Den latinska hexameterdikten Ciris är ett epyllion på 541 verser om Scylla, dotter till kung Nisus i Megara, som av kärlek till Nisus’ fiende Minos skar av sin fars magiska hårlock, förvandlades till en fågel och fick namnet Ciris (se Ovidius, Met. 8.1-151). Berättelsen avbryts av en exkurs om en annan litterär Scylla, monstret i Odysséen 12.85-126. Ciris innehåller rader kända från Vergilius: ur Eklogerna om det homeriska monstret och ur Georgica om Scylla Nisi.

Det råder ingen konsensus om diktens upphovsman eller tillkomsttid. Ciris ingår i Appendix Vergiliana och har tillskrivits Vergilius. Under 1900-talets första decennium debatterades det om författaren var en poet som lånat från Vergilius (Leo) eller en poet som Vergilius lånat från (Skutsch). Kayachev föreslår att författaren och Vergilius var bekanta och ”exchanged drafts or heard recitations of each other’s works-in-progress”. Sudhoff, Lyne, Thomas m. fl. argumenterar för att Ciris innehåller delar av Cinnas och Calvus’ (numera förlorade) verk. Dikten har liknats vid en cento.

Jag kommer under seminariet att ta upp textkritiska problem i tre passager (48-61, 250-258 och 340-348) och beröra frågan om tillkomsttid.

Organisatör: Klassiska/ Maria Plaza
Kontakt: Romklass, Klassiska språk

*Medarbetare på RomKlass kan hämta zoomlänken i kalendern; övriga intresserade av att delta på distans kan skriva till maria.plaza@su.se för att få länken.