Maria Wiman porträttbild utanför Skapaskolan
Maria Wimans elever får göra saker på riktigt. Foto: Hanna Hellzén Cramér
 

– Vi började blanda in världen utanför och jag märkte att det skapade mer engagerade elever.

Maria Wiman och hennes elever fick reda på att tv-serien Geografens testamente som de hade tittat på skulle läggas ner. De hade sett säsongerna om Sverige och Norden på UR och nu ville eleverna ha en om Europa också. Maria Wiman fångade upp deras intresse. De skrev en debattartikel som publicerades i Aftonbladet, kontaktade politiker, pratade i radio, blev stora på Facebook, debatterade med cheferna på UR och mycket mer.

Det kallas för Värdeskapande lärande, och Maria Wiman har nyligen kommit ut med en bok där hon beskriver metoden.

– Eleverna får alla kunskaper läroplanen säger att de ska ha, men de får dessutom träna sig i en massa andra färdigheter som social kompetens, mod, samarbete, att misslyckas och så vidare. Färdigheter som behövs både i livet och i samhället.

Skapade sammanhållning i klassen

Det var när Maria Wiman undervisade på mellanstadiet som hon och eleverna började ta sig an riktiga projekt i omvärlden.

– Vi blandade in världen utanför i skolarbetet. Och det blev så himla bra effekt av det. Dels engagemanget och motivationen men dels också att det blev en annan sammanhållning i klassen och att klassen även utvecklades relationsmässigt.

I samma veva stötte hon på Värdeskapande lärande, som då var ganska nytt. Det fanns en forskare i Göteborg som skrev på en avhandling om metoden och så fanns entreprenöriellt lärande som en inspiration. Entreprenöriellt lärande är dock inriktat på företagande medan Värdeskapande lärande är inriktat på socialt entreprenörskap, där man på olika sätt bidrar till samhället. Det kan till exempel handla om att hjälpa pensionärer med internet eller delta i samhällsdebatten.  

– Om vi vill ha en hållbar livsstil måste vi börja bry oss om varandra, och om vi redan i skolan får in det tror jag att det påverkar framtiden väldigt positivt.

Var inte självklart att hon skulle bli lärare

När Maria Wiman berättar om sitt jobb lyser hon, och det är lätt att dras med i hennes entusiasm.

– Mitt jobb har blivit miljarder gånger roligare! I början var jag mer försiktig och höll mig i bakgrunden, men nu skriver jag själv debattartiklar och har tagit klivet fram. Jag har hittat min roll, vad jag vill som lärare. Det har varit jobbigt stundtals när jag har blivit ifrågasatt, men nu känner jag mig så pass trygg i att det här är ett bra sätt att arbeta på så det känns inte längre lika jobbigt att få kritik.

Det var inte självklart att Maria Wiman skulle bli lärare. Hon läste Kulturvetarlinjen och älskade att läsa på universitetet. Det kändes så lyxigt. Och hon har mysiga minnen av att dricka automatkaffe och äta automatmackor sent på kvällarna på universitetet tillsammans med sin bror, när de båda läste litteraturvetenskap. Men hon var osäker på vad hon ville använda studierna till. Efter att ha jobbat i mataffär ett tag bestämde hon sig för att läsa Kompletterande pedagogisk utbildning och bli lärare. 

Hon beskriver lärarjobbet som tungt, mest på grund av all administration, men samtidigt väldigt fritt. Ett kreativt och socialt jobb där man gör skillnad i folks liv.

– Det är en ynnest att få forma människor. Att jag får ge avtryck. Jag har en plattform att ge dem bra värderingar, det är häftigt.

Maria Wiman har nu börjat undervisa nya elever och nästa projekt har börjat ta form; att rädda de utrotningshotade hajarna. Hur gick det då med tv-serien? Jo, den fick fortsätta. Och eleverna blev stärkta i att de kan påverka saker, på riktigt.