Seminarieserien leds av Erik Olsson, professor i internationell migration och etniska relationer vid socialantropologiska institutionen. Tillsammans med andra migrationsforskare på institutionen studerar Erik Olsson frågor som genereras ur sociala fenomen och strukturer, som framförallt migration, etnicitet, sociala rörelser och diaspora.
 
Vi ställde fyra frågor till Erik:
 
Thomas Faist inleder vårens seminarieserie Transnationell migration med föreläsningen ”Social Inequalities: What Role for Transnationality?”. Varför har ni valt att bjuda in Thomas Faist och vad kommer han att tala om?
 
– Thomas Faist är ett självklart val om man vill lyfta fram den internationellt ledande forskningen om transnationell migration och relaterade frågor. Nu är det vår uppgift att göra det. Thomas ska prata om en viktig fråga som är kopplad till transnationalism och ojämlikhet. Hur påverkar transnationalitet migranters sociala position? Hur är transnationalitet relaterad till andra former av social indelning, till exempel genus, klass och så vidare? Hur är migranternas situation i diasporan relaterad till samhället i det land man räknar som sitt ursprung? En viktig orsak till att vi överhuvudtaget vill göra detta är att vi ser som vår uppgift att tillhandahålla en sammanhållen miljö, ett slags plattform, för forskare med detta intresse. Så det finns ett litet vidare syfte än att bara arrangera intressanta föreläsningar och seminarier. Alla våra större tillställningar är också filmade och tillgängliga på nätet.
 
På eftermiddagen den 22 januari hålls en workshop där de tre doktoranderna Tania González, Tekalign Ayalew och Siri Schwabe kommer att presentera sina projekt. De ingår i Marie Curie Initial Training Network: Diasporic Constructions of Home and Belonging. Vad är syftet med nätverket?
 
– CoHaB är ett internationellt forskarnätverk som finansieras av EU:s Marie Curie Action. Syftet är helt enkelt att utbilda och träna tvärvetenskapligt inriktade forskare inom diasporastudier. De tre doktoranderna med inriktning på Diaspora studies som nu ska uppträda är helt enkelt dem som Stockholm satsat på. Det här nätverket består av sex olika akademiska partners: School of Oriental and African Studies, Oxford och Northampton från Storbritannien, Münster från Tyskland, Mumbai från Indien och Stockholm. Tillsammans ska vi utgöra ett slags miljö för doktorander och mer erfarna forskare inom detta nätverk. Vårt bidrag till detta är att ha en aktiv forskningsmiljö vid framförallt socialantropologiska institutionen (men även andra institutioner är med) där frågor om diaspora och transnationalism har en tydlig plats. Det har vi också lyckats med, hittills. Det finns en stark forskargrupp vid Stockholms universitet och de transnationella frågorna är väl representerade inom till exempel forskarutbildningen och genom vår seminarieserie. Det bör sägas att projektet är helt mobilitetsinriktat. I villkoren för anslaget ingick att de forskare varje partner anställer skulle vara rekryterad från ett annat land och det finns ett schema med gästforskarvistelser mellan partner institutionerna.
 
Vilka andra teman/ämnen kommer att tas upp i seminarieserien under våren?
 
– Transnationell migration är ett slags ram för seminarieserien. Förutom diasporafrågor så platsar till exempel frågor om kosmopolitanism, remitteringar och naturligtvis en rad metodfrågor där. Till exempel: Hur kan man studera transnationalism och diaspora? Det pågår fortfarande planering av seminarieschemat och vi vill låta önskemålen styra en del av innehållet. Men av de redan planerade seminarierna kan man förvänta sig ett metodologiskt inriktat seminarium om etnifiering av föremål/objects i studier av transnationell migration. Ett annat seminarium diskuterar fenomenet med bärplockare i de norrländska skogarna. Senare i vår väntar vi besök av en australiensisk diasporaforskare: Ghassan Hage. Så det kan bli lite av varje inom ramen för detta breda tema.
 
Vilka är utmaningarna inom forskning om diaspora och transnationalism?
 
– Jag tror alla kan se sina egna utmaningar i att forska inom fältet. Länge har närgångna empiriska studier av transnationell migration och migranters villkor inom detta efterfrågats. Men de senaste åren har det strömmat in studier där detta är centralt. Det är förstås glädjande. Men fortfarande återstår nog en hel del metodologiska frågor som kan etablera transnationalism som ett analytiskt perspektiv. Transnationell migration lanserades av flera kända forskare som ett slags alternativt perspektiv där man också skulle komma bortom de nationalstatligt inramade studier som har varit samhällsvetenskapens konventionella ram för empiriska data. Transnationalism har försökt etablera analytiska ramverk som tar hänsyn till hur människor länkas till varandra även över nationsgränser, till exempel genom att de kommunicerar med varandra och genom att de etablerar institutioner för detta. Fortfarande finns det dock svårigheter att till fullo genomföra detta eftersom till exempel statistik i allmänhet lagras i nationella register och för att det kan vara praktiskt svårt att studera sociala fenomen över långa distanser. Men utvecklingen går nog framåt. Jag är nyfiken på vad Thomas Faist kan säga om detta i sitt anförande den 22 januari.
 
Till höstens seminarieserie (2012) bjöds bland andra professorerna Avtar Brah (Birkbeck College, University of London) och Khachig Tölölyan (Wesleyan University) in. Deras respektive föreläsningar, “Multiple Formations of Power: Articulations of Diaspora and Intersectionality” och ”Claiming diasporas, reclaiming diaspora studies” filmades och finns tillgängliga på webben.