna framtidsmaterialet lignin? Det är några av ämnena för Stockholms universitets Wallenberg Academy Fellows 2021.
