Våldsbejakande extremism är ett globalt och kostsamt problem. I sin doktorsavhandling söker Joanna Lindström psykologiska förklaringar till varför individer dras till gruppbaserat våld i olika sammanhang.
Personer som varit utsatta för mobbning eller våld på arbetsplatsen är i riskzonen för självmord. Det visar en ny stor studie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Föreningen Suntarbetsliv har tagit fram en kort video om 8 olika friskfaktorer som kan göra att medarbetare mår bra och att sjukfrånvaron hålls nere på en arbetsplats. Professor Petra Lindfors medverkar i filmen.
Varför drömmer vi? Modern hjärnforskning utmanar den traditionella uppdelningen i sömn och vakenhet. Avsnittet gästas av KI-forskaren Susanna Jernelöv.
Stockholm Center on Global Governance (SCGG) är ett tvärvetenskapligt centrum vid Stockholms universitet som nu får finansiering från Vetenskapsrådet. Professor Torun Lindholm Öjmyr är en av de medverkande forskarna.
William James Award är ett pris för enastående publikationer eller yrkesverksamhet som bidrar till grundläggande forskning och teori inom religionspsykologi.
Att kunna upprepa forskningsresultat är en viktig grund i all forskning – det gör forskningen mer trovärdig. Men hur vanligt är det att resultat går att upprepa? Det är något som Gustav Nilsonne, forskare i neurovetenskap och metavetenskap, undersöker i sin forskning.
Professor Jonas Olofsson släpper den 4 augusti en populärvetenskaplig bok om luktsinnet på bokförlaget Natur & Kultur. Kanske lite förvånande så hävdar han där att det bara är hunden som slår människan vid tester av känslighet för lukter.
Per Carlbring och Therese Anderbro har erhållit 1,455 MKr från Socialstyrelsen för forskningsprojektet "Du och jag och ADHD – grundkurs i att ta hand om parrelationen när en eller båda har ADHD".
Stressforskningsinstitutet är numera en del av Psykologiska institutionen, men har tillsvidare en separat budget och fortsätter därför att presentera sin verksamhet i en separat årsredovisning. Den senaste, för 2022, har precis publicerats.
Samtidigt som vi kommunicerar med ord sker en viktig del av kommunikationen icke-verbalt. Men hur läser vi av kroppsspråk och speglar varandra i en tid när allt fler möten sker digitalt? I ett nytt forskningsprojekt utvecklar forskare ett AI-system som kan läsa av känslor – ett verktyg som till exempel kan användas som en rådgivare till terapeuter.
Pris för bästa avhandling i psykologi vid Stockholms universitet 2022 har tilldelats Marta Zakrzewska för sin avhandling med titeln "Olfaction and prejudice. The role of body odor disgust sensitivity and disease avoidance in understanding social attitudes".
Måndagen den 28 augusti startar höstterminen 2023! Här hittar du information om allt som händer innan dess, och vad du behöver göra för att behålla din plats. Sidan är levande och uppdateras vartefter, så kom tillbaka då och då för uppdateringar!
Tankar om stress-sårbarhetsmodeller för utveckling av psykiatriska tillstånd har varit vanliga i mer än hundra år. Christophe Bernard berättar om sin forskning.
Vittnesmål från ögonvittnen utgör vanligt förekommande bevismaterial i rättsfall, samtidigt innebär minnets felbarhet att ögonvittnen kan missta sig i sin minnesåterkallning.
Det finns flera internationella rankinglistor inom psykologiämnet. Syftet med listorna är att ranka de mest produktiva forskarna på basis av publikationer och citeringar. Utifrån dessa kvantitativa mått är det möjligt att ranka psykologi-institutioner vid svenska universitet.
En studie publicerad i den prestigefyllda tidskriften World Psychiatry, visar att internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) med terapeutstöd är lika effektiv som traditionell ansikte-mot-ansikte kognitiv beteendeterapi (KBT) för behandling av psykiatriska och somatiska störningar hos vuxna.
Nu kan du i efterhand ta del av Stressforskningsdagens föreläsningar och samtal om bland annat hur en ekonomisk kris påverkar folkhälsan och hur man bäst hanterar klimatångest på både ett personligt och globalt plan. Dessutom ingår Stressforskningspodden live som gästas av jazzsångerskan Isabella Lundgren.
Forskare vid Psykologiska institutionen har undersökt hur anknytningsteori används av socialsekreterare i utredningar av barn som far illa. Resultaten sprids nu i olika sammanhang världen över.
Problem med spel om pengar är ett folkhälsoproblem som är förknippat med allvarliga följder både för den som spelar och människor i spelarens närhet. Spelproblem kan också leda till negativa konsekvenser för spelarens arbetsplats.
Psykisk ohälsa påverkar livskvaliteten för miljontals människor. Hos många debuterar ångestproblematik redan i övergången mellan barndom och tonår då hjärnan utvecklas snabbt. Armita Golkar forskar om denna känsliga period med hopp om nya rön som kan förbättra behandlingen av psykisk ohälsa.
Stressforskningspodden gästar Stressforskningsdagen med liveinspelning. Temat för dagen och podden är kris och samtalet kretsar kring gränsdragningen mellan normalpsykologiska reaktioner på yttre kriser och svåra psykiatriska tillstånd.
Carolina Sconfienza försvarar på fredag den 28 april 2023 sin licentiatavhandling i psykologi. Avhandlingen har titeln "Arbetsrelaterat socialt stöd och lättare psykisk ohälsa: Mätinstrument och samband mellan begreppen".
Håkan Lagerberg, alumn från Psykologprogrammet vid Psykologiska institutionen, fick den 18 mars mottaga pris för bästa uppsats på Beteendeterapeutiska föreningens årskongress.
Docent Robert Johansson forskar på AGI, Artificiell Generell Intelligens, och bjöds in till podden Magasinet från Dagens Arena där han diskuterar Artificiell Intelligens med programledaren Jon Andersson.
Bo Sigrell, professor och psykoanalytiker, har den 23 mars avlidit vid en ålder av 87 år. Nedan följer en text om Bo Sigrell skriven av Marie-Louise Ögren Blomén i samband med hans promovering till jubeldoktor 2019.
Professorerna Håkan Fischer, Mats E. Nilsson och Natalie C. Ebner skriver i en artikel i tidskriften "Affective Science" att många studier inom ämnet affektiv neurovetenskap förlitar sig på en missvisande forskningsdesign – och föreslår en bättre.
Professor Pehr Granqvist har utkommit med en populärvetenskaplig bok om vårt behov av trygghet, anknytning och andlig törst. Boken har fått högsta betyg (5 = Briljant) i Bibliotekstjänsts recension.
Psykologiska institutionen kan nu erbjuda en kurs i anknytningsteori för socialarbetare och socionomer eller motsvarande som arbetar med barns utveckling och föräldraskap. Kursen ges som uppdragsutbildning.
Nu finns Stressforskningspoddens andra fördjupande avsnitt om den fysiologiska stressresponsen ute för lyssning. Gäst är Anna Nordenström, barnendokrinolog.
Universitetslektor Jan Bergström arbetar tillsammans med franska kollegor med den första KBT-utbildningen för yrkesverksamma psykologer och psykiatrer i Algeriet. Utbildningen startade 2012 och i november var han på plats under två veckor för den femte omgången av utbildningen.
Stockholms universitet blir del av den digitala forskningsinfrastrukturen EBRAINS som associerad medlem. Medlemskapet är viktigt för att stärka universitetets forskning om hjärnan och dess relation till beteende.
Det är vanligt att vi sover olika länge när vi jobbar och när vi är lediga. Arbete kan påverka sömnen genom att minska tiden för återhämtning och arbetsrelaterad stress kan försämra sömnkvalitén. Sömnstörningar i sig kan minska motståndskraften mot stress, vilket leder till en ond cirkel.
Förmågan att anpassa det vi säger efter det vi vet om mottagarens förkunskaper utvecklas troligen i de tidiga tonåren. Det visar en ny studie från forskningsprojektet CIVung.
Har du långt till jobbet? Finns det några barer eller idrottsanläggningar i närheten av ditt jobb? Detta är faktorer som kan påverka hur hälsosamma dina levnadsvanor är, enligt ny forskning från Stockholms universitet.
Hur värnas rättigheter för barn och unga med otrygga hemförhållanden eller under flykt? Det är några frågor för Stockholms barnrättscentrum. Nu planerar forskarna att ta sig an ett nytt område – ”Förortsrätt”, lagstiftning och andra åtgärder som främst riktar in sig på barn och unga i utsatta förorter.
De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.
I samarbete med tre fackförbund bjuder vi in anställda i handelsbranschen att dela med sig av sina upplevelser kring arbetssituation, arbetsrelaterade attityder och hälsa.
En luktmaskin, så kallad olfaktometer, gör det nu möjligt att lukta i VR-miljöer. Först ut är ett vinprovningsspel där användaren doftar på vinglas i en virtuell vinkällare och får poäng om man gissar rätt på vilka dofter som finns i respektive vin.
Att vara studentambassadör innebär att ha ett flexibelt, meriterande och avlönat extrajobb som går utmärkt att kombinera med studier. Just nu pågår rekrytering inför 2023.
Vi hälsar två nya doktorander välkomna till institutionen: Caroline Arvidsson och Anastasia "Nastja" Panova. Båda är knutna till forskningsämnet allmän språkvetenskap.
Sveriges HR-förening driver podden Fråga forskaren. I avsnitt 44 gästar NOWSTARS-forskaren professor Claudia Bernhard-Oettel podden där hon pratar om anställningsformens betydelse för arbetsrelaterade attityder, trygghet och hälsa.
Vill du ha variation i dina studier? Vill du besöka ett annat land och studera en kurs tillsammans med studenter från andra länder i Europa? Då kan CIVIS BIP vara något för dig!
Många tonåringar lider av depressioner som kan leda till svårigheter senare i livet. Kognitiv beteendeterapi på nätet är en vanlig behandling vid depression, men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs. En ny psykodynamisk terapi via internet står sig väl mot en beprövad internetbaserad KBT vid tonårsdepression. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet Digital Health utförd av ett stort internationellt forskarlag under ledning av bland andra Jakob Mechler, Karin Lindqvist och Björn Philips vid Psykologiska institutionen.
Omställningen till distansarbete under pandemin fungerade bättre i Sverige än i många andra länder. När arbetstagarna nu är åter på jobbet är det viktigt att ta igen bristen på sociala kontakter.
Forskningsprojektet "Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter" vill ta reda på om luktord i olika språk följer en gemensam semamtisk struktur eller om det finns kulturella skillnader mellan språks luktvokabulärer. Projektet fick nyligen ett anslag från Vetenskapsrådet på 5 046 000 kronor.
Ny forskning om doftsinnet kan ge en uppdaterad bild av människans intelligens. Nu finns det tyngsta beviset hittills på att dofthjärnan har en stark länk till hippocampus, den region i hjärnan som styr inlagring och framplockning av personliga minnen. Läs mer och se film om luktforskaren Jonas Olofsson, vars forskning utgör kunskapsbas i rehabiliteringen av covidpatienter som förlorat lukt och smak.
Inom ramen för samverkansavtalet mellan Stockholms universitet och Region Stockholm finns medel att söka för forskning. Sju projekt vid Stockholms universitet får nu dela på sammanlagt 10 miljoner kronor under 2022–2024.
Vad behövs för att överbrygga gapet mellan kvantmekaniken och Einsteins gravitationsteori? Hur påverkar upplevelser i övergången från barndomen till vuxenlivet risken för ångest? Hur kan man utveckla metoder för att på ett hållbart sätt återvinna framtidsmaterialet lignin? Det är några av ämnena för Stockholms universitets Wallenberg Academy Fellows 2021.
Hugo Westerlund, Paraskevi Peristera, Constanze Leineweber och Claudia Bernhard-Oettel har tilldelats projektbidrag på mellan 3,8 och 5 miljoner kronor vardera av forskningsfinansiären Forte.
Professor Per Carlbring och en tidigare psykologstudent på Psykologiska institutionen, Niklas Laninge, skriver på DN Debatt om hur man med hjälp av beteendepsykologiska principer kan lösa problemet med felparkerade elsparkcyklar i gatumiljön.
