Psykologiska institutionens historia

Psykologiska institutionens ursprung står att finna i inrättandet av Olof Eneroths professur vid dåvarande Stockholms Högskola, 1937. Men mycket har hänt sedan dess.

David Katz, sv/v porträtt i halvprofil
David Katz, förste innehavare av Olof Eneroths professur

Den institution som den förste innehavaren av denna professur, den tyske experimentalpsykologen David Katz, började bygga upp hette till en början Institutet för pedagogik, men psykologin spelade en dominerande roll och senare ändrades namnet till Institutet för psykologi och pedagogik. 1953 delades ämnet och Psykologiska institutet, sedermera Psykologiska institutionen inrättades.

Under institutionens snart 70-åriga historia har verksamheten genomgått en dynamisk utveckling. Från en blygsam start har psykologutbildningen utvecklats till en femårig legitimationsgrundande yrkesutbildning, och sedermera kompletterats med en likaså legitimationsgrundande psykoterapeututbildning.

Utbudet av övriga kurser har utvecklats på liknande sätt och våra studenter återfinns nästan överallt i samhället: i skola, arbetsliv, idrott, hälsovård, handikappomsorg, rättsväsende, trafiksäkerhetsarbete, osv.

Forskningen har också växt avsevärt, både på bredden och på djupet. För närvarande har vi sex avdelningar som bedriver forskning, både grundläggande och tillämpad, inom psykologins alla huvudområden.

2015 skapades Stockholms universitets psykologiska klinik med syfte att skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik.

På senare år har en internationaliseringssatsning gjorts på utbildningssidan. Hösten 2020 lanserades t ex Internationellt masterprogram i psykologi, 120 hp, som fick många ansökningar trots pandemiår.

2020 integrerades Stressforskningsinstitutet med Psykologiska institutionen, vilket i ett slag kraftigt förstärkte forskningssidan men på sikt även utbildningssidan då nya kurser inom stress och närliggande områden nu planeras.

Inför HT 2021 flyttade vi till helt nybyggda lokaler i Albano.

 

Före 1982 hade institutionen olika lokaler runtom i Stockholms innerstad, mot slutet låg till exempel grundutbildningen på Hagagatan och forskningen ägde huvudsakligen rum på Norrtullsgatan, i Borgerskapets Enkehus och intilliggande byggnad.

Men 1982 flyttade alltså institutionen till de fina omgivningarna i Frescati Hage, på den östra sluttningen ner mot Brunnsviken i världens första nationalstadspark.

Frescati Hagväg 8 i vårskrud. Foto: Henrik Dunér
Frescati Hagväg 8 i vårskrud. Foto: Henrik Dunér

Men dessa lokaler började bli slitna och inför hösten 2021 gick flyttlasset vidare till det nybyggda campus Albano, där vi fått fräscha och ändamålsenliga lokaler. Från att ha varit utspridda i flera olika hus i Frescati Hage är vi nu för första gången på många decennier samlade i en enda byggnad, i det nya Hus 4 i Albano.

 

I anslutning till Psykologiska institutionens 50-årsjubileum år 2003 inbjöds en rad människor med anknytning till institutionen att ge sin personliga syn på sin tid vid institutionen. Resultatet blev "Psykologiska institutionen: En jubileumsbok" (2003) med institutionens dåvarande prefekt Lars-Göran Nilsson som redaktör.

För den som är mer intresserad av fakta och siffror är tidigare prefekten professor emeritus Lars Nystedts kapitel Psykologiska institutionen 1953-2003 en riktig guldgruva. På ca 30 sidor får vi följa institutionens historia på olika plan, personer, lokaler, ekonomi osv.

Psykologiska institutionen 1953-2003 (2368 Kb)
 

Gruppbild 1950-talet med Gösta Ekman och många fler i finkläder
Gruppbild från 1950-talet med professor Gösta Ekman i centrum.
 

Psykologiska institutionen har en äppelkännare från 1800-talet att tacka för mycket!

Olof Eneroth var pomolog, äppelkännare. Enligt hans testamente som han upprättade 1876 skulle hans kvarlåtenskap överlämnas åt Stockholms fria högskola till "bildandet av en professur i läran om sambandet mellan naturlagarna och människans sedliga och fysiska natur med särskild hänsyn till det uppväxande släktets fostran till andlig och kroppslig hälsa". 1882 dog han, men först 1937 hade testamentet tolkats klart och medlen växt till sig så att en professur kunde inrättas.

Läs mer om Olof Eneroths liv, hans testamente och tillkomsten av professuren i Peter Larssons B-uppsats i idéhistoria från 1992:

Den Enerothska professuren - eller konsten att tolka ett testamente (62 Kb)
 

Timo Mäntylä Foto: Niklas Björling
Timo Mäntylä Foto: Niklas Björling

Samtliga innehavare

David Katz, 1937-1951

Gösta Ekman, 1952-1967

David Magnusson, 1969-1993

Lars-Göran Nilsson, 1994-2016

Timo Mäntylä, 2016-

 
Marie-Louise Ögren. Foto: Psykologiska institutionen
Marie-Louise Ögren. Foto: Psykologiska institutionen

Marie-Louise Ögren Blomén delar med sig av sina personliga minnen av hennes många år vid Psykologiska institutionen, med särskild inriktning mot utvecklingen av psykologutbildningen och skapandet av Psykoterapeututbildningen.

Texten skrevs januari 2023.

Psykologutbildningen - en tillbakablick, av Marie-Louise Ögren Blomén (235 Kb)

 

Siv Boalt Boëthius och Gunn Johansson intervjuade professor Carl-Otto Jonsson (1925–2017) några månader innan han avled. Intervjun handlar om Cottos yrkesliv men därigenom också om olika aspekter av Psykologiska institutionen – och om de tidvisa motsättningar mellan den psykologiska och den pedagogiska institutionen som fanns en gång i tiden.

Texten är från 2023.

Psykologiska institutionen och Carl-Otto Jonsson (250 Kb)

På denna sida