Inget tydligt samband mellan yrke och ökad risk att dö i covid-19

Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.

Sunnee Billingsley
Sunnee Billingsley. Foto: Elin Sahlin/Stockholms universitet

– Resultatet visar att det är främst varit andra socioekonomiska faktorer än yrke som ökat risken för att dö i covid-19. Det visar att ojämlikhet spelar en stor roll för individers ohälsa, säger Sunnee Billingsley, forskare i sociologi vid Stockholms universitets demografiska avdelning och förstaförfattare till en studie som publiceras idag i Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. 

 

Dödligheten högre för samboende äldre

Studien visar att personer som arbetade som taxi-eller bussförare, städare eller i serviceyrken var överrepresenterade bland de som dog i covid-19 i Sverige fram till februari 2021. Men när forskarna tog hänsyn till andra faktorer som inkomst, utbildning och födelseland visade det sig att det inte fanns något tydligt samband mellan yrke och dödlighet i covid-19. Däremot var dödligheten högre bland äldre som levde ihop med personer som inte hade möjlighet att jobba hemifrån eller som jobbade inom leverans eller postservice, även när man tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer.

Resultaten visar att utlandsfödda löpte högre risk att dö i covid-19 efter att man räknat bort yrke. Det är i linje med tidigare demografiska studier om dödlighet i covid-19. Däremot undersöker inte studien orsakerna till detta. 

 

Första större befolkningsstudien som undersöker yrke som riskfaktor för covid-19

Studien är den första större befolkningsstudien där man analyserat dödlighet i covid-19 i förhållande till personers yrke, och dess indirekta effekt på de äldre som de bor ihop med. Forskarna har analyserat statistik från det svenska dödsorsaksregistret över alla som dött i covid-19 från pandemins början i Sverige fram till slutet på februari 2021 samt data från befolkningsregistret och register som samlar statistik över bland annat yrke, utbildning, inkomst och födelseland. Under den här perioden var få svenskar vaccinerade, vilket spelar stor roll för studiens resultat.

 

Färre restriktioner spelar roll

Studien tar upp flera möjliga förklaringar till bristen på samband mellan yrke och dödlighet i covid-19 för de i arbetsför ålder. 

-Framtida forskning behöver titta närmare på detta, men en förklaring skulle kunna vara att personer i mer riskfyllda yrken också haft bättre möjlighet till skyddsutrustning, säger Sunnee Billingsley. 

-Eller att den svenska befolkningen i största allmänhet var mer exponerad för viruset eftersom det svenska samhället inte hade lika hårda restriktioner som många andra länder. De flesta svenskar fortsatte att gå till arbetet, besöka restauranger och färdas med kollektivtrafik utan ansiktsmask, vilket kan ha minskat den roll som yrke har haft för att sprida smittan, säger Sunnee Billingsley.

Men den tolkningen är baserad på betydelsen av smittspridning, menar hon.

-När man tittar på dödlighet visar det sig hur infektionen har påverkat människor olika, säger Sunnee Billingsley. 

Enligt forskarna bakom studien är det viktigt att undersöka vilka grupper som är mest sårbara för covid-19. På så sätt kan samhället ge bättre skydd och information till de som är mest utsatta, eller till äldre som lever ihop med personer vars jobb utgör en risk för dem.

 

Så gjordes studien

Forskarna har använt svenska registerdata under perioden från det första dödsfallet i covid-19 i Sverige i mars 2020 fram till och med den 23:e februari 2021.Två befolkningsgrupper valdes ut för analysen. Den första gruppen bestod av alla svenskar i arbetsför ålder (20-66 år) som var registrerade som arbetande under perioden och som varit minst två år i Sverige, totalt sett 4,620,395 personer. Den andra gruppen bestod av personer 67 år eller äldre som levde ihop med minst en person i åldern 20-66 år som hade ett arbete under perioden, totalt 209 229 personer. 

 

Mer om studien

“COVID-19 mortality across occupations and secondary risks for elderly individuals in the household: A population register-based study”, publicerad i Scandinavian Journal of Work, Environment and Health.

Författare: 
Sunnee Billingsley, Maria Brandén, Siddartha Aradhya, Sven Drefahl, Gunnar Andersson, Eleonora Mussino

 

Kontakt

sunnee.billingsley@sociology.su.se
 

Artikeln publicerades 2021-10-20