En pappa med tre barn. Foto: Unsplash

– Jag blev mest överraskad av att sambandet mellan kondition och antalet barn männen fick var så starkt, något vi såg i en av studierna. Vi har undersökt resultat från mönstringsregister för män födda mellan 1950-1970-talet. Där mätte man dessa mäns kondition vid 17-20 års ålder genom att de fick cykla på en träningscykel. Vi såg ett tydligt mönster med att ju bättre kondition männen hade, desto fler barn fick de senare i livet, säger Martin Kolk, docent i demografi och medförfattare till studierna. 

Även för BMI, ett mått som används för att avgöra fetma och övervikt, fanns en tydlig koppling till huruvida männen fick barn eller ej. Män som var överviktiga i åldrarna 17–20 hade nästan dubbelt så hög sannolikhet att förbli barnlösa jämfört med män som hade ett medelhögt BMI, det vill säga varken var under- eller överviktiga. Martin Kolk menar att det finns två möjliga förklaringar till att BMI och kondition har betydelse för om männen får barn.

– Män med bättre hälsa, alltså bättre kondition och ”lagom” BMI, kan ses som mer attraktiva på partnermarknaden. Kondition och BMI kan också ses som ett mått på god fysisk hälsa överlag, så att de män som har god kondition och är normalviktiga har ett allmänt gott hälsotillstånd där de orkar mer, har energi att jobba mycket, och mäktar med att ha många barn. 

Inkomst och utbildning spelar roll 

Även inkomst och IQ spelar roll för huruvida männen får barn överhuvudtaget, och för hur många barn de får. I två av studierna har forskarna Martin Kolk och Kieron Barclay undersökt hur IQ, även det mätt när männen mönstrade i den allmänna värnplikten i Sverige, är kopplat till antalet barn männen får. 

De har också tittat på vilken roll inkomst och utbildning spelar för chansen att bilda familj.

– Män med högre IQ, inkomst eller utbildning har högre sannolikhet att få barn överhuvudtaget, och högre sannolikhet att få fler barn. När det gäller IQ så kan den effekten till största delen förklaras av inkomst och utbildning. De som har hög inkomst och/eller hög utbildning har ofta även högre IQ, så mönstret verkar i hög grad bero på att inkomsten och utbildningen spelar in, berättar Martin Kolk.

De här mönstren där framgångsrika män har fler barn är inte nya, utan verkar ha funnits för män födda under större delen av 1900-talet. Inkomst och utbildning har alltså länge spelat roll för mäns möjligheter att skaffa barn i Sverige, där rika fick många barn även tidigare. Det förklarades i hög grad av att de oftare gifte sig än män med lägre inkomst.  

– Det här kan ses som ett socialt problem, det finns en ojämlikhet i Sverige i sannolikheten att bilda familj. Det kan i sig bero på att människor har olika möjligheter att hitta och att behålla en partner. 

Vid fem barn vänder det

Att högre inkomst och utbildning är kopplat till chansen att få fler barn stämmer dock bara upp till fyra barn. 

– Vid fem barn vänder det, och där är det andra socioekonomiska grupper som är överrepresenterade – män som får så många barn har ofta lägre inkomst och utbildning. De som får så många barn är också väldigt få till antalet. 

Förklaringen till att sambandet mellan inkomst och utbildning och antalet barn vänder vid fyra barn, kan enligt Martin Kolk ha att göra med normer i samhället.

– En tolkning är att det finns ett ideal bland framgångsrika, välbeställda familjer att fyra barn är max. Får man fler barn än så kan andra börja ifrågasätta ens val, säger Martin Kolk. 

Mer om forskningen

Kolk, Martin, Kieron Barclay (2019), “Cognitive ability and fertility among Swedish men born 1951–1967: evidence from military conscription registers”, Proceedings of the Royal Society B, 286(1902): 20190359, DOI: https://doi.org/10.1098/rspb.2019.0359

Kolk, Martin, Kieron Barclay (2021), “Do income and marriage mediate the relationship between cognitive ability and fertility? Data from Swedish taxation and conscriptions registers for men born 1951–1967”, Intelligence, 84: 101514, DOI: https://doi.org/10.1016/j.intell.2020.101514

Barclay, Kieron, Martin Kolk (2020), “The Influence of Health in Early Adulthood on Male Fertility”, Population and Development Review, 46(4), 757-785, DOI: https://doi.org/10.1111/padr.12357

Nyheten publicerades 2021-03-17