Anslagstavla

- Anslagstavlorna fungerar särskilt bra för att kommunicera väldigt lokala händelser, till exempel en loppismarknad eller efterlysa en bortsprungen katt. Anslagstavlor är på grund av sin platsbundenhet vad man kan kalla för ett hyperlokalt medium. De är mycket effektiva när man vill nå ut till ett visst kvarter eller en specifik publik, säger Sara Van Meerbergen, universitetslektor i nederländska vid Stockholms universitet.

Tillsammans med elva andra forskare står hon bakom studien What are analog bulletin boards used for today? Analysing media uses, intermediality and technology affordances in Swedish bulletin board messages using a citizen science approach, som publiceras i tidskriften Plos One idag. Forskarna är verksamma vid universiteten i Göteborg, Stockholm, Örebro och vid Syddansk universitet. Med hjälp av närmare hundra skolklasser har forskargruppen kartlagt hur analoga anslagstavlor används i dagens Sverige. Resultaten visar att anslagstavlor fortfarande används för många olika ändamål, från att publicera köp- och säljannonser till att göra reklam för konserter och evenemang.

- Detta är den största systematiska studien av anslagstavlor som hittills genomförts. Vi har undersökt över tusen enskilda anslag över nästan hela landet och sedan studerat i detalj vilka typer av meddelande som förekommer, hur de är utformade och vilka andra medieteknologier de drar nytta av, säger Johan Järlehed, docent i spanska vid Göteborgs universitet.

De flitigaste användarna är olika föreningar, till exempel idrottssällskap, studiecirklar och religiösa församlingar, som tillsammans står för över 40 procent av den totala mängden anslag. Företag, som annonserar både varor och tjänster, utgör runt 30 procent och privatpersoner är avsändare i 14 procent av anslagen.

För att kunna samla in och kategorisera anslagen från hela Sverige tog forskarna hjälp från skolelever runt om i landet.

- Metoden kallas för medborgarforskning och innebär att vi forskare tar hjälp av allmänheten, i det här fallet skolelever och lärare, i vårt arbete. Utan eleverna hade vi aldrig kunnat samla in så här många anslag från så många platser runt om i Sverige, säger Christopher Kullenberg, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Projektet initierades av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, som en del av ForskarFredag – Sveriges mest spridda vetenskapsfest. Studien har finansierats av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och Europeiska Unionens forskningsprogram Horisont 2020. Studien vann även Open Knowledge Awards pris för bästa öppen vetenskap under insamlingsåret 2016.

Om forskningsprojektet i media

Kontakt

Christopher Kullenberg, Göteborgs universitet, christopher.kullenberg@gu.se, +46(0)735083022

Sara Van Meerbergen, Stockholms universitet, sara.vanmeerbergen@su.se, +46(0)8-163303

Johan Järlehed, Göteborgs universitet, johan.jarlehed@sprak.gu.se, +46(0)31-7861777