Patrik Axelsson, Spelberoendes förening, Göteborg

FRÅGA: Hur upplever du hjälpsökandes möjligheter att få hjälp för spelproblem i Göteborg med omnejd?

SVAR: Göteborg med omnejd är bra rustade för spelberoende att kunna få hjälp. Spelberoendes förening Göteborg har haft verksamhet i 25 år och har stor erfarenhet att hjälpa spelberoende och/eller anhöriga inom en vecka när man söker hjälp. Spelberoendeteamet i Göteborg Stad har lång erfarenhet och är en KBT-behandling i öppenvård. I dagarna öppnar VG-Regionen upp sin enhet för spelberoende och skärmhälsa. Sen 2015 finns Trollhättans stödgrupp för spelare och anhöriga. Öppenvårdsmottagningen Pilen i Trollhättan jobbar med spelberoende sen ändringen i SoL.

FRÅGA: Ser du någon skillnad på vem som söker hjälp idag, jämfört med på när du sökte hjälp?

SVAR: En tydlig trend är att i större utsträckning så söker spelaren hjälp själv. Fler spelande kvinnor söker kontakt. Framförallt hos kvinnorna har vi märkt större psykisk ohälsa de sista åren. Spelen går fortare och det medför större konsekvenser.

Madeleine Tügel, Spelberoendes förening Malmö

FRÅGA: Anhörig till spelberoende, liknar det medberoende till alkoholister?

SVAR: Ja det skulle man kunna säga. Men det finns skillnader. Som exempel att det är svårare för anhöriga att se beroendet då det inte syns utåt. När bubblan spricker kan anhöriga vara helt ovetande hur den ekonomiska situationen ser ut och själva vara ekonomiskt belånade. 

FRÅGA: Hur hjälper vi barnen?

SVAR: Barnen är viktiga och en utmaning att se. En bra början tror jag skulle vara om t ex skola, idrotten, socialtjänsten och civilsamhället vågade prata om och nätverka kring spelberoende. Barn har enligt lagstiftningen rätt att få information kring spelberoende på samma sätt som vid andra beroenden.

Ulla Romild, Folkhälsomyndigheten

FRÅGA: Kan man anse slutsatsen om att spelproblemen har dubblats på tio år som statistiskt säkerställt, det verkar vara få respondenter i grupperna när de bryts ner på t ex online?

SVAR: Ja, ökningen på 10 år är statistiskt säkerställd.

FRÅGA: Vad säger vi till de som ifrågasätter Swelogs? Att underlaget/urvalet skulle vara för litet och inte statistiskt säkerställt?

SVAR: De kan höra av sig till mig, så kan jag förklara hur vi metodologiskt försöker göra bästa möjliga av informationen från de drygt 5 000 personer som vi intervjuat i den senaste mätningen. Fördelen med Swelogs är fortfarande att urvalet dras ur befolkningsregistret, vilket ger oss ett annat utgångsläge jämfört med de studier som bygger på onlinepaneler. Vi har delvis tagit höjd genom att t ex ta proportionerligt fler ungdomar i urvalet, och det största bortfallet är bland ungdomar, och vi korrigerar svaren med hjälp av registerinformation för att vi ändå ska få en hyfsad bild av läget i befolkningen.

FRÅGA: Hur ser skillnaden ut mellan kvinnor och män i senare mätningar?

SVAR: Män spelar mer än kvinnor. När det gäller problemspelande (förhöjd risk + spelproblem) är det ungefär lika stora andelar för män och kvinnor i alla åldersgrupper förutom 18–24, där andelen är signifikant högre bland män, i 2018 års Swelogsmätning.

FRÅGA: Var hittar man ökningen av kvinnliga spelare? Jag ser dem inte på självhjälpsmöte eller i behandling.

SVAR: Spelproblem enligt Swelogs är fortfarande en stor grupp med allt från ganska allvarliga negativa konsekvenser till spelproblem som kan diagnostiseras som hasardspelsyndrom. Kvinnorna kan också ha ett större motstånd till att ge sig in i traditionellt manliga domäner, t ex självhjälpsgrupper som mer varit en manlig arena. I Skåne har man startat grupper enbart för kvinnor med spelberoende. Det kan vara ett sätt att underlätta.

FRÅGA: Du sa att det inte riktigt stämmer att 64 % av de med spelproblem är kvinnor utan snarare hälften. Är mätningen fel eller hur menar du?

SVAR: 64 % är ett stickprovsresultat, så andelen i befolkningen är mest troligt inte precis 64 %. Gruppen med spelproblem är inte så stor, så vi kan inte visa att kvinnorna är i majoritet i gruppen. Ungefär hälften är ett säkrare uttalande.

FRÅGA: Är det fler kvinnor än män som har spelmissbruk?

SVAR: Vet ej. Swelogs bygger på självrapporterat material bland de som spelat senaste året.

FRÅGA: Vilka är riskfaktorerna för att hamna i spelmissbruk?

SVAR: Största riskfaktorn handlar om spelens tillgänglighet. Läs mer om risk- och skyddsfaktorer här: www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/om-spelproblem/risk--och-skyddsfaktorer/  

FRÅGA: Finns det statistik på yngre spelare 18 till 24 år?

SVAR: Ja. Vi presenterar resultat eftersom på Folkhälsomyndighetens hemsida och www.spelprevention.se  

FRÅGA: Inom alkoholpolitiken har man länge haft en strategi med minskad tillgänglighet för att minska risken för beroende. Varför finns inte samma strategi när det gäller spelberoende?

SVAR: Bra fråga! Tillgängligheten är av betydelse för beroende. Folkhälsomyndigheten har bland annat förespråkat 20-årsgräns för alla typer av kasinospel och särskild måttfullhet för reklam för att begränsa tillgängligheten i allmänhet och synnerhet.

FRÅGA: Hur ser ni på att välutbildade är ökande grupp med spelberoende?

SVAR: Kan bland annat ha att göra med tillgänglighet av riskfyllda spel, där spel idag är tillgängligt i allas mobiler. Generellt sett har personer med hög utbildning många gånger större möjlighet att spela under arbetstid t ex, och det är sådant som påverkar risken att få allvarliga problem.

FRÅGA: Varför ökar spelberoendet bland kvinnor? Kan det vara för att spelbolagen gör reklam riktat mot kvinnor? Typ att spela bingo?

SVAR: Det kan vara en del av förklaringen.

FRÅGA: Andelen kvinnor ökar i statistiken för spelberoende. Är det ett nytt eller dolt problem som uppdagas?

SVAR: Det har varit en successiv ökning de senaste 10 åren, och kan både vara faktisk ökning och ett befästande av ett tidigare dolt problem. Mycket inom spelområdet bygger på kunskap om män och mäns spelproblem, och i synnerhet nordamerikanska mäns spelproblem, vilket delvis kan förklara varför det kanske inte är helt självklart att vi kan konstatera spelproblem bland kvinnor.

Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun

FRÅGA: Ska det finnas anhörigsamordnare i varje kommun?

SVAR: Enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) SoL ”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”. Olika kommuner har valt att organisera stödet på olika sätt. De flesta kommuner har en medarbetare som deltid jobbar som anhörigkonsulent. En kartläggning gjord av Nestor (2019) visar stora skillnader bland Södertörns kommuners organisering och mål i anhörigfrågor: ”Resultatet visar att anhörigstödjare kan ha väldigt olika professionell bakgrund och erfarenhet. De har tyngdpunkt på olika typer av uppgifter. Uppdrag och mål för de anhörigstödjande funktionerna kunde vara olika väldefinierade och mål för verksamheten kunde även saknas”. 

FRÅGA: Anhörigstödet är lagstiftat men vilka konkreta insatser kan en anhörig få?

SVAR: Enligt Socialstyrelsen ska stödet vara anpassad till individuella behovet. Det går inte att besvara frågan då det finns regionala skillnader och lagen tolkas olika av olika aktörer (se Riksrevisionens rapport 2014). I Botkyrka söker de flesta anhöriga tjänster som avlösning i hemmet, ledsagning, hemtjänst i hemmet eller hjälp med vardagssysslor. Utöver det erbjuder Socialtjänsten individuella och gruppsamtal till anhöriga till närstående med beroendeproblem, psykiska problem, eller anhöriga till äldre med olika funktionsnedsättningar. Botkyrka i samarbete med Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun erbjuder stöd till barn till närstående med beroende, psykiskt problem eller barn som hamnat i konfliktfulla livsmiljöer efter föräldrarnas skilsmässa. 

FRÅGA: Hur samverkar vi mellan hälso-och sjukvård och socialtjänst kring familjen med en person som är spelberoende?

SVAR: Detta är en högst regionalbunden fråga. I Stockholm är Beroendecentrum och Psykiatriforskning två viktiga aktörer som har erbjudit behandling och stöd samt utbildning till personer med spelberoende och behandlarna. I Botkyrka har vi haft flera utbildade medarbetare och erbjudit individuella och gruppbehandlingar sedan 2006.  Samverkan mellan landstinget och kommuner i Stockholms region är i behov av utveckling. Ansvaret för behandlingar har flyttats fram och tillbaka och en långsiktig plan för ansvarsfördelning är nödvändigt.

FRÅGA: Om inte en spelare är mottaglig eller vill få hjälp. Vad gör kommun och landsting åt det?

SVAR: Enligt lag kan inte en person med spelberoende tvångsvårdas. I Botkyrka erbjuder socialtjänsten anhörigstöd som kan vara till nytta för anhöriga i deras strävan att motivera sina närstående till vård. CRAFT-programmet skulle kunna ge anhöriga kunskap och verktyg som kan användas för att motivera närstående till vård.

FRÅGA: I sociala medier förs mycket kritik mot spelet men ingen har samma resurser som spelbolagen.

SVAR: Jag kan endast hålla med frågeställaren. Jag uppfattar meningen som en kommentar till utdelning av forskningsmedel till spelforskare av Svenska spel och andra spelbolag. Det kan även betyda att spelbolagen har ekonomiska medel att motarbeta kritiken och kritiker. De kan ha råd med omfattande lobbyverksamhet. Den kritik som media står för kommer periodvis och spelbolagen kan kontinuerligt arbeta mot det.

FRÅGA: Du nämnde att det inte finns anti-reklam för spel – vem tänker du ska ansvar för det?

SVAR: Jag har under längre tid talat om behovet av reklam som avslöjar spelbolagens skönmålning av spel om pengar. De har använt forskningsresultatet på ett effektivt sätt för att utöka omsättning och försvåra för de spelare som vill sluta. Jag anser att en paraplyorganisation för föreningar och forskargrupper ska få ekonomiska medel att beskriva konsekvenser av spelande och visa på de myter och missuppfattningar som sprids av spelbolagen.

FRÅGA: Jag har aldrig hört att vi blandar grupper av spelberoende med personer med missbruk. Görs det?

SVAR: Tyvärr finns det få behandlingshem som jobbar endast med spelberoende. De flesta behandlingshem arbetar med flera olika beroendeproblem och de aldrig har tillräcklig många patienter med spelberoende. Det är ganska vanligt att ha blandade grupper i behandlingshem som jobbar med patienter med olika beroende.

FRÅGA: Varför är det så lång väntetid i många fall när hjälpsökande vill ha behandling och kontaktar socialtjänsten? 

SVAR: Även om många kommuner har börjat erbjuda behandling och stöd till personer med spelberoende är det få kommuner som har spelberoende utbildade personal. I Stockholm har varit olika långa väntetider beroende på tiden och var någonstans man har sökt stöd. Landstinget har haft i början väldigt långa väntetider men det har kortats ned med tiden. I Botkyrka har vi kunnat erbjuda behandling för spelberoende efter några dagar eller i värsta fall efter några veckor. Bristen på utbildad personal och osäkerheten om hur stödet kommer organiseras har varit ett stort problem i Stockholm. Stockholm, Göteborg och Malmö som har kunnat erbjuda behandling för spelberoende sedan 2005 har ofta haft korta vänt tider men de kommuner som börjat senare kan väntetiderna vara längre. Även hur olika landsting engagerar sig i frågan kan påverka väntetiderna.