Intervju med programansvariga lärare

Vem ska söka det här programmet?

Det här kandidatprogrammet vänder sig till dig som är intresserad av hela vår planet och vill lära dig om de processer och olika interaktioner mellan atmosfären, geosfären, hydrosfären och biosfären. Vill du lära dig om klimatförändringar, naturresurser och olika slags miljöförändringar? Du får lära dig om hållbarhetsfrågor och riskanalyser, exempelvis risk för jordskred, jordbävningar, torka och översvämningar. Då är programmet rätt för dig!

Vad är det som utmärker det här programmet?

Utbildningen ges gemensamt av Institutionen för naturgeografi och Institutionen för geologiska vetenskaper. Programmet ger dig en överblick över hur och varför landskap, klimat och naturresurser förändras över tid och du lär dig använda moderna verktyg och redskap för att undersöka och analysera förändringar i vår naturmiljö. Vilket ger dig mycket goda förutsättningar för att bidra till lösningar av våra stora ödesfrågor ute på arbetsmarknaden och inom forskningen.

Finns möjlighet till utlandsstudier och praktik? 

Ja, det finns en valfri termin under den första halvan av år 3 där du kan göra en praktik, antingen inom Sverige eller utomlands. Du kan även läsa geovetenskapliga kurser utomlands både genom våra utbytesavtal och de centrala avtal som finns vid universitetet.

Hur tycker du studenterna ska resonera när de väljer valfria kurser inom programmet?

Jag tycker man ska följa sina intressen helt enkelt. Läser man kurser som man tycker är intressanta så berikar de sina meriter lite extra och man väljer ett yrke som matchar sina intressen och sina meriter, det är ju det viktigaste. Tycker man att man vill få ännu mer kunskap om geovetenskap än vad som finns med bland de obligatoriska kurserna så finns det ett brett utbud av geovetenskapliga kurser på båda institutionerna.

Vilka färdigheter får studenterna efter utbildningen?

Du får många färdigheter, både vetenskapliga som hur du kan identifiera och hitta lösningar på komplexa problem, hur du skriver vetenskapliga rapporter, och även praktiska. Det kan vara till exempel att bestämma och kartera jord- och bergarter, identifiera riskområden, naturresurser, att använda digitala geografiska informationssystem (GIS) och att analysera data, som klimatdata, med statistiska metoder.

Vad brukar studenterna få för jobb efter studierna?

Det finns en stor efterfrågan av geovetare på arbetsmarknaden. De flesta väljer att arbeta för privata miljökonsultföretag, eller för statliga myndigheter. Många studenter vill fördjupa sig och väljer att fortsätta läsa ett masterprogram hos oss eller på andra lärosäten.

Vilka andra kunskaper kan vara bra att komplettera med inför arbetsmarknaden och inför våra mastersprogram?

Om man har möjlighet och intresse så är det oftast bra med en praktik, antingen i Sverige eller utomlands. Det kan också underlätta om man är kunnig på att använda olika datorprogram och programmering. Dessutom är det viktigt inför arbetslivet att man tränar på sitt skrivande (både svenska och engelska), men även inför ett mastersprogram som avslutas med ett ganska omfattande examensarbete.

Vad är roligast med utbildningen?

Det är mycket individuellt, men fältstudier/exkursioner brukar uppskattas och skapa minnen för livet. Andra kanske föredrar laborationer eller arbete med datorprogram. Utöver själva utbildningen är det också roligt och givande med alla aktiviteter på campus tillsammans med kurskamrater och andra studenter!

Vad är svårast med utbildningen?

Det svåraste brukar vara att bli bekväm med alla rutiner på universitetet och mycket litteratur, vilket innebär mycket självständigt pluggande och läsning. Har man vant sig vi det så brukar det gå mycket lättare efter de första terminerna.