Lägre valdeltagande bland invandrare som upplevt diskriminering

Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet, till exempel genom att gå och rösta, jämfört med dem som inte är religiöst aktiva. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Valdeltagandet bland dem som upplevt diskriminering och trakasserier är ännu lägre, särskilt bland muslimer.

Två kvinnor med slöja promenerar i stadsmiljö. Foto: Unsplash
Två kvinnor med slöja promenerar i stadsmiljö. Foto: Unsplash


– Generellt är deltagandet i politiken bland invandrare lägre än bland infödda svenskar, något som i stort kan förklaras utifrån socioekonomiska skillnader i inkomst, utbildningsnivå och högre arbetslöshet. Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att förstå hur vi kan öka invandrares deltagande i politiken. Tidigare studier från andra länder menar att religiöst engagemang kan öka det politiska deltagandet, men min avhandling visar att det förhåller sig tvärtom i Sverige, säger Weiqian Xia, nyligen utsedd till doktor vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och författare till studien"The role of religious engagement in mobilizing immigrant political participation in Sweden"

Studier som gjorts i bland annat USA och Storbritannien vilka funnit ett samband mellan engagemang i religiösa organisationer och politiskt deltagande menar att civilsamhällets organisationer, där religiösa organisationer ingår, fostrar människor till demokratiska samhällsmedborgare samt bidrar med resurser och nätverk.

Avhandlingen visar dock att invandrare som var aktiva i religiösa organisationer i Sverige var mindre politiskt aktiva än de som inte var religiöst aktiva. Både när det gäller att rösta i val samt att delta i politiska möten eller demonstrationer.

Samtidigt är deltagandet i politiken bland invandrade i Sverige redan högre än i många andra länder, särskilt när det kommer till valdeltagande, vilket kan vara anledningen till att studien inte funnit ett samband mellan religiös organisering och ökat politiskt deltagande. 

 

Valdeltagandet lägre bland de som upplevt diskriminering

Studien visar också att religiösa invandrare som blivit utsatta för diskriminering på grund av religion, exempelvis mobbing eller trakasserier, var mindre benägna att rösta än de som inte upplevt detta. Detta var särskilt tydligt för muslimer i Sverige. Valdeltagandet i valet 2010 var 15,1 procentenheter lägre bland muslimer som upplevt diskriminering jämfört med muslimer som inte hade erfarenhet av detta. När forskaren tog hänsyn till andra faktorer, exempelvis socioekonomiska, blev skillnaden ännu större, 20.6 procentenheter lägre valdeltagande för denna grupp.

 – Det var förväntat eftersom diskriminering och trakasserier ofta försvagar individers självförtroende och välmående, vilket kan hindra en från att delta politiskt. Särskilt för muslimer som generellt är en utsatt grupp i samhället, säger Weiqian Xia. 

Å andra sidan visar studien att de med muslimsk trosuppfattning som växt upp i Sverige deltog mer aktivt i demonstrationer än de som inte gjort det.

– En tolkning skulle kunna vara att de är mer utomparlamentariskt engagerade men har mindre förtroende för institutioner och därför inte är lika benägna att gå och rösta. Det skulle också kunna finnas ett samband till det politiska klimatet under tiden för undersökningen, men det behöver undersökas ytterligare, säger Weiqian Xia. 

 

Mer om studien 

I avhandlingen användes data från 2010 års omgång av enkäten Levnadsnivåundersökningen (LNU) för utlandsfödda och deras barn som innehåller frågor om exempelvis socioekonomisk status, religiös åskådning, politiskt deltagande samt erfarenhet av diskriminering på grund av religion, till exempel trakasserier eller mobbing. Studien omfattar data från 2 388 personer, varav alla bott i Sverige minst fem år. 

Läs hela avhandlingen: The Political Sociology of Religion: The Impact of Religion on Political Attitudes and Behaviors in Secularizing European Societies

 

Kontakt

Weiqian Xia: weiqian.xia@sociology.su.se

Artikeln publicerades 2021-11-10

Weiqian Xia. Foto: Leila Zoubir
Weiqian Xia. Foto: Leila Zoubir