Mikaela Sundberg. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet

För studien besökte Mikaela Sundberg sex olika kloster där hon bodde cirka en vecka vardera i klostrens gästhem. Ett av klostren besökte hon dock flera gånger, och deltog även i klostrets vardagsliv tillsammans med nunnorna under ett besök. Materialet till studien består främst av intervjuer med nunnor och munkar, men även en del observationer och textanalys. 

Berätta om din bok Fraternal Relations in Monasteries – The Laboratory of Love. Vad handlar den om?

– Boken handlar om spänningen mellan ideal för hur sociala relationer i franska cistercienskloster ska se ut och det konkreta vardagslivets organisering. 

I katolska kloster sätts det kristna kärleksidealet om att älska sin nästa på sin spets. Å ena sidan är det platser dit djupt religiösa människor söker sig, och man därmed kan förvänta sig att de försöker leva som exemplariska kristna. Å andra sidan lever och arbetar man under lång tid nära tillsammans med andra som man till stor del inte alls har valt. Boken handlar om hur munkar och nunnor i franska cistercienskloster förstår att de bör förhålla sig till varandra och hur de kämpar med att leva efter dessa ideal i förhållande till alla de gemensamma aktiviteter som hör klosterlivet till, som gemensamt arbete, sång och måltider.

Vad kom du fram till i studien?

– Det religiösa livet i kloster förstås ofta som ett individuellt projekt, dit nunnor eller munkar har sökt sig för att möta Gud, medan sociala relationers betydelse för klostertillvaron underskattas. Detta gäller inte minst i inträdesskedet, då det individuella kallet visserligen är centralt, men samtidigt är det avgörande hur den aspirerande munken eller nunnan passar in på klostret och de befintliga sociala relationerna där för att accepteras som ny medlem. Men de sociala relationerna är också centrala i och med att det är genom dessa som det kristna kärleksidealet kan utövas. 

Det är främst i relation till de andra medlemmarna på klostret som den religiösa hängivenheten tar sig uttryck. Därför tar boken sin utgångspunkt i de broderliga relationer som munkar och nunnor strävar efter, hur de upprätthålls men också utmanas genom vardagslivets aktiviteter. Samtidigt visar boken också på stora skillnader mellan just munkar och nunnor. Till exempel har abbedissan en mer central roll i förhållande till alla nunnor, och mer inflytande över enskilda nunnor jämfört med abbotens förhållande till munkar, vilket gör att kontakten mellan nunnor är mer begränsad än mellan munkar. Exempelvis förväntas samtal i kloster inom cisterciensorden av den strikta observansen ske endast i undantagsfall. Medan munkarna kunde styra över detta själva var nunnorna tvungna att be abbedissan om tillåtelse, vilket inte alltid blev beviljat. 

Hur knyter detta an till aktuella frågor i samhällsdebatten? 

– I en tid av Tinderdejter, diskussioner om polygama relationer och otrohet visar förståelsen av kärlek i kloster på en väsensskild betydelse av kärlek, inte minst gällande förväntningar på sig själv och andra. Här är det inte fråga om ett individualistiskt projekt eller att hitta ”rätt”. Det spelar inte någon roll vilka de andra är. De förtjänar att ”älskas” och accepteras ändå, till och med att leva resten av sitt liv med. En sådan förståelse och utövande av kärlek ger en motbild och referenspunkt till den mer utbredda, samtida förståelsen av kärlek. 

Att det religiösa deltagandet på det stora hela har gått ner framstår som en allmän bild av svensk religiositet (även som det finns stora variationer beroende på vilken religion eller grupp det handlar om). Samtidigt framstår intresset för meditation och spiritualitet mer allmänt som något växande. Min bok visar vad ett liv dedikerat till det religiösa kan innebära och hur detta både är ett individualistiskt projekt, i termer av att följa en djup inre önskan som innebär att avsäga sig och avstå från mycket av det människor förväntas vilja ha (partner, familj, barn, karriär etc), men också ett kollektivt projekt, i bemärkelsen att det är relationen till varandra och det gemensamma livet som står i centrum.

Hur kommer det sig att du började intressera dig för ämnet i din forskning? 

– Sociala relationer i relativt slutna organisationer är ett spännande forskningsområde. Dels utgör de extrema sociala miljöer, med tanke på att det kräver att man lever nära och under en lång tid med andra människor som man ofta inte känner. Dels står sådana typer av miljöer ofta i skarp kontrast till föreställningar om det moderna livet som individualistiskt och föränderligt. I en tidigare studie undersökte jag det sociala livet på regementen inom franska Främlingslegionen, en annan typ av sluten institution som män frivilligt har sökt sig till. I studien om kloster var jag intresserad av att undersöka en sluten institution präglad av ännu större hängivenhet. 

Sociologer har också ibland en tendens att forska om det som framstår som nytt i samhället. Även om katolska klosterordnar av det här slaget är marginella i dagsläget, är de ändå äldre än nästan alla andra typer av organisationer och stater som finns idag. Samtidigt är deras inre liv tämligen outforskat. Sådana beständiga institutioner förtjänar inte bara att studeras i sig, men också just för att förstå det som framstår som nytt i ett annat ljus. 

Länk till boken "Fraternal Relations in Monasteries - The Laboratory of Love" 

Länk till boken "A Sociology of the Total Organization – Atomistic Unity in the French Foreign Legion"

Läs också Maria Törnbergs essä om Mikaela Sundbergs bok i SvD: ”Kärleken gror bakom begärets murar”