Överkvalificering – en risk för svenskfödda barn till invandrare
Svenskfödda med migrationsbakgrund löper en större risk än majoritetsbefolkningen att arbeta på positioner som de är överkvalificerade för, enligt en ny doktorsavhandling i sociologisk demografi. Denna felmatchning kan försämra deras karriär och hälsa på sikt, menar Wooseong Kim som skrivit avhandlingen.
Överkvalificering innebär att en arbetstagare har högre utbildning än vad rollen kräver. Det är välkänt att fenomenet är vanligt bland första generationens invandrare, men det har varit oklart om det också förekommer hos deras barn födda i destinationslandet – den så kallade andragenerationen. Wooseong Kim har funnit att även om svenskfödda barn till invandrare har bättre karriärmöjligheter än sina föräldrar, står de ändå inför större utmaningar på arbetsmarknaden jämfört med majoritetsbefolkningen utan migrationsbakgrund.
Personer som tillhör andragenerationen arbetar oftare på jobb som de är överkvalificerade för. Dessutom visar avhandlingen att överkvalificering inte fungerar som en språngbräda till bättre matchade positioner för denna grupp. I själva verket löper de en högre risk att bli arbetslösa än majoritetsbefolkningen i samma situation.
– Om man inte kan garantera samma avkastning på utbildning för alla, då har det faktiskt något med ojämlikhet att göra. Som min forskning visar, om överkvalificering påverkar din karriär, dina inkomster och till och med din hälsa, så kan det vara relaterat till senare ojämlikheter mellan sociala grupper, säger Wooseong Kim.
Olika mekanismer
Wooseong Kim menar att mekanismen bakom överkvalificering är annorlunda för andragenerationen jämfört med majoritetsbefolkningen. Skillnaden bottnar i att andragenerationen möter diskriminering på arbetsmarknaden medan felmatchningen för anställda utan migrationsbakgrund kan vara mer tillfällig.
Detta är särskilt märkbart hos individer vars föräldrar är födda i icke-europeiska länder. Wooseong Kim förklarar att diskriminering gör att de drabbade breddar sitt jobbsökande för att maximera sina chanser att bli anställda, vilket av naturliga skäl innebär att de söker jobb som de är överkvalificerade för.
– Diskriminering stannar inte vid den högre arbetslöshetsrisken, utan den påverkar faktiskt beteendet hos personer som söker jobb och då kan det leda till överkvalificering.
Effekter på psykisk hälsa
Ett annat fynd visar att arbetslöshet påverkar det mentala välbefinnandet negativt för alla grupper, men bland de sysselsatta är de som tillhör andragenerationen mer utsatta för psykisk ohälsa.
– Det är förvånande att skillnaderna är mer uttalade bland dem som är sysselsatta. Det innebär att om vi försöker förbättra andragenerationens position på arbetsmarknaden, från arbetslöshet till sysselsättning, eller från överkvalificering till adekvat och matchad anställning, kan det minska den absoluta förekomsten av psykiska problem, men ojämlikheten mellan dem och majoritetsbefolkningen kvarstår. Med andra ord, att förbättra andra generationens arbetsmarknadsförhållanden kanske inte löser problemet med ojämlikhet i psykisk hälsa, säger Wooseong Kim.
Utsikt mot framtiden
Överkvalificeringens skadliga inflytande på livsvillkor är avhandlingens viktigaste bidrag till fältet, anser Wooseong Kim. Enligt honom är det viktigt att undersöka dessa utmaningar men i sin fortsatta forskning vill han utforska de mer positiva aspekterna av integration – ett ämne som ännu inte har studerats i Europa.
– Jag tycker att vi också bör uppmärksamma invandrarnas handlingskraft, hur de hanterar problemen och vad samhället kan lära sig, eftersom integration sker från två sidor. Det påverkar både invandrarna och destinationslandet och de formar det nya samhället tillsammans. Om det finns något att lära av invandrarnas erfarenhet, så varför inte?
Senast uppdaterad: 19 februari 2025
Sidansvarig: Sociologiska institutionen