Carl står på ett fraktfartyg och ser in i kameran


– Jag gick hem från en föreläsning och räknade på mina utsläpp. För mig var det flyget som gjorde att det stack i väg, om jag slutade flyga skulle mina utsläpp minska med omkring 60–70 procent. Efter det kunde jag inte längre motivera för mig själv att jag skulle få flyga.

Carl Hamnesjö började kolla upp hur långt han kunde komma utan att flyga och det slutade med en resa jorden runt, helt utan flyg. I stället blev det fraktfartyg över haven och sedan tåg och buss.

– Då kom jag på att jag skulle göra en grej av det, för att visa för mig själv och andra att det faktiskt går att resa lång utan att flyga. Jag ville också undersöka hur möjligheterna såg ut i olika länder. Det var bara en sträcka i västra Australien där det varken fanns tåg eller buss så jag var tvungen att lifta. I USA gick det ibland inte att komma nära attraktioner utanför städerna utan bil, men det löste jag också genom att lifta.  

Reser nu runt i Sydamerika

Just nu är han ute på en ny långresa. Han reser runt i Sydamerika, där han gör en antropologisk studie om hur olika personer tänker kring rättigheter, inte bara mänskliga rättigheter utan även naturens och djurens rättigheter.

På väg in mot land. Foto: privat.
 

Det var lite ovant i början men numera älskar han det långsammare sättet att resa på, och uppskattar att kunna följa landskapets förändringar utanför fönstret. Han beskriver att han blir mer ödmjuk inför hur liten han är på vår stora planet när han inte bara kan svischa förbi land efter land högt ovanför molnen.

Gillar att resandet får ta tid

Man får inte ha bråttom när man reser med fraktfartyg. Det tog Carl Hamnesjö tjugo dagar att åka från Hamburg i Tyskland till Vitoria i Brasilien. Det är inte heller helt billigt. Omkring 1 000 kronor per dygn kostade det, och då ingick en egen hytt och mat. Att få specialkost som veganmat gick bra.

Carls hytt på båten. Foto: privat.

– Man uppskattar det lilla mer när man reser så här. Det händer inte så mycket på havet, så när man väl ser en delfin eller en val blir det väldigt spännande. Det är avkopplande på många sätt och när jag reste med fraktfartyg senast tyckte jag bara att det skulle bli skönt att få ta det lugnt några dagar.

Att ligga på däck med hela stjärnhimlen ovanför sig, beskriver Carl som magiskt. Och solnedgångarna, där solen klyvs i havet. Men efter den här resan kommer det dröja innan han åker över havet igen.

– Utsläppen är förvisso relativt låga med fraktfartyg men jag tänker att man inte kan göra en sådan här resa hur ofta som helst. Om alla gjorde som jag skulle det bli fler fartyg på haven och mer utsläpp.

Så mycket skiljer sig utsläppen åt

Carl ligger och solar på däck. Foto: privat.

Utsläppen från fraktfartyg är omkring 15 gram koldioxid per fraktat ton last och kilometer, att jämföra med flyget som släpper ut omkring 500 gram koldioxid per fraktat ton last och kilometer, enligt Carl.

– Om jag hade gjort min resa från Stockholm till Rio de Janeiro med flyg hade jag släppt ut 2 ton koldioxid, enkel väg, i stället för de knappt 50 kilo som det nu blev när jag reste med fraktfartyg. Det kan jämföras med de 1 ton som anses hållbart att spendera per person och år, om vi räknar in ALLA våra utsläpp.

Fraktfartygen släpper faktiskt ut mindre än det genomsnittliga tåget, berättar Carl. Från 2020 får fartygen inte heller använda lika mycket bunkerolja som i dag och då kommer svavelutsläppen minska. Bunkerolja är en restprodukt från olja, den smutsigare delen som innehåller mycket svavel och andra miljögifter. Den är inte laglig att tanka på land men båtar får använda den. Den som vill veta mer om bunkerolja kan lyssna på Klotet i Sveriges radio.

Utbildningen i geografi kändes modern och alternativ

När Carl började på kandidatprogrammet i geografi tyckte han att det kändes alternativt och modernt. Dels tack vare att den var tvärvetenskaplig och dels tack vare att det ingick många fältkurser. De höll till i väldigt fina lokaler i Geohuset och det var mycket mindre klasser jämfört med kursen i juridik som han hade läst innan, vilket han uppskattade.

– Vi gjorde en del resor och då blev det ju så att man lagade mat, spelade spel och gick kvällspromenader tillsammans. Och då fick man en personlig relation till varandra, även till lärarna, det gillade jag jättemycket.

– Jag hade inte förstått innan jag började hur tvärvetenskaplig utbildningen var, det blev en positiv överraskning. Vi läste lika mycket kulturgeografi som naturgeografi och det gjorde att jag blev intresserad av sambanden mellan samhället och natur/miljö/klimat. På slutet av utbildningen gjorde jag faktiskt arbeten som var mer åt det kulturgeografiska hållet.

Intressen vid sidan av studierna gav avkoppling

Hans råd till blivande studenter är att försöka ha roligt och att ha kvar sina intressen.

– Har du inte roligt så blir det inte bra och har du roligt så blir det nog bra ändå, även om inte karriären går spikrakt. Om studierna känns mer jobbiga än roliga, då kanske du ska läsa något annat. Att ha kvar sina intressen vid sidan om studierna tror jag också är viktigt. Jag jobbade extra som fotbollstränare under hela studietiden och för mig fungerade det som viktig avkoppling.

Nyfiken på att resa utan att flyga?

Är du intresserad av att veta mer om hur det är att åka fraktfartyg, kolla in @schystresande på Instagram där Carl Hamnesjö precis har varit gästredaktör. Vill du följa Carl Hamnesjö på hans resa i Sydamerika hittar du honom på @puertolaguna på Instagram.

För att inspireras att resa utan flyg och få tips och råd, spana in gruppen Tågsemester på Facebook. Besök också sajten vihallerosspajorden.se (finns även på Instagram vihallerosspajorden) och kampanjen flygfritt2019.