Vi studerar världen ur ett jämförande perspektiv där kunskaper om andra livs- och tankeformer kan kasta ett ljus över våra egna, som därmed kan framstå som litet mindre självklara. Livsformer på alla håll i världen är nu så insnärjda i varandra att just kontakterna mellan öst och väst, syd och nord tillhör det vi ser som mest spännande. Att många av både våra lärare och forskare och våra studenter kommit till Stockholms Universitet från andra länder bidrar också till att ge flera perspektiv på världen.

Institutionen har sedan sjuttiotalet sysslat mycket med förändringsprocesser på landsbygden i tredje världen, delvis med utgångspunkt från ett nära samarbete med SIDA delvis i form av obunden grundforskning. Det har då ofta gällt försörjningsformer och social organisation. Tack vare professor Ulf Hannerz har den också varit internationellt ledande i utvecklingen av urbanantropologi. Det har lett till ett engagemang i studiet av komplexa samhällen och transnationella kulturprocesser.

Mycket av den teoretiska debatten inom institutionen rör lämpliga teoretiska begrepp och redskap för att knyta samman storskaliga samhälleliga strukturer och processer med de mänskliga aktörernas nivå och de tolkningar och perspektiv de senare anlägger på världen. Denna betoning på makroantropologi har också skapat ett utrymme för studiet av yrkesgrupper, organisationer och nätverk som sträcker sig över nationsgränserna, samt av flödet av innebörder och kulturella former via media. Det kräver ett metodologiskt nytänkande i förhållande till ovannämnda fältarbetestradition - även de projekt vid institutionen som sysslar med förhållandevis traditionella samhällen i tredje världen, vilket är den kontext ur vilken socialantropologin vuxit fram.