Förskola, forskning och förskollärarutbildningen - Linnea Bodén

Linnea Bodén är universitetslektor och forskar om bland annat om barn och förskolan. Hon undervisar sedan flera år på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och på förskollärarutbildningen på Stockholms universitet. På Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen finns många lärare som också är forskare. De kan olika saker och fokuserar på olika delar i relation till barn och förskola, vilket innebär att du som student på det sättet möter ny forskning som är aktuell och relevant och får närhet till praktiken med forskning på hög vetenskaplig nivå.

Vad är det viktigaste en förskollärarstudent får med sig från sin utbildning på Förskollärarprogrammet, Stockholms universitet?

På Förskollärarprogrammet på Stockholms universitet är det fantastiskt att det är så många aktiva forskare som undervisar. Just kombinationen mellan det praktiska och teoretiska är en av styrkorna i programmet. Sammanvävningen av de verksamhetsförlagda (VFU) delarna och de campusförlagda delarna, så som hela programmet är uppbyggt, är ett jättebra sätt att både få gedigen praktisk och teoretisk kunskap.

I många kurser finns det inslag från praktiken, även under kurser som inte är rena VFU-kurser. Det kan exempelvis handla om att studenterna gör mindre studier ute på deras VFU-platser, för att kombinera och sedan få verktyg att jobba med att analysera praktiken i teorin. Studenterna får hjälp att se att det är ett konkret, praktiskt görande också i det här som ibland verkar alltför abstrakt eller teoretiskt.

Det tror jag är viktigt att de får med sig. Jag träffar framförallt studenter i slutet på utbildning som handledare på självständigt arbete på förskollärarprogrammet. Det är mycket nytt i arbetet med att skriva en uppsats och studenterna är inledningsvis ofta nervösa. Vad som därför är häftigt att se, är hur mycket studenterna då kan och har fått med sig från sin utbildning efter att ha gått i sju terminer.

Linnea Bodén. Foto: Privat.

Linnea Bodén. Foto: Privat.

Varför är forskningen viktig för förskolan?

Forskning kan ha en betydelse på många olika plan. På Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen bedrivs forskning kring barns utveckling och lärande, kring barns vardagliga praktiker i förskolan, kring integritet och kring utforskande för att bara nämna några få områden. Där kan resultaten inspirera praktiken i exempelvis hur man tänker kring pedagogisk verksamhet och hur man bemöter och umgås med barn på etiska sätt. Det finns också intressant och viktigt forskning som fokuserar på förskolan i en samhällelig, strukturell och historisk kontext och resultat från dessa studier är viktiga just för att synliggöra relevansen av förskolan som pedagogisk institution.

Vad forskar du om nu?

Tillsammans med Hillevi Lenz Taguchi har jag nyligen publicerat boken Development and Postdevelopmentalism in Studies on, to, with, for, by Young Children som handlar hur barns utveckling och lärande förstås och forskas om inom såväl humaniora som samhälls- och utvecklingsvetenskaperna. I boken argumenterar vi för en konstruktiv relation mellan kritiska perspektiv på utvecklingsbegreppet och hur utveckling förstås inom olika utvecklingsvetenskaper. Centralt i denna diskussion är relationen mellan natur och kultur och en förståelse av naturkultur som processuellt samkonstituerad.

Resultaten i boken bygger bland annat på ett forskningsprojekt som jag nyligen avslutat som heter ”Att vara barn i forskning” och handlar om förskolebarns upplevelser av att vara med i ett forskningsprojekt. Tillsammans visar resultaten från projektet hur all forskning som innefattar små barn – oavsett om den utgår från naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga metoder – påverkas av de deltagande barnens vardagliga göranden. Detta visar på vikten av att ge plats åt barns egna praktiker, handlingar och sätt att vara i utformandet av ett forskningsprojekt. I projektet betonas inter- och multidisciplinära samarbeten som centralt för att åstadkomma just detta.

För närvarande är jag också associerad forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Socialmedicin/CHAP i Forte-projektet ECHOES, under ledning av Anna Sarkadi, professor på Uppsala Universitet.

Kan du säga något generellt om förskolans framtid och hur den mår i Sverige idag?

I relation till förskolans roll så blev det under pandemiåren så tydligt hur viktig förskolan är för barnen för att få en slags normal vardag. Speciellt i Sverige där förskolorna hade fortsatt öppet under hela pandemin. Förskolan blir en trygghet genom att barnen får fortsätta gå till samma plats, fortsätta att ha sina aktiviteter och få sin undervisning åtminstone nästan precis som vanligt.

Skulle du kunna ge din drömvision för förskolan?

Av alla pedagoger och studenter jag mött kommer samma sak upp och det är att de önskar mer tid att vara ordentligt i barngruppen och jobba med undervisning och den pedagogiska verksamheten, men också att få tid att reflektera och utvärdera arbetet. Drömscenariot så som jag ser det är att förskolan ska få mer tid, vilket egentligen handlar om mer resurser, det vill säga mera pengar.

> Läs mer om Linnea Bodén och hennes forskning.

Development and Postdevelopmentalism in Studies on, to, with, for, by Young Children

Omslagsbild på tecknat barn som pysslar.

Senast uppdaterad: 2025-10-08

Sidansvarig: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen