Jessika Spångberg, Folkhälsomyndigheten

FRÅGA: Måste verkligen produkten nätcasino finnas givet att problembilden kring detta spel är så hög i förhållande till andra?

SVAR: Det är politiska beslut som avgör vilka spel som ska finnas på marknaden. Folkhälsomyndigheten har dock i tidigare remisser avrått från att introducera nätkasino. I samband med omregleringen när det stod klart att nätkasino skulle bli tillåtet föreslog vi en 20 årsgräns för spelformen. Detta att jämföra med åldersgränsen för Casino Cosmopol och för att köpa alkohol på systembolaget. Idag pågår en rad utredningar som ser över hur den nya spellagen, spelförordningen samt föreskrifter som är kopplade till lagen, kan förändras för att stärka sociala skyddshänsyn i spelen samt inom marknadsföringen. Läs mer om spelreglering på www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/om-spelproblem/spelreglering/ eller på www.spelinspektionen.se  

FRÅGA: När vi nu vet vad vi vet – varför vidtar vi inte mer kraftfulla åtgärder att stoppa och förbjuda de flesta av spelen?

SVAR: Se ovan.

FRÅGA: På vilket sätt bidrar spelmarknaden till ojämlikheten i samhället?

Svar: Spelmarknaden bidrar till ojämlikhet på flera sätt som samverkar med varandra. Dels är tillgängligheten på spel idag utformad på ett sätt som gör att socialt utsatta grupper är mer exponerade för spel, till exempel är antalet spelautomater mycket högre i stadsdelar där det finns en högre grad av social problematik jämfört med andra stadsdelar. Det finns också en social gradient där vissa grupper som arbetslösa eller utlandsfödda är överrepresenterade i spelproblemstatistiken, även om dessa grupper inte alltid spelar mer. Vidare tycks utfallet/konsekvenserna av spelproblem, öka ojämlikheten, där redan utsatta grupper får mer ohälsa och andra problem än de som har en mer priviligierad situation. Läs mer på www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/om-spelproblem/ojamlikhet-och-spel/

FRÅGA: Varför vill man inte koppla ihop spel tydligare med ANDT?

SVAR: Många som arbetar med ANDT-frågor är positiva till att lägga in spel i det ANDT-förebyggande arbetet. Den ändring, i Socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) januari 2018, gör att frågorna mer tydligt hamnar samlat hos samma huvudmän som ansvarar för ANDT. Den nuvarande strategin löper ut 2020 och någon vetskap om det ANDT förebyggande arbetet därefter har vi inte i nuläget.

FRÅGA: När vi pratar omkring begreppet ” spelproblem” förminskar vi då inte själva problemet, det handlar ju om ett beroende som är mycket allvarligt!

SVAR: Alla nivåerna av spelproblem är viktiga i det förebyggande arbetet. Men det är viktigt att vi är tydliga när vi pratar om så allvarliga problem som när det gäller ett diagnosticerat beroende och när vi pratar om riskspelande eller spelproblem som gett enstaka konsekvenser. Det är färre som har ett spelberoende, men de konsekvenserna är – som du skriver – väldigt allvarliga med ökad risk för suicid och annan dödlighet. För att förebygga att människor ska få så allvarliga problem behöver vi dock se på riskspelande och mindre allvarliga spelproblem. Genom det kan vi utforma metoder att förebygga att problemen förvärra. Gruppen som redan har allvarliga problem måste få det stöd och den hjälp som behövs medan vi också har ett ansvar att förebygga att så allvarliga problem uppstår.

Ulrika Ankargren, Länsstyrelsen

FRÅGA: Ge ett specifikt exempel på stöd som Länsstyrelsen kan ge till ideella spelföreningar?

SVAR: Länsstyrelsen informerar om och sprider information om föreningarna för att öka kännedomen om föreningarnas verksamhet för aktörer inom kommun och landsting.

Länsstyrelsen samverkar med föreningarna vid konferenser och utbildningar vilket också medverkar till att föreningen blir ”känd”.

Ett annat exempel från Uppsala; där har Länsstyrelsen stöttat den lokala föreningen med att få till en bra struktur på sitt arbete och hjälpt till för att bättre nå ut till kommunerna.

FRÅGA: Mer konkret om Länsstyrelsens stöd till huvudmännen än utbildningsinsatser?

SVAR: Länsstyrelsen har i flera län kopplat ihop huvudmännen med föreningar som bidragit till ökad samverkan.

I flera län har Länsstyrelsen skapat mötesforum med fokus på spel om pengar för att påbörja alt. utveckla dialogen mellan huvudmännen.

Länsstyrelsen har i flera län kartlagt såväl behov som de insatser som pågår inom huvudmännens verksamhet för att kunna följa utvecklingen och bistå med stöd (i huvudsak efterfrågas kunskapsstöd).

Länsstyrelsen i Västmanland, har genomfört en kampanj som riktade sig till föräldrar.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har filmat en konferens ”Spel i fokus” för att kunskapen ska vara tillgängligt för personal som inte deltagit. Den finns på www.urskola.se

Ytterligare kunskapsstöd; Länsstyrelsen i Västra Götaland har gett Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt med fokus på förebyggande arbete och datorspelande bland unga.

FRÅGA: Ett mindre antal spelare står för stor det av totala spelomsättningen. Vågar man hoppas på att den totala spelomsättningen kommande åren kommer att sjunka drastiskt då ett antal ’storspelare’ nu har blockat sig på spelpaus?

SVAR: Det är för tidigt att svara på det, Länsstyrelsen följer utvecklingen och vad som händer framöver.

FRÅGA: Finns det ett orsak-verkansamband mellan spelberoende och skolgång eller det är bara samvariation?

SVAR: Tror inte det finns forskning specifikt på spelberoende och skolgång. Däremot kan vi dra lärdom av betydelsen av skolgång som en viktig främjande och förebyggande faktor för flera problembeteenden. Det finns forskning som visar på samband mellan studieresultat och hälsa https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning#/  

När det gäller skolfrånvaro kan spelproblem vara en anledning till frånvaro, men då handlar det i huvudsak datorspelande. Spel om pengar bland skolungdomar är inte så utbrett, även om det finns en viss ökning av problemspelande bland pojkar i år 9 www.can.se/Publikationer/cans-fokusserie/

FRÅGA: Hur kan man förstå de nya siffrorna från Swelogsstudien om att utbildningsnivåerna har jämnats ut kontra att man tänker att utbildning är en skyddsfaktor?

SVAR: En genomgången skola och fullständiga betyg är en viktig skyddsfaktor för att barn och unga ska utvecklas väl och lyckas i livet (oavsett problem). Vilken betydelse utbildningsnivån har för problemspelare längre fram i livet är intressant att följa och analysera vidare.

FRÅGA: Varför vill man inte koppla ihop spel tydligare med ANDT?

SVAR: Länsstyrelsen arbetar på uppdrag från regeringen och nationellt har man valt att se spel som ett separat uppdrag. Däremot kopplas det till viss del ihop på regional och lokal nivå då det ofta är samma personer/funktioner som arbetar med frågorna. Flera kommuner har tagit fram policyer för ANDTS likaså finns regionala strategier där flera myndigheter samverkar kring dessa frågor.

Tommy Andersson, Alna

FRÅGA: Hur ser man på sambandet hårdare arbetsvillkor med bland annat ökad arbetsför ålder och spelandet för att dryga ut pensionskassan?

SVAR: Ett samband mellan ökad arbetsför ålder och spelande för att dryga ut pensionskassan är inget vi på Alna kan visa på i vår verksamhet eller i de utredningar/behandlingar som vi genomför, även om det givetvis kan förekomma. När det gäller sambandet mellan hårdare arbetsvillkor, eller i alla fall ökad psykisk ohälsa i allmänhet och på arbetsplatsen, och spelproblem så finns det nog en tydligare koppling. Vi vet att många, i alla fall bland de som behandlas för spelproblem, också har en psykisk ohälsa men vad som är ”hönan och ägget” i det sambandet är i det flesta fall varken klart eller så lätt att reda ut. Det kan ju tyckas dystert med den samsjukligheten, men det öppnar också möjligheter på en arbetsplats där både det förebyggande arbetet med skadligt bruk (alkohol, läkemedel, spel, droger som får negativa konsekvenser för arbetsplatsen) via organisationskultur, struktur och kunskap och ett förebyggande arbete med den psykosociala arbetsmiljön kan leda till mindre spelproblem, mindre psykisk ohälsa samt bättre välmående och hälsa.

FRÅGA: Kan man dra slutsatser om det preventiva arbetet på spelbolagen utifrån de som har utvecklat spelproblem?

SVAR: Jag är inte helt säker på att jag förstår och tolkar frågan rätt och jag vet inte om jag som arbetar på Alna är rätt person att uttala mig om detta då Alna inte driver ett folkhälsoarbete. Sannolikt är ändå att det från spelbolagens sida inte görs tillräckligt för att vara ett stöd eller ett ”STOP-tecken” när någon har spelproblem. Vi vet till exempel att närmare 80 % av omsättningen när det gäller nätcasino kommer från de med spelproblem. Lägger de då den energi som krävs för att förebygga spelproblem? Man kan ju också, med de siffrorna i bakhuvudet reagera över den svenska statens beslut om att starta nätcasino via Svenska Spel och ATG när kunskapen redan finns som visar på att nästan all omsättning och vinst kommer från de med problem!

Samtidigt kan man fråga sig om spelbolagen har möjlighet/kunskap nog att avgöra när någon har spelproblem (eftersom spelproblem innefattar både de som är spelberoende, men också de som ”bara” har negativa konsekvenser av sitt spelande vilken kan vara ekonomiska, sociala, arbetsmässiga konsekvenser)? När ska de agera/reagera? Ska de göra det via spelmönster, när någon spelat bort 10 000 kr per månad, 50 000 kr per månad, 100 000 kr per månad, etc.? Har den som spelar bort t ex 20 000 kr per månad automatiskt problem eller är det just i det fallet bara en storspelare? Slutsatsen i detta resonemang är väl en tanke om att det förebyggande arbetet primärt behöver ligga på andra arenor än spelbolagen, arenor som inte har ett ekonomiskt incitament för att spelproblemen skall fortsätta!

Johan Svensson, CAN

FRÅGA: Vad är det för preventiva åtgärder som kan orsaka skada?

SVAR: Beträffande din fråga om preventiva åtgärder som kan orsaka skada, vill jag mena att det har förekommit inom det alkohol- och drogpreventiva arbetet riktat till skolungdomar att eleverna faktiskt ökat sin konsumtion efter insatsen. Om jag minns rätt hände det i samband med att skolor bjöd in före detta missbrukare som pratade om sitt missbruk. Men jag menade också att då det gäller preventiva insatser riktade mot skolungdomar är det min uppfattning att vi måste överväga om vår insats är värd mer än den tid som vi faktiskt tar ifrån skolarbetet. Här tycker jag att det är väsentligt att påpeka att det ofta är så att vi, inom det preventiva arbetet, gärna glömmer bort att det inte bara är spel som är i fokus, utan det är också alkohol, droger, fysisk aktivitet eller matvanor och andra områden inom folkhälsan som skall samsas om utrymmet i skolorna.