Långa väntetider för beslut om uppehållstillstånd och asyl samt begränsad möjlighet till rörlighet i det nya landet ökar risken för psykiska besvär bland migranter, och har även en negativ påverkan på migranters livslängd. Den psykiska ohälsan ökas också av höga krav på dokumentation samt begränsade möjligheter att får stöd från socialförsäkringssystemen.

I en debattartikel i Dagens samhälle - "Sveriges migrationspolitik kan vara en hälsorisk" - lyfter Mikael Rostila, Sol Juarez, Helena Honkaniemi och Andrea Dunlavy vid Institutionen för folkhälsovetenskap fram de konsekvenser som en restriktiv migrationspolitik kan ha på migranters hälsa. Forskarna är medförfattare till den forskningsartikel "Effects of non-health-related policies on migrant health: a systematic review and meta-analysis" som nyligen publicerades i Lancet Global Health. Debattinlägget i Dagens samhälle är baserat på denna artikel, där resultaten från den första internationella överiktsstudie som har studerat migrationspolitik och hälsa i ett globalt perspektiv redovisas, tillsammans med en sammanfattning av forskning från de senaste 17 åren, vilket är den tidsperiod då den internationella migrationen har ökat som mest.

Sociala determinanter för hälsa hos individer med utländsk bakgrund - SMASH

Mikael Rostila, Sol Juarez, Helena Honkaniemi och Andrea Dunlavy är författare till den aktuella debattartikeln i Dagens samhälle. De är aktiva inom forskningsprogrammet Sociala determinanter för hälsa hos individer med utländsk bakgrund (SMASH), där syftet med forskningen är att undersöka hur olika sociala bestämningsfaktorer (socialpolitik, boendesegregation, arbetsvillkor, hälsobeteenden, socioekonomiska förhållanden och krigstrauma) kan påverka hälsan bland individer som har en utländsk bakgrund.

Läsvärda länkar