Nytt forskningsprojekt om biologisk mångfald i vardagslivet

En grupp forskare på Socialantropologiska institutionen har fått medel för projektet "BIOrdinary: Biologisk mångfald i vardagslivet: Problem och möjligheter i klimatförändringens tid".

Accelererande klimatförändringar och ändrande livsförhållanden präglar vår nuvarande tidsepok, människans tidsålder eller Antropocen. Förlusten av biologiska mångfald framstår som en av de mest kritiska utmaningarna. Invasiva arter pekas ofta ut som ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i känsliga naturområden. Det handlar då att bromsa eller hindra nya arter att utbreda sig och i vissa fall utrota invasiva arter som tränger undan den lokala floran och faunan. I projektet BIOrdinary vänder vi på perspektivet och utgår från att mobilitet är normen snarare än undantaget. Klimatförändringar tillsammans med materiell infrastruktur och handel gör att olika arter kommer att fortsätta migrera. Denna alltmer mobila värld för människor och andra levande varelser innebär ofta komplexa dilemman utan enkla lösningar. För att förstå och hitta hållbara lösningar krävs en miljöhistorisk analys av hur situationen uppstått; vad är det som driver eller möjliggjort en specifik arts migration? Här kan det handla om medvetet val, till exempel, plantagegrödor som te och soja eller oljepalm vilkas flyttas från sitt geografiska ursprung för att odlas i en annan världsdel. I andra fall, kan migrationen vara en oavsiktlig konsekvens att infrastrukturprojekt likt byggandet av Suezkanalen och efterföljande migrationen av fiskar och andra vattenorganismer till Medelhavet.

BIOrdinary flyttar också fokus från bevarande av biologisk mångfald i naturreservat eller andra spektakulära områden till vad vi kallar ”ordinära platser”. Ordinära platser ska här förstås som merparten av planeten, dvs platser som präglas av omfattande mänsklig verksamhet och ekologisk förändring över en längre tidsperiod. Vi utgår från fem fallstudier runt om i världen. Dessa är; den assamesiska teplantan som engelska kolonialister tog med sig i början på 1900-talet från Indien till Kenya och andra delar av östra Afrikas höglandsområden. Idag är Kenya världens största producent av svart te. Dilemmat idag är att teplantagerna trängt undan skogar och småskaligt jordbruk och med att temperaturen ökar så blir det monokulturella plantageekonomien alltmer sårbar. Frågan nu är hur man ska kunna föra in mer biologisk mångfald och genetisk diversitet i plantaget (Fall 1). På samma sätt pekar de övriga fyra fallstudierna på liknanden dilemman som uppstår som konsekvens av att arter flyttas eller flyttar in i nya områden. Det handlar om en speciell art av myggor som migrerat från Afrika till Asien och som idag utgör ett stort problem för befolkningen i Singapore (Fall 2), eller om fiskar som migrerat genom Suezkanalen och nu breder ut sig på bekostnad av inhemska arter (Fall 3), eller om Stillahavsostronet som rymt från odlingar i Frankrike och nu breder ut sig på den svenska västkusten (Fall 4), eller, slutligen, importerade minkar som används inom den svenska pälsindustrin som rymt och nu breder ut sig i den östra skärgården med stora konsekvenser inte minst för markhäckande fågelarter.

Studien utgörs av tre arbetspaket (AP); I) ett miljöhistoriskt AP som syftar till att förstå artmigration och biologisk mångfald över tid, II) ett etnografiskt AP med fokus på hur olika lokala aktörer och intressegrupper uppfattar och förhåller sig till artmigration och biologiska mångfaldsdilemman i sin vardag, och slutligen III) ett policyinriktat AP med fokus på hur bevarande av biologiskmångfald kan göras mer inkluderande och demokratiskt. En initial premiss i projektet är att bevarande av biologisk mångfald i stor utsträckning handlar om att hitta sätt att leva med accelerarande artmigration, där utrotning av arter som uppfattas som invasiva sällan är möjligt eller önskvärt på ordinära platser.