Kunskapsprov för psykologer med utbildning utanför EU och EES

Information och anvisningar för Kunskapsprov och lämplighetsprov för psykologer med examen utanför eller inom EU/EES vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Hur går proven till? Vad kan jag läsa för att förbereda mig inför proven? Hur ser kraven ut för att bli godkänd? Hur anmäler jag mig?

Albano, hus 4, vinter Bild från campusalbano.se
Albano, Hus 4, vinter. En konceptbild.

 

Inledning

Genom ett avtal mellan Socialstyrelsen (SoS) och Stockholms universitet (SU), har SU åtagit sig att anordna kunskapsprov för psykologer med utbildning utanför EU och EES. Provet är framtaget av lärargruppen och studierektor för psykologprogrammet vid Psykologiska institutionen, SU. Gruppen bestående av professorer, docenter, disputerade och kliniska lärare på psykologprogrammet ansvarar för genomförande och examination av provet.

Provet ges under HT21 och VT22. För datum och tider, se rubriken Webbanmälan.

Provet består av en teoretisk del (salstentamen) och en praktisk del. Totalt tar provet i sin helhet två dagar.

  1. Under Dag 1 görs ett skriftligt prov (salstentamen) med ett för- och eftermiddagspass. De som blir godkända på detta teoretiska prov går vidare till det praktiska provet (Dag 2).
  2. Under Dag 2 genomförs ett individuellt praktiskt prov (så kallat färdighetsprov) under en heldag.

Syftet med provet är att pröva att psykologen med utbildning utanför EU/EES har kunskaper motsvarande innehållet i en svensk psykologexamen. Efter godkänt prov ger Socialstyrelsen information om nästa steg i processen.

 

Anmäl dig direkt på webben senast på angiven dag

För dig som blir godkänd på det teoretiska provet den 11 november 2021 följer det praktiska provet för KBT den 3 december 2021 och för PDT den 12 januari 2022. Räkna med en heldag, men exakt tid och plats kommer senare.

VT 2022 ges det teoretiska provet den 7 april 2022 och det praktiska provet preliminärt i juni 2022.

Din utbildning måste först ha blivit granskad av Socialstyrelsen innan du anmäler dig till detta kunskapsprov. Fyll i ditt diarienummer i webbanmälan.

 

Det teoretiska provet är skriftligt och består av frågor fördelade över följande kunskapsområden inom psykologin:

  • Psykologi som vetenskap och profession
  • Neurovetenskap, kognition och lärande
  • Socialpsykologi
  • Utvecklingspsykologi
  • Forskningsmetodik och statistik
  • Personlighetspsykologi
  • Grupper och grupprocesser
  • Utredning och åtgärder
  • Psykoterapi och psykologisk behandling
    Här väljer examinanden om den vill bli examinerad i Kognitiv-beteendeterapi (KBT) eller Psykodynamisk terapi (PDT).

Frågorna kan bestå av flervalsfrågor och kortsvar men några kan kräva lite utförligare svar.  Maximalt antal poäng på hela skrivningen är 130 poäng.

Skrivningstiden är sammanlagt 7 timmar fördelat på ett för- och eftermiddagspass.

Provet kommer att testa av psykologins kunskapsområde i bred mening, psykologins vetenskapliga grund, och förmåga till analys, kritiskt tänkande och etiska spörsmål. Frågorna är både teoretiskt och kliniskt inriktade.

 

Du som blir godkänd på det teoretiska provet går vidare och genomgår ett praktiskt prov (så kallat färdighetsprov) under dag 2, vid ett senare tillfälle. Hösten 2021 ges det praktiska provet för KBT den 3 december 2021 och för PDT den 12 januari 2022.

Provet genomförs så att varje examinand individuellt genomför ett praktiskt kliniskt färdighetsprov (KBT eller PDT). 

Under den kliniska dagen tilldelas examinanden fall med vilka praktiskt-kliniska moment ska genomföras såsom anamnes, klinisk intervju, analys, behandlingsförslag, intervention med mera.

Det praktiska provet äger rum på Psykologiska institutionen. Närmare information om tid och plats kommer senare.

 

För att bli godkänd på provet fordras att examinanden erhållit godkänt på både den teoretiska och den praktiska delen av provet. Följande riktlinjer används för att bedöma om provet ska anses vara godkänt:

A. Skriftligt prov (salstentamen)

Krav för godkänt på det skriftliga provet är minst 65 poäng (av totalt 130 poäng) OCH minst 50 % på varje delområde (totalt 9 delområden).

Läs mer under Omtentamen nedan.

B. Praktiskt prov

För att provet i sin helhet ska vara godkänt måste också det praktiskt-kliniska provet vara godkänt. 

C. Bedömning av resultatet

Efter genomgång av resultat på provets teoretiska och praktiska del sammanfattas resultat av examinerande lärare för varje examinand. Provet bedöms med betyget godkänd eller underkänd.

Observera: Varje provtillfälle räknas som ett försök. Att lämna in ett obesvarat prov i något av de skriftliga ämnena räknas som underkänt. Att utebli från det skriftliga och de praktiska delarna av provet räknas också som ett underkänt provtillfälle.

Examinanden och Socialstyrelsen informeras om resultatet på provet.

Du som blir underkänd på provet eller delar av provet har möjlighet att göra omtentamen (se nedan).

Du som blir godkänd på hela provet får information av Socialstyrelsen om nästa steg för att erhålla svensk psykologlegitimation.

D. Regler för tentamensskrivningar, fusk och störande av verksamhet

Fusk, plagiat och störande av verksamhet är inte tillåtet på Stockholms universitet och kan leda till avstängning. Det är viktigt att du som gör detta prov informerar dig om vad som gäller vid prov. Socialstyrelsen informeras om eventuellt fusk.

Läs mer om plagiat, fusk och störande av verksamheten

 

A. Skriftligt prov (salstentamen)

Provet görs om i sin helhet då alla delområden måste vara godkända. Som tidigare nämnts räknas inlämnad blank (obesvarad) skrivning i något ämne som ett provtillfälle.

Denna salstentamen ges sista gångerna HT21 samt VT22.

B. Praktiskt prov

Om man uteblir från den praktiska delen av provet räknas detta som ett provtillfälle.

Detta praktiska prov ges sista gångerna HT21 samt VT22.

 

Du som anser dig behöva förbättra dina kunskaper i ett eller flera ämnesområden kan ha god hjälp av nedanstående litteratur.

1. Psykologi som vetenskap och profession

Lundh, L-G., & Nilsson, A. (2018). Psykologin som vetenskap. Vetenskapsteoretiska och forskningsmetodologiska grunder. Sid 13 – 388. Studentlitteratur.

Övreeide, H. (2003). Yrkesetik i psykologiskt arbete. Studentlitteratur.

2. Neurovetenskap, kognition och lärande

Schacter, D., Gilbert, D., & Wegner, D. (2011, Europeiska upplagan). Psychology. Palgrave Macmillan. Kapitel 1-11 ca 500 sidor. ISBN: 9780230579835

Kolb, B., & Whishaw, I. Q. (2021). Fundamentals of Human Neuropsychology (8th Edition). Worth Publ, 910 pages. ISBN: 9781319383503

3. Socialpsykologi

Aronson, E. (2012). The social animal (11th Edition). Worth Publishers.

4. Utvecklingspsykologi

Keil, F. C. (2014). Developmental Psychology: The growth of mind and behavior. (International student edition). New York: WW Norton & Company. ISBN-13: 9780393937169

Whitbourne, S. K., & Whitbourne, S. B. (2014). Adult development and aging: Biopsychosocial perspectives (5th Edition). New York: John Wiley & Sons. eText: ISBN-13 9781118804742, ISBN-10 1118804740 Print: ISBN-10 1-118-42519-7, ISBN-13 978-1-118-42519-0

5. Forskningsmetodik och statistik

Breakwell, G. M., Hammond, S., Fife-Schaw, C., & Smith, J. A. (2006). Research methods in psychology (4th Edition). London: Sage Publications.

6. Personlighetspsykologi

Larsen, R. J., & Buss, D. M. (2014). Personality Psychology: Domains of Knowledge About Human Nature (5th Edition). New-York: McGraw-Hill Education. ISBN-13: 978-0078035357; ISBN-10: 007803535X

7. Grupper och grupprocesser

Lundsbye, L. et al. (2010). Familjeterapins grunder: ett interaktionistiskt perspektiv (4e reviderade upplagan). Stockholm: Natur och Kultur.

Svedberg, K. (2012). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap (5e reviderade upplagan). Lund: Studentlitteratur.

8. Utredning och åtgärder

Herlofsson, J., m.fl. (red.) (2009). Psykiatri. Studentlitteratur.

Mini-D5. Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. (2014). Pilgrim Press. ISBN: 978-9198997916 (referenslitteratur)

Cohen, R. J., Swerdlik, M. E., & Sturman, E. D. (2013). Psychological testing and assessment: An introduction to tests and measurement (8th Edition). New York, NY: McGraw-Hill.

Lally, S. J., & Testa, S. (2015). A Review of Cohen, Swerdlik, and Sturman, Psychological Testing and Assessment: An Introduction to Tests and Measurement (8th ed.). Journal of Personality Assessment, 97(6), 654-656.  DOI: 10.1080/00223891.2015.1066381. (referenslitteratur).

Smedler, A-C., & Tideman, E. (2009). Att testa barn och ungdomar. Om testmetoder i psykologiska utredningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Wicks-Nelson, R., & Israel, A. C. (2014). Abnormal Child and Adolescent Psychology with DSM-5 Updates. (Global edition). Pearson Education.

9. Psykoterapi och psykologisk behandling

KBT

Barlow, D.H. (2014). Clinical Handbook of Psychological Disorders - A step-by-step Treatment Manual (5th Edition). New York: Guilford Press. Kapitel: 1-5, 7, 9-10, 18.

Clark, D. M. (1999). Anxiety disorders: why they persist and how to treat them. Behaviour Research and Therapy, 37, S5–S27.

Clark, D. M., & McManus, F. (2002). Information Processing in Social Phobia. Biological Psychiatry, 51, 92–100.

PDT

McWilliams, N. (2011). Psychoanalytic diagnosis (2nd Rev. Edition). Guildford Publications.

Safran, J. D. (2012). Psychoanalysis and psychoanalytic therapies. Washington: APA.

 

Syftet med det praktiska provet är att examinanden ska uppvisa förmåga, färdighet och ett professionellt förhållningssätt i samspel med andra. Att påvisa generiska färdigheter, det vill säga samtalsfärdigheter, blir centralt, liksom att kunna använda sin analytiska förmåga för att fatta och förmedla beslut och planera åtgärder och interventioner. Ytterligare en viktig del är att kunna ta emot handledning och att utnyttja den på ett välavvägt sätt.

Praktiskt genomförande

En eller två examinerande lärare kommer att finnas med under dagen. Det praktiska provet bedöms av examinerande lärare utifrån utarbetade bedömningskriterier. Vissa delar av provet kommer att videoinspelas. Detta ger ytterligare möjlighet för lärare att i efterhand bedöma examinandens färdigheter, förmåga och professionalitet i samspel med andra, även vid mer komplexa fall. De examinerande lärarna kommer inte att ge besked huruvida examinanden är godkänd eller underkänd under provets gång.

KOM IHÅG ATT TA MED LEGITIMATION TILL PROVEN.

Resultat

Resultatet av provet kommer att meddelas av studierektor för psykologprogrammet, Stockholms universitet, ej av examinerande lärare.

Praktiskt prov i kliniska färdigheter (en dag)

Under denna dag kommer kliniska fall och situationer utgöra underlaget i bedömningen.

Det praktiska provet är avsett att visa psykologens förmåga avseende generiska färdigheter såsom att inta ett professionellt förhållningssätt, förmåga till aktivt lyssnande och empati, uppvisa kunskaper i psykologisk bedömning, utredningsmetod och behandling med hänsyn till hela människan. Uppvisa förmåga att muntligt och skriftigt redogöra för bedömning och behandlingsupplägg. Uppvisa förmåga att ta emot handledning, reflektera kring och uppvisa förmåga att omsätta denna.

Lycka till!

Lärarkollegiet vid Psykologprogrammet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

 

Kontakt

För eventuella frågor om provet vänligen kontakta Lilianne Eninger, studierektor för psykologprogrammet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, på e-post: lilianne.eninger@psychology.su.se

På denna sida