Lucia med levande ljus samt tärnor i Galleriet Aula Magna
Stockholms universitetskör. Foto: Ingmarie Andersson


Det var en rykande åtgång på kaffe, lussebullar och pepparkakor innan den sexton personer starka kören med finstämd sång tågade in och bjöd på en klassisk luciarepertoar med ett och annat modernare inslag. 

Sun Qiyuan från Kina och Nico Herzog från Tyskland tog för första gången del av ett luciafirande.

 –Det här är väldigt speciellt för mig, sa Sun Qiyan. I Kina firar vi officiellt inte jul utan det är mer en kommersiell företeelse. Jag är glad att ta del av det här luciafirandet, det är en unik upplevelse.

Nico Herzog var något mer förberedd på vad som skulle komma.  
–Jag har tittat på luciatåg på youtube för att komma i julstämning. Det är trevligt med ljus nu när det är så mörkt. Kanske går jag till någon kyrka också för att se ytterligare ett tåg. Jag kan inte dra mig till minnes att vi har något liknande i Tyskland, men å andra sidan så är jag inte så traditionell av mig. Jag går till exempel inte i kyrkan hemma, sa Nico Herzog. 

Sun Qiyuan igen: 
–Om jag förstått det rätt så är Lucia ett italienskt helgon. Varför firar ni egentligen lucia i Sverige?
 

Två stunder sitter vid fönstret men julgran i förgrunden.
Sun Qiyuan och Nico Herzog firar lucia för första gången. Foto: Ingmarie Andersson


Varför firar vi lucia?

Frågar du gemene man blir svaret ofta något i stil med att ”det var ett helgon i Italien som hette Lucia och…ja…” och så blir de sedan osäkra på vad detta helgon egentligen har med svenskt luciafirande att göra.

Ingenting, om vi med lucia menar den traditionella lucian som firades i det svenska bondesamhället. Enligt den julianska kalendern, som gällde under medeltiden och fram till kalenderreformen 1753, var 13 december årets längsta natt. Det var en farlig natt med övernaturliga makter i farten och djur som kunde tala. Folk höll sig därför vakna genom att frossa i mat och åkallade ljusets makter för att få ljuset att återvända.
 
Luciadagen var först en stor festdag i Västsverige. På vissa håll förekom under 1600- och 1700-talen en lussebrud klädd i halm. Som man kunde dansa med. Ibland användes en halmdocka. Under 1800-talet uppträdde lucia ensam eller med ett fåtal följeslagare som senare blev fler när luciatåg började flytta in i städerna. 

Lucia som mer påminner om den vi firar idag fick sin start 1927 då Svenska Dagbladet utlyste en tävling där den vinnande lucian gick i procession med elektriska ljus i kronan. Konceptet spreds sedan via andra tidningars luciatävlingar till allt fler städer.

Källor: ne.se, svenskakyrkan.se, nordiskamuseet.se