Syftet med projektet är att följa teet – dess frön och sticklingar – och därigenom undersöka de relationer som växten skapar med både människor och icke-mänskliga arter på teplantager. Vi ställde fyra frågor till Bengt G. Karlsson om projektet.
Vad betyder det att få det här bidraget?
– Projektstödet är enormt viktigt. Det kanske inte är så mycket pengar, men det ger oss möjlighet att köra igång och testa en projektidé som alla inblandade verkligen brinner för. Vi kommer att arbeta under våren 2018 och tanken är att det ska leda till en större ansökan med ett flertal inblandade på Stockholms universitet och de två forskningsnoderna i Kenya och Indien.
Vad handlar projektet om?
– Projektet handlar om te och utbytet av frön, sticklingar, kunskap och expertis mellan Indien och Kenya. Vi frågar egentligen vad som händer när du tar en växt, i det här fallet te, som först upptäcktes växa vilt i Assam (Indien) och utvecklar den till en exportgröda som odlas på storskaliga plantager och därefter förflyttar allt – växtmaterial och vetenskap – till en annan plats, det vill säga det kenyanska höglandet. Projektet består av två delar. Den ena delen är en sorts ”multispecies ethnography” av teplantager och undersöker de former av liv som trivs i en kontrollerad, och ofta förmodad monokulturell, miljö. Den andra delen undersöker den vetenskap som detta leder till – laboratorier som vill utveckla nya tesorter som passar olika ekologiska förhållanden och som kan klara av de aktuella klimatutmaningarna.
Hur kan antropologi bidra kring forskning om miljöorienterad humanvetenskap?
– Inom antropologin och andra liknande samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner kan man nu se ett påtagligt ökat intresse för miljöforskning. Antropocen, javisst! Vad vi människor gör påverkar naturen på global nivå. Detta är skrämmande och något som vi som forskare inom alla områden verkligen behöver ta itu med. Jag har länge varit aktiv inom forskningsfältet politisk ekologi. Efter att tidigare mest ha koncentrerat mig på kampen om och rätten till naturresurser har jag alltmer kommit att uppskatta arbetet av forskare som resonerar kring naturen på ett nytt sätt och hur människor lever med och utvecklas tillsammans med andra, icke-mänskliga arter.
Vad händer härnäst?
– Vi kommer att börja med att anställa en postdoc-forskare som kommer att genomföra en bakgrundsstudie av befintlig litteratur och tillgängligt arkivmaterial som handlar om te i Kenya. Vi kommer också att anställa en konstnär med ansvar för den konstnärliga delen av projektet i Kenya. I Indien finns redan en hel del forskning om te, men inte med vårt fokus på vetenskap eller ”multispecies”. Vi kommer att göra preliminära intervjuer med seniora forskare vid ett teforskningsinstitut i Assam, varav några har rest till och arbetat i Kenya. Jag kommer att göra fältarbete på några utvalda teplantager i Kenya mellan februari och april. Det här arbetet är väldigt spännande och bygger på forskning inom miljöantropologi och det framväxande området miljöorienterad humanvetenskap.
The Seed Box är ett internationellt samarbete för miljöorienterad humaniora med bas på Linköpings universitet. Med bidrag från Mistra och Formas är visionen att skapa ett nationellt centrum/nav för miljöorienterad humaniora, som överbrygger natur-kultur distinktionen och syftar till att engagera sig i samtidens miljöproblem.