Parul Sharma. Foto: Staffan Westerlund
Parul Sharma har länge utbildat företag i hållbarhetsfrågor. På 1990-talet läste hon juristprogrammet vid Stockholms universitet. Foto: Staffan Westerlund

The Academy for human rights in business är en del av CSR Sweden – ett företagsnätverk som jobbar med Corporate Social Responsibility vilket innebär att näringslivet har ett ansvar för hur det påverkar samhället ekonomiskt, miljömässigt och socialt. På svenska används ofta begreppet hållbar utveckling” vilket kan definieras som ”utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Academy for human rights in business erbjuder företag utbildning i hållbarhetsfrågor.

Redan på högstadiet visste Parul Sharma att det var jurist hon ville bli. Direkt efter gymnasiet började hon 1994 att läsa på juristprogrammet.

Examensarbete i Indien

Tidigt på utbildningen blev hon engagerad i ELSA (European Law Students’ Association) – ett internationellt nätverk för juriststudenter. Hon var med och startade den första ELSA-gruppen i föräldrarnas hemland Indien. Det var också i Indien hon gjorde sitt examensarbete i form av så kallade Minor Field Studies (MFS) vilket innebär en kortare fältstudie i ett utvecklingsland med inriktning på den ekonomiska, sociala, politiska eller kunskapsmässiga utvecklingen i värdlandet.

Efter MFS-studierna följde praktik, först på svenska ambassaden i Indien och sedan på EU-kommissionens delegation i New Delhi. Det var visserligen intressant att på nära håll studera hur den diplomatiska byråkratin fungerar (och inte fungerar) men Parul Sharma kände sig aldrig riktigt hemma i den världen.

Har skrivit två böcker om mänskliga rättigheter

Nästa jobb blev på en sydostasiatisk rättshjälporganisation för tiggare, barn och kvinnor. Där publicerade hon artiklar i tidningar och skrev två böcker om mänskliga rättigheter.
– Jag förstod att det här var vad jag ville jobba med. Det gick rakt in i själen.

Sporrad av att se de konkreta resultaten av handfast juridiskt arbete startade hon sin egen folkrättsrörelse. Idag har över 400 flickor i Indien och Bangladesh fått utbildningsstipendier genom crowdfunding av Parul Sharmas organisation.

– Numer finns empiriska studier som visar att en satsning på just flickors utbildning gynnar deras familjer och hela samhället. Men när jag startade min organisation för 20 år sedan var den kunskapen inte lika etablerad.

Många av de flickor som har fått ett bättre liv tack vare Parul Sharmas utbildningsprogram har i vuxen ålder adopterat unga flickor som därmed i sin tur fått tillgång till utbildning.
– Det har fungerat som ringar på vattnet, förklarar hon entusiastiskt.

Organisationen gjorde Parul Sharma till ett namn i regionen. Det var i den vevan som hon blev kontaktad av regionala företag i behov av juridisk rådgivning.

– Det rörde sig om ganska konkreta frågor. Exempelvis hur företagen, utifrån Barnkonventionen, skulle hantera att kvinnorna tog med sina barn till jobbet samt att arbetsplatserna hade pissoarer för männen men inga vanliga toaletter för kvinnorna. Det var då jag insåg hur stor okunskapen om människorättsfrågor är i näringslivet.

Började utbilda företag

Den insikten ledde till att hon flyttade hem till Sverige och började jobba för Amnesty Business Group med att utbilda företag i mänskliga rättigheter. Det blev en rejäl kulturkrock för Parul Sharma att möta de svenska företagen. Här i Sverige var företagen betydligt skickligare än företagen i Sydostasien på att, genom smart marknadsföring – så kallad greenwashing – sopa sina problem under mattan.

– Jag blev både fascinerad och chockad. Jag hade ju sett på plats i Indien och Bangladesh hur de svenska företagen missköter sig.

I slutet av förra året avgick hon som ordförande för regeringens delegation för genomförande av FN:s 17 utvecklingsmål (Agenda 2030) i Sverige. Enligt Parul Sharma kan hon inte på ett trovärdigt sätt förena rollen som oberoende granskare av företags hållbarhetsarbete med rollen som ordförande för en delegation med företagsrepresentanter som medlemmar.

– Vi tillsattes som en ren expertdelegation som inte representerar någon. Under två år har vi haft djupa dialoger med såväl arbetsmarknadens parter som kommuner och andra aktörer. Att regeringen nu bjuder in näringslivet i delegationen är en effekt av att det är valår. 

Det är inte första gången Parul Sharma lämnar ett uppdrag när det krockar med hennes övertygelser.
– Jag vägrar att bli tagen som gisslan. Det enda som spelar roll för mig är människors rättigheter. Vilken plattform jag driver mina frågor från spelar ingen roll.

Åren 2015-2017 var hon med och byggde upp advokatbyrån Vinges hållbarhetsavdelning vars syfte är att genomföra revision av kundernas hållbarhetsarbete. Hon ger inte mycket för företagens så kallade uppförandekoder som hon menar är till intet förpliktigande.

– Hållbarhet betyder ingenting om du inte har förmågan att verifiera den. Jag skiter i om företagen respekterar Barnkonventionen. Det viktiga är hur de säkerställer att de faktiskt följer den, hur de rent operativt går till väga.

Parul Sharma understryker att det finns företag som är villiga till en verklig förändring. I dessa företag finns en ledning som är mer mån om det interna utvecklingsarbetet än marknadsavdelningens polerande av ytan.

– Jag upplevs tydligen som sträng. Därför tycker jag att de företag som väljer att arbeta med mig är modiga. Det innebär att de tar hållbarhetsfrågor på allvar, att de inser frågornas komplexitet och är beredda på att jag kommer att ställa kritiska frågor.

Staffan Westerlund

 

 

Är du intresserad av att veta mer om hållbarhetsfrågor? Den 21 mars arrangeras Stockholms universitets hållbarhetsforum. Läs mer om programmet här.