Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.

Projektets syfte är att undersöka hur vi kan förstå variationen av KEY (könssegregering efter yrke) över tid i Sverige och i en komparativ europeisk kontext.

Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.

Den globala migrationen ligger idag på historiska nivåer. Tidigare studier har visat att migranter lever längre än infödda personer, men också att de har högre sjuklighet. De lever med andra ord längre, men med sämre hälsa. Denna paradox ska föreliggande projekt undersöka, med fokus på migrantbefolkningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Under de senaste 20 åren har skilsmässotalen bland kvinnor och män äldre än 60 år fördubblats i Sverige, i kontrast till den utjämnade trenden i resten av befolkningen. Projektet undersöker orsaker och konsekvenser av att skiljas på äldre dar.

Nästan dagligen rapporteras i media om ett handfallet svenskt utbildningsystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor i elevers måluppfyllelse. Projektet Att ta skolan i egna händer handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.

Sedan 2010 har födelsetalen i Sverige sjunkit. Utvecklingen är förvånande eftersom svensk familjepolitik anses vara framstående i ett internationellt jämförande perspektiv. I det här projektet försöker forskarna identifiera de faktorer som driver utvecklingen med minskade födelsetal.

Under det senaste årtiondet har födelsetalen i Sverige sjunkit. Denna oväntade utveckling accelererade under de allra sista åren av 2010-talet. I våra nordiska grannländer har fruktsamhetsnedgången varit ännu mer dramatisk.

I vårt projekt undersöker vi hur ändrade ekonomiska omständigheter kan påverka olika demografiska aspekter genom att använda longitudinella data från Sverige och Taiwan. En central fråga inom demografi är till vilken utsträckning äktenskap, barnafödande och dödlighet påverkas av ekonomiska cykler.

Syftet med projektet är att undersöka oavsiktliga hälsokonsekvenser när det gäller olika aspekter av föräldraförsäkringen i Sverige, samt att studera samspelet med hälsa, före och efter barnafödande, och föräldraledighet.

Huvudsyftet med forskningsprojektet är att studera om efternamnet fångar aspekter av social bakgrund bortom traditionella klassindikatorer såsom yrke. Analysen om hur information om namn bidrar till vår förståelse av social rörlighet under tre århundraden (1750– 2020).

Levnadsvillkor och livschanser tenderar att gå i arv i familjer. Individers hälsa, utbildningsnivå och karriär på arbetsmarknaden beror till stor del på deras föräldrars bakgrund. Det här projektet spårar ojämlikhet tillbaka till individers föräldrar, men också mor- och farföräldrar, deras föräldrar och så vidare.

Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mindre är känt om deras barns liv. Forskningsprojektet "Ett bättre liv för barn vars förfäder var flyktingar: Integrationen av flyktingar, deras barn och deras barnbarn" syftar till att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever.

Varför har nya populistiska partier vunnit mark i många länder samtidigt som etablerade mitten-högerpartier och mitten-vänsterpartier tappat stöd? Projektet söker förklaringar till de stora förändringar som Europas demokratier har genomgått under 2000-talet.

Projektet studerar nordiska välfärdsmodeller med fokus på faderskap och jämställdhet och undersöker i vilken utsträckning andra länder försöker importera liknande modeller.

De senaste decennierna har det skett stora förändringar i familjeförhållanden i de flesta europeiska länder. Med longitudinella data från fem europeiska länder studerar vi om konsekvenserna för barn och föräldrar av dessa förändringar i individers familjekonstellationer är desamma i de olika länderna.

Projektet syftar till att ge en förståelse för hur familjens val av föräldraledighet färgas av förväntningar på arbetsplatsen relaterat till kön.

Betydelsen av föräldraledighet och förskola för arbetsmarknadsintegration för utrikesfödda föräldrar.

Det här projektet undersöker olika sätt att förbättra de nuvarande beräkningsmetoderna som används i befolkningsregister.

Ojämlikheter i dödlighet och livslängd kan ses som helt grundläggande aspekter av ojämlikhet. Trots det finns det lite forskning om skillnader i medellivslängd och dödlighet mellan befolkningsgrupper med olika migrationsbakgrund. Det vill detta projekt råda bot på.

Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige: fokus på sociala bestämningsfaktorer för hälsa.

I detta treåriga projekt bidrar vi till forskningen genom att fokusera på heterogenitet i karriäreffekter av föräldraskap eftersom det kan säga oss något om de bakomliggande mekanismerna för bristande jämställdhet.

Under tre år ska forskarna i projektet undersöka kunskapsprocessen involverad i hur dödsorsaksdata skapas i Sverige, från att läkare bestämmer dödsorsaker och förhåller sig till standarder och riktlinjer, till att dödsorsaker registreras.

Hur skolsystemet svarar på migration har en enorm påverkan på integrationen. Skolor kan vara ett medel för social mobilitet och för att utveckla en känsla av tillhörighet i lokalsamhället. TEAMS-projektet adresserar det akuta behovet att hjälpa lärare möta behoven hos studenter som migrerat.

Projektets syfte är att genom ett intersektionellt perspektiv undersöka hur diskriminering grundat på exempelvis etnicitet och kön återskapas på arbetsmarknaden vid rekryteringsprocesser.

Det här projektet analyserar socioekonomiska ojämlikheter mellan andra generationens invandrare och infödda svenskar när det kommer till arbetslöshet, inkomst och fattigdom.

Forskningsprogrammet utforskar migranters livsbanor från deras ankomst till Sverige till idag, med fokus på de fem huvudsakliga livsområdena - geografisk hemvist och boende, familjebildning, deltagande på arbetsmarknaden, utbildningskarriärer och social trygghet - och sambanden mellan dem.

Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Två grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.

I detta projekt studeras hur migranter uppfattar, reagerar på och formas av andra migranters invandring till värdlandet, något som tidigare bara studerats ur majoritetsbefolkningens synvinkel.

Forskningsprojektet undersöker förekomst och karaktär av normer om"intensivt föräldraskap" i Sverige, samt dess konsekvenser för barnafödande, välbefinnande och arbetsliv. Projektet undersöker även skillnader mellan hur dessa normer används i olika sociala och demografiska grupper.

Detta forskningsprojekt syftar till att bredda kunskapen om hur hälsotillståndet ser ut hos personer tillhörande olika sexuella minoriteter och deras barn, samt hos samkönade par och deras barn, jämfört med heterosexuella.

Forskning visar att en tilltagande boende- och skolsegregation skapat en påtaglig ojämlikhet mellan olika kommuner och enskilda skolor. Var barn och unga bor och vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för möjligheten att nå kunskapskraven och att studera vidare. Vilka är orsaker och vad kan göras för att förändra situationen?

Syftet med forskningsprojektet är att göra en jämförande studie av högerradikala partier i Europa. Det övergripande syftet är att identifiera de faktorer som förklarar varför sådana partier har lyckats i vissa länder men misslyckats i andra.

Forskningsprojekt som syftar till att analysera i vilken omfattning personliga relationer låter sig inordnas i arv- och familjerätt samt hur de kan regleras genom avtal och andra civilrättsliga rättshandlingar.

Betydelsen av segregation på arbetsplatser och bostadsområden för arbetsmarknadsutfall bland flyktingar och deras familjer

Artikeln undersöker utvecklingen av offentligt finansierad barnomsorg och vårdnadsbidrag i Finland, Norge och Sverige från 1960-talet till idag.

Den ökande andelen utlandsfödda i flera europeiska länder har lett till diskussioner om integration. Invandrares sociala kontakter med varandra har ofta uppfattats som gynnsamma genom att förmedla information om arbeten och bostäder.

Projektet undersöker vilka konsekvenserna blivit av de begränsningar som införts 2016 för separerade föräldrar att få underhållsstöd. T ex huruvida de minskade möjligheterna att få underhållsstöd lett till en ökning av konflikter mellan föräldrar och ifall ekonomiska frågor blir allt mer förekommande i vårdnadstvister.

För att utveckla en teori om hur makten att straffa går bortom nationalstaten, kombinerar forskningsprojektet sociologi, kriminologi, internationella relationer och internationell rätt i en empirisk studie av skandinavisk straffexport.

Sveriges personnummerbaserade register utgör en resurs som idag inte nyttjas fullt ut inom forskningen. Därför genomförde Vetenskapsrådet en stor satsning på mikrodataforskning. SUNDEM var ett av de sex projekt som fick finansiering koordinerades på Stockholms universitets demografiska enhet (SUDA).

Den svenska Generations and Gender Survey (GGS) är del av ett internationellt forskningsinfrastrukturprojekt för datainsamling, The Generations and Gender Programme (GGP).

The consortium project “Tackling Inequalities in Time of Austerity” (TITA) provides a novel and comprehensive analysis of long-term trends in financial inequalities, inequalities in health and well-being and inequalities of opportunities over the life course, and their links to the moral and political climate in society.

Ett syfte med projektet är att få en överblick över forskning och statistik över socio-ekonomiska mönster och kulturella aspekter av unga föräldrars uttag av föräldraförsäkringen i Norden. Ett annat syfte är att undersöka konsekvenserna av detta avseende jämställdhet på arbetsmarknaden och i familjelivet.

Projektet "Uppväxtmiljö och integration: familjebildning av migranter som kom till Sverige under sin uppväxttid" för samman fyra forskare med omfattande erfarenhet av att studera invandrare och deras barns familjebildning.

Att förstå invandrares barnafödande är viktigt eftersom det ger en inblick i integrationsprocessen och hur en ny social kontext formar individers livsval. Det främsta syftet med projektet är att förstå hur kontexter kring ursprungsland och destinationsland påverkar migranters barnafödande.

Projektet "Varför stöder arbetarklassväljare den populistiska radikalhögern? En mixed-methods-studie av ett föränderligt politiskt landskap i Sverige" undersöker relationen mellan klass och stöd för den populistiska högern. Målet är att svara på varför Sverigedemokraterna har vunnit stöd bland arbetarklassväljare i Sverige.

Detta projekt undersöker hur det kommer sig att pappor som arbetar i yrken där det krävs högre kvalifikationer, som t ex läkare och advokater, generellt tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet än pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.

Forskningsprojektet "Vem bestämmer om barnets hälso- och sjukvård? En tvärvetenskaplig studie om barnets rätt till delaktighet i beslut rörande vård och behandling" utforskar hur samspelet mellan barn, vårdnadshavare och hälso- och sjukvårdens personal påverkar barns delaktighet, bestämmande och integritet i samband med den egna vården.

Befolkningens åldrande och dess konsekvenser utgör en av vår tids stora globala utmaningar. Detta tvärvetenskapliga forskningsprogram involverar tre svenska lärosäten och leds av SUDA.

Är äldre beroende av att ha ett förhållande av god kvalitet för hälsa och välbefinnande? Hur ser sambandet ut mellan hälsa och välbefinnande, ekonomiska svårigheter och jämställdhet hos äldre individer som lever i parförhållanden i Sverige?

Det senaste decenniet har fruktsamhetstalen i Sverige sjunkit oväntat. Denna utveckling har skett parallellt med ännu större nedgångar i fruktsamheten i de andra nordiska länderna. Projektet undersöker orsakerna till detta.