Anna Gustafsson Chen med bok i hand fotat mot vit tavla
Anna Gustafsson Chen med en bok av Mo Yan, nobelpristagare i litteratur 2012, som hon översatt. Foto: Annika Sundin

 

– Jag hade först tänkt bli lärare i latin. Men de tog bara in ett fåtal på universitetet då efterfrågan på latinlärare inte var så stor. Som tur var hade jag kryssat i ett andrahandsval. Jag visste egentligen inte vad jag skulle välja men tyckte att Östasienlinjen verkade kul.

Anna Gustafsson Chen berättar att hon ville komma ut i världen och resa ”lite längre bort än Piteå”. Att det blev studier på Stockholms universitet var mest en tillfällighet då hennes dåvarande pojkvän fick jobb i Stockholm. 

– Men först var jag lite besviken när jag kom in eftersom det inte var vad jag hade tänkt mig. Sedan insåg att jag det var mycket bättre att läsa kinesiska än latin eftersom man slipper en massa verbböjningar. Så det blev ett bra val även om det inte var planerat. Kina och Östasien var så långt borta på den tiden, det kändes spännande. 

Startade bokförlag

Det första jobbet efter studierna var som sekreterare på Taiwans representationskontor i Stockholm. 

– Det var också slumpartat. Jag hade studerat en termin i Taiwan och var på deras kontor för att hämta något papper när de sa att de behövde någon där. Så då arbetade jag där ett tag.

Efter ytterligare studier följde en längre period då Anna Gustafsson kombinerade arbete som bibliotekarie med översättning. Under denna period var hon med och startade Trasten som ger ut internationell barnlitteratur och är en underavdelning till bokförlaget Tranan.

– Trasten låg i dvala ett tag innan vi började om förra året - och i år fick vi en Almapristagare (Baek Heena från Sydkorea) som vi gav ut i höstas!

Översätter modernt familjedrama

Idag är Anna Gustafsson Chen översättare på heltid och arbetar för närvarande med en roman skriven av en kvinnlig författare född på 1970-talet. 

– Det är en annorlunda roman mot de som tidigare översatts till engelska och svenska. Det har främst varit manliga författare födda på 1950–60 talet som skildrar landsbygd och politik som översatts. Den här romanen är ett familjedrama i industrimiljö och skulle kunna utspela sig även här. Men den är sorglig, liksom alla romaner jag översätter.

En av de mest kända kinesiska författarna Anna Gustafsson Chen har översatt är Mo Yan, född just på 1950-talet, som fick Nobelpriset i litteratur 2012. 

– Det var förstås väldigt roligt. Jag var upptagen och kunde inte se offentliggörandet men så kom mina arbetskamrater springande och berättade. Det var jätteroligt.

”Hitta svenska uttryck största utmaningen"

Den stora utmaningen med att översätta kinesisk prosa tycker Anna Gustafsson Chen är att hitta de rätta uttrycken så att det blir begripligt på svenska och att man samtidigt fångar stämningen. Att hitta rätt tonfall kan vara svårt. 

– Det jag är mest rädd för är att allt jag översätter ska låta som jag, att man lägger in sina egna ordval för mycket. Om man översätter författare som har helt olika stil så vill man inte att det ska sluta med att de alla låter likadant på svenska, det är skräcken. Och det kan vara svårt att se själv.

En annan utmaning är skillnaden i hur man formulerar sig.

– Kineser är mycket för att göra snärtiga förkortningar av saker som låter bra på kinesiska men som blir obegripliga på svenska. Då får man tänka till om man vill förklara i en bisats eller om det ska vara en fotnot.

”Språkkunskaper handlar om uthållighet”

Många som läser språk vittnar om betydelsen att vistas längre perioder i landet. Men trots att Anna Gustafsson Chen översätter prosa från kinesiska har hon aldrig bott i Kina. Meningen var att hon skulle åka dit ett år på stipendium från Svenska institutet, men det var 1989 och massakern på Himmelska fridens torg gjorde läget osäkert så resan ställdes in. 

– Jag har bott en termin i Taiwan. Det är nog det längsta jag varit i ett kinesspråkigt land. Sedan har jag en man från Kina så jag övar på honom! 
Istället är det ihärdighet som gjort att Anna Gustafsson Chen idag kan översätta på heltid. 

– Man kanske har lite talang men det handlar mest om att vara uthållig och hela tiden bygga på med erfarenhet. När jag tänker tillbaka på när jag började läsa kinesiska tyckte jag att det gick trögt och att alla andra var så smarta och lärde sig snabbt. Men man är olika, vissa lär sig snabbt i början och hamnar på en platå medan andra långsamt klättar uppåt hela tiden. Det gäller att hålla ut och kämpa på.

Översättarens boktips

Anna Gustafsson Chen menar att hennes karriär kan verka förvirrad men att den sammanhållande länken är att hon vill dela med sig av bra saker till andra, antingen att som bibliotekarie hitta böcker till andra eller som översättare där hon översätter sådant som andra kan tycka om att läsa. På frågan vilken bok hon skulle tipsa en person som aldrig läst en kinesisk författare svarar hon romanen ”Att leva” av Yu Hua.

– Det är en ganska tunn och lättläst bok med rakt och enkelt språk. Man får följa en man från tiden före revolutionen och fram till 1990-talet. En minihistoria över det moderna Kina. Den har filmatiserats, legat på bestsellerlistan i tjugo år i Kina och valts ut av kulturrådet i Sverige. Den är lätt att ta till sig. Och sorglig!