Inom den språkvetenskapligt inriktade forskningen finns flera profilområden. Ett sådant område är andraspråksinlärning. Inom det så kallade InterFra-projektet, som leds av Inge Bartning, jämförs utvecklingsgången hos svenska inlärare av franska med den hos infödda talare. Bartning har byggt upp den både nationellt och internationellt välkända och unika InterFra-korpusen. För närvarande leder hon med stöd från Vetenskapsrådet ett nytt projekt om utvecklingsstadier i franska som främmande språk. InterFra-projektet har lett till en rad kontakter och gemensamma arbeten inom och utom landet. De yngre forskarna inom projektet har startat nya delprojekt och eget internationellt samarbete.
Forskning om andraspråk och tvåspråkighet har utsetts till ett av de ledande forskningsområdena vid Stockholms universitet inom vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap. Vår institution medverkar bl a i forskningsprogrammet "Avancerad andraspråksanvändning" (AAA), som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Ett annat profilområde är olika typer av deskriptiva studier av den moderna franskan – lexikometriska undersökningar samt syntax, semantik och pragmatik i skriven och talad franska. Inom området finns ett stort antal arbeten av Inge Bartning, Mats Forsgren och Françoise Sullet-Nylander.

Inom lexikometrin bör också nämnas Gunnel Engwalls insatser om fransk romanvokabulär. Dessa ligger visserligen flera år tillbaka i tiden men har avsatt ett flertal licentiatuppsatser om olika slag av prosa – ekonomisk franska, eu-språk, reklamspråket. Institutionen förfogar över en stor datoriserad tidningstextkorpus, costo, vilken används flitigt i olika undersökningar, både inom grundutbildning, forskarutbildning och senior forskning.

I samarbete med Tolk- och översättarinstitutet (töi) bedrivs forskning inom kontrastiv lingvistik och översättningsvetenskap, och inom vad som kan kallas sociolingvistiska studier finns forskningsprogrammet "Talad mediafranska" som stöds av Vetenskapsrådet.

Forskning bedrivs även inom filologi, textutgivning och språkhistoria. Anders Bengtsson utger med ekonomiskt stöd från externa finansiärer äldre franska texter. Gunnel Engwall har behandlat franska texter av Strindberg och handlett avhandlingar inom detta område.

En betydande del av institutionens litteraturvetenskaplig inriktade forskning har ägnats åt franskspråkig litteratur utanför Frankrike – nordafrikansk, kreolsk, kanadensisk, belgisk. Den senaste utvecklingen på området "frankofoni och postkoloniala studier" har varit i fokus för många av institutionens doktorander, något som även har bidragit till förnyelsen av litteraturundervisningen. Pågående identitetskonstruktioner (både köns-, språk-, nationella och territoriella identiteter) har kartlagts i texter som skrivits på franska i olika delar av världen. Forskare och doktorander ingår i ett tvärvetenskapligt nätverk med centrum i Montreal.
Inom litteraturvetenskapen sker även forskning om teater i ett historiskt och estetiskt perspektiv, med fokus på 1800-tals romantisk drama och dess föreställningar samt på relationen mellan text och scen.

Ett projekt inom komparativ litteraturvetenskap är Maria Walecka-Garbalinskas som med påverkan från antropologi, historia och sociologi fokuserar diskursiva framställningar av geografiska och kulturella territorier, främst i franska skildringar från resor till Kanada och Skandinavien.

Ett annat område inom ämnet gäller kulturella relationer mellan Frankrike och Sverige, nationella stereotyper och deras funktion i olika typer av texter.

Den litteraturvetenskapliga forskningen vid institutionen har under senare år utvecklats mot en utpräglat gränsöverskridande hållning. Särskilt pragmatik och diskursanalys ses som en plattform där litteratur- och språkvetenskap kan mötas på ett fruktbart sätt, något som redan anammats av pågående och nya forskningsprojekt.

Självfallet har också en rad studier behandlat betydelsefulla franska författarskap, framför allt från 1800- och 1900-talet, till exempel Guy de Maupassant, Henry de Montherlant, Pierre Louÿs, Albert Camus och Eugène Ionesco.