Foto: Yasmina H, Unsplash

På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap har forskare vid Stockholms universitet tagit fram en rapport som analyserar hur arbetsmiljön utvecklades under covid-19-pandemin. Analysen baseras på både psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Man har även undersökt om pandemin hade en påverkan på balansen mellan arbete och privatliv. I rapporten redovisas hur dessa faktorer i arbetsmiljön har utvecklats för olika grupper bland den arbetande befolkningen i Sverige.

Positiva förändringar för flera grupper

- Det är intressant att se att det skedde en minskning av både negativ påverkan av arbetet på privatlivet, respektive negativ påverkan av privatlivet på arbetet, och att denna utveckling sågs bland nästan samtliga av de sex yrkesgrupperingarna som undersöktes. Undantaget är yrken inom grundskola och barnomsorg där inga förändringar sågs. Dessutom sågs en ökad positiv, ”berikande”, inverkan av arbetet på privatlivet bland serviceyrken, bland yrken med goda möjligheter till distansarbete, samt övriga yrken som kräver högre utbildning. Yrkesgrupper med goda möjligheter att arbeta på distans stack ut som den yrkesgruppering där förbättringar sågs på samtliga fyra dimensioner. Det berättar Cecilia Stenfors, projektledare och docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Yrkesgrupper med goda möjligheter att arbeta på distans stack ut som den yrkesgruppering där förbättringar sågs på samtliga fyra dimensioner.

- Utvecklingen av skattad anställningsotrygghet varierade också mellan olika yrkesgrupper. Till exempel sågs en mer markant ökning av anställningsotrygghet framförallt i början av pandemin, men även i slutet, inom serviceyrken och bland arbetare inom tex byggverksamhet, tillverkning och transportindustrin, samt även inom yrken med goda möjligheter till distansarbete.

Riksrepresentativt urval

Rapporten bygger på data som har samlats in i SLOSH (Svenska Longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa) under åren 2014–2022. Perioden inkluderar fem mättillfällen både före, under och efter pandemin. Deltagarna i studien representerar arbetstagare på hela den svenska arbetsmarknaden. På så sätt har forskarna kunnat jämföra hur utvecklingen ser ut för olika yrkesgrupper över tid. 

- Det är värt att understryka att analyserna i denna rapport handlar om förändringar i utvecklingen av olika arbetsmiljöfaktorer på gruppnivå, vilket innebär att resultaten inte talar om hur förändringar i arbetsmiljön under pandemin sett ut för enskilda individer, vilket ju varierar, säger Cecilia Stenfors.  

Läs rapporten ”Utvecklingen av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på den svenska arbetsmarknaden innan och under covid-19-pandemin” (www.mynak.se)

Stenfors, C.U.D., Stengård, J., Magnusson Hanson, L.L. & Westerlund, H. (2024). Utvecklingen av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på den svenska arbetsmarknaden innan och under covid-19-pandemin (2014-2022). Rapport 2024:8, Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Läs mer om Cecilia Stenfors forskning