Tomas Hemmingsson, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Foto: N Björling
Tomas Hemmingsson, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Foto: N Björling

Tomas Hemmingsson är professor i sociologisk alkohol- och drogforskning. Han disputerade 1999 i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet med avhandlingen Explanations of differences in alcoholism between social classes and occupations among Swedish men: a register based follow-up study. Han har verkat som forskare vid Karolinska institutet och under ett antal år även vid det statliga Arbetslivsinstitutet. Hans forskning har, med epidemiologisk metodik, inriktat sig på att söka förklaringar till skillnader i hälsa mellan socialt bestämda grupper såsom socioekonomiska grupper och yrken. Hemmingsson är också docent och gästprofessor vid Karolinska institutet och där verksam inom enheten för arbetsmedicin vid Institutet för miljömedicin.

Vetenskapsrådet har beviljat Tomas Hemmingsson bidrag för det treåriga forskningsprojektet ”Sociala skillnader i hälsa och arbetsmarknadstillhörighet bland äldre. Betydelsen av barndomsfaktorer samt psykosocialt och fysiskt belastande arbetsmiljöer mätta över ett helt arbetsliv”
Totalt beviljat anslag: 3 588 000 SEK

Projektbeskrivning

En stor andel av den svenska arbetskraften avslutar sitt arbetsliv i förtid på grund av hälsoproblem. Det har påvisats stora socioekonomiska skillnader i arbetskraftsdeltagande vid alla åldrar men det blir särskilt påtagligt då ålder för pension närmar sig. Det är oklart hur stor del av tidigt utträde från arbetslivet som kan hänföras till ogynnsamma arbetsmiljöer och till andra livsfaktorer. Riskfaktorer för ohälsa relaterat till arbetslivet kan ackumulera över ett helt arbetsliv. För att bättre förstå betydelsen av hur socioekonomiska skillnader i samband mellan arbetsrelaterade faktorer och hälsa utvecklas över ett arbetsliv behövs information om arbetsmiljöfaktorer och arbetsmarknadstillhörighet insamlade över tid. Antalet personer med nybeviljad förtidspension har minskat dramatiskt under det senare decenniet. Det finns skäl att tro att en stor andel istället befinner sig i andra system, såsom långa sjukskrivningar eller arbetslöshet. Vår avsikt i denna studie är att skatta storleken av utslagning från arbetslivet med hjälp av information om förtidspension, långtidssjukskrivning samt långtidsarbetslöshet i slutet av arbetslivet och den socioekonomiska fördelningen av dessa utfall. Vi avser att undersöka samband mellan långtids exponering från ogynnsamma arbetsmiljöer i form av fysisk och psykosocial belastning i arbetet och tidig avgång från arbetslivet. Vi anlägger ett livsloppsperspektiv där vi dessutom tar hänsyn till riskfaktorer för ohälsa som etablerats tidigt i livet, fysisk och psykisk ohälsa.

I denna studie följs två kohorter födda runt 1950 fram till och med ålderspension vid 65-67 års ålder. Den första kohorten består av ca 50 000 män födda 1949-51 med information från mönstringsundersökningen vid 18 års ålder gällande kognitiv och fysisk kapacitet, eventuell sjuklighet, social förhållanden, samt levnadsvanor. Den andra kohorten består av ca 20 000 kvinnor och män födda 1948 respektive 1953 som deltog i en skolundersökning vid 13 års ålder där de testades med avseende på kognitiv kapacitet samt besvarade enkäter om förhållanden i skolan och på fritiden.

För samtliga inhämtades senare registerbaserad information om arbetsmarknadsposition, yrkestillhörighet, sjukhusvård, sjukskrivning och förtidspension fram till och med tid för pension. Information om yrke inhämtas från folk- och bostadsräkningarna vart femte år mellan 1970-1990 samt från registerbaserad yrkesinformation samtliga år från 2003 och framåt.

Baserat på information om yrke kan belastande arbetsmiljöer över en stor del av livet identifieras med hjälp av yrke-exponeringsmatriser. Studiens syfte är att undersöka betydelsen av exponering för ogynnsam psykosocial och fysisk belastning i arbetet, och kombinationer av dessa, över ett helt arbetsliv för risken att drabbas av långtidssjukskrivning, arbetslöshet och förtidspension under senare delen av arbetslivet. I analyserna beaktas skillnader i kognitiv och fysisk kapacitet samt tidigare sjuklighet.