Isabella Strömberg lade fram uppsatsen vid Socialantropologiska institutionen förra våren. I tisdags fick hon ta emot hedersomnämnandet vid Samfundet S:t Eriks årsmöte.
Motiveringen lyder:
Strömbergs välskrivna och lättillgängliga studie behandlar en angelägen och dagsaktuell fråga. Med teoretisk förankring i modern samhällsanalys analyserar Strömberg hur lärarnas professionalitet påverkats av de senaste decenniernas skolreformer, med nya krav på konkurrens och mätbarhet. Empirin har inhämtats med etnografiska metoder på en skola i ett territoriellt stigmatiserat område i en av Stockholms grannkommuner, där en stor andel av eleverna har annan kulturell bakgrund än de som utformat de nya kraven på skolverksamheten.
Grattis Isabella! Varför valde du att skriva din uppsats om hur de senaste årens skolreformer har påverkat högstadielärares förutsättningar?
– Innan jag började skriva min uppsats hade jag arbetat med niondeklassare via Stiftelsen Läxhjälpen. Jag fick ta del av elevernas frågeställningar och synpunkter på skolan och samhället. Mitt intryck var att många av dem kände sig övergivna och att de inte hade några större förhoppningar om framtiden. Jag började fundera kring frågor om hur lärarna upplevde att arbeta i sådan tuff miljö. Hur mötte lärarna elevernas frågor och hur förmedlade lärarna en känsla av att det faktiskt fanns en mening med studierna?
I media talar man ofta om den krisande skolan och om skolkaos. Stämde den beskrivningen överens med den bild du fick av skolan där du gjorde ditt fältarbete?
– Nej, inte alls. Det fanns en god social miljö på skolan. Alla eleverna hälsade på mig och jag kände mig välkommen. Skolan ligger i ett marginaliserat område och elevernas betyg ligger under genomsnittet, men betygen säger egentligen ganska lite om en skola är bra eller dålig. Visst reflekterade lärarna över bilden om området som ”otryggt”, och man arbetade med att förändra den negativa bilden av skolan. Men det viktiga här var att få eleverna att göra förändringsattityder, att få förändringarna att komma inifrån.
Lärarnas roll har förändrats med en allt påtagligare granskningskultur där mycket i lärarnas och elevernas arbete ska göras mätbart. Hur upplevde de lärare du intervjuade sin nya roll?
– I dagens skola är en bra lärare en lärare som accepterar att bli styrd av styrningsmekanismer. De nationella proven har blivit allt fler och utbildningen inriktar sig allt mer mot att eleverna ska klara proven. För läraren gäller det att undervisningen följer ett bestämt mönster, där det hela tiden går att dokumentera att man gjort det man ska, att man bockar av listan med de moment som ska genomföras.
De lärare jag intervjuade kände sig allt mer ifrågasatta i sin nya lärarroll. Vissa började tvivla på sin kompetens och menade på att deras professionella roll eroderades mer och mer. Var de lärare eller tjänstemän? De menade att deras arbete mer och mer gick ut på att leva upp till kraven på att göra rätt, att lära sig styra sig själva för att tillgodose kraven på ökad kontroll.
Vad önskar du att din uppsats bidrar till i debatten om skolan och lärarnas position?
– Jag vill lyfta in lärarna i debatten för att få en mer nyanserad diskussion. Många av de skolreformer som gjorts har inte varit grundade i hur verkligheten ser ut. Till viss del tycker jag att debatten har förändrats på sista tiden. Tonen har ändrats sedan de första larmen kom efter att resultaten från PISA-undersökningen släpptes. Det ensidiga fokus som har varit på mätinstrument har börjat ifrågasättas. Istället har man börjat titta på vilka kunskaper som eleverna lämnar skolan med och inte bara inriktat sig på synliga bevis på prestationer.
Berätta om ditt nuvarande arbete som forskningsassistent i det EU-finansierade projektet ”Reducing Early School Leaving in the EU: A Comparative Qualitative and Quantitative Research (RESL.eu)” (som bland andra leds av Alireza Behtoui vid Socialantropologiska institutionen).
– Det är ett utbildningsprojekt som handlar om skolavhopp. Vilka mekanismer ligger bakom elever som väljer att hoppa av nian eller gymnasiets introduktionsprogram? Projektet tittar på vad som gör att inte alla klarar skolan.
Mer information
Läs mer om Samfundet S:t Erik.