Two people standing up smiling in a cafe at campus
- Självklart ska du vara med i mentorskapsprogrammet, menar både Akshay Gokulendran Nair och Annette Dock. Foto: Daniel Axelsson


– Vi träffades första gången i november på ett café i Uppsala, säger Akshay Gokulendran Nair. Då pratade vi om svensk kultur och tradition, universiteten, min bakgrund och mina intressen. Så nu vet Annette allt om mig!

Akshay Gokulendran Nair kommer från Kerala i Indien och kom till Sverige hösten 2019 för att studera genetik och molekylär växtvetenskap. Kurserna han läser ges av Stockholms universitet, SLU och Uppsala universitet tillsammans. Då han bor i Uppsala trodde han att det skulle vara svårt att delta i mentorskapsprogrammet. Men för Annette Dock var avståndet inga problem. 

– Jag bor i Stockholm men eftersom jag är konsult och har eget företag så är jag flexibel. Jag sa till studievägledaren som matchar alumner och studenter att jag gärna träffar Akshay i Uppsala.

På jakt efter praktikplats

När de sågs första gången berättade Akshay Gokulendran Nair att han gärna ville göra praktik i Sverige under sommaren för att få erfarenhet av hur det är arbeta i Sverige. Annette Dock började genast undersöka sitt nätverk och kopplade ihop Akshay Gokulendran Nair med hennes svägerska som arbetar på Jordbruksverket och har en filosofie doktorsexamen från SLU inom samma område som Akshay.

– Min svägerska har en del kontakter och vi pratade om praktikplats. Ett hinder var dock att Akshays körkort inte gäller i Sverige. Så vi bestämde oss för att undersöka fler alternativ och att hålla alla dörrar öppna, säger Annette Dock.

Och tillslut löste det sig med praktikplats för Akshay Gokulendran Nair.

– Anette sa åt mig att fråga en av professorerna, vilket jag gjorde. Så nu har jag en praktikplats i sommar! Jag kommer att arbeta med två forskargrupper med forskare som verkligen är framgångsrika inom sitt område. Det kommer ge mig en bra bas inför kommande doktorandstudier. Allting ordnade sig tillslut.

Slut på programmet men inte på mentorskapet

Annette Dock studerade biologi vid Stockholms universitet och blev toxikolog. Även om de inte har studerat exakt samma ämnen inom biologi, tycker de båda att mentorprogrammet har varit mycket värdefullt.

– Jag är jätteglad över att ha träffat Annette, säger Akshay Gokulendran Nair. Jag kom till Sverige en vecka sent så jag missade alla uppstartsaktiviteter. Jag hade inga kontakter när jag kom. Alla mina kontaktar har jag fått av Annette. 

– Ja precis, min familj! flikar Annette in. 

Bortsett från sin make och svägerska har hon kopplat ihop Akshay Gokulendran Nair med en av sina söner i ungefär samma ålder. Hon har också visat honom Stockholm.

– Vi åkte till Gamla Stan, Nobelmuseet och Grillska huset. Och så visade jag honom hur man enklast kommer till universitetet. 

De har träffats ungefär en gång i månaden under programmet. Även om mentorskapsprogrammet officiellt slutar till sommaren så kommer de att fortsätta att träffas och hålla kontakten. De har också beslutat att tillsammans bli mentorer till en adept för att dela med sig av sina olika erfarenheter.

– Kanske växer det till en liten grupp så småningom, så att det blir ett nätverk i nätverket, säger Annette Dock.

”Självklart ska man delta i programmet”

På frågan om Akshay Gokulendran skulle rekommendera andra studenter att delta i programmet tvekar han inte.

– Självklart ska du delta! Särskilt om du är en utländsk student. Du kan träffa människor, nätverka, du kan få en förståelse för svensk kultur och lära känna en svensk. Och så får du lära dig av någon med erfarenhet. Jag lär mig mycket av Annette, hon startade sitt företag 1993 och har mycket erfarenhet. 

Annette Dock uppmuntrar också alumner att bli mentorer.

– Definitivt! Det är en gåva, en möjlighet. Och oroa dig inte för att det kommer att ta extra tid. För mig som mentor är det också en chans att se tillbaka på vad som har hänt under min karriär få dela med mig av erfarenheterna.