Tydlig koppling mellan utbildningsval och antalet barn
Personer som har läst till yrken inom vård och skola får fler barn än andra, enligt en ny studie i demografi. Detta gäller oavsett kön och utbildningsnivå.
Foto: Mostphotos/Michael Erhardsson
– I tidigare forskning har man fokuserat på utbildningsnivå och trott att det var avgörande. Men här visar vi att det finns mer variation bland typer av utbildningar, säger Gunnar Andersson, som gjort studien tillsammans med Mark Gortfelder och Gerda Neyer.
Forskarna har studerat individer födda i Sverige mellan 1946 och 1975. De har funnit att personer som arbetar inom flera kvinnodominerade yrken har hög fertilitet. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning, men denna studie är den första som också undersöker män.
– Tidigare kunde man tro att den höga fertilitetsnivån på kvinnodominerade arbetsplatser berodde på doing gender, alltså att kvinnor betedde sig som förväntat, säger Gunnar Andersson.
Gunnar Andersson. Foto: Rickard Kilström/Stockholms universitet
I och med att forskarna nu har undersökt båda könen har de funnit att också män i kvinnodominerade yrken får fler barn än snittet. Forskarna tror att det kan bero på att personer som är familjeorienterade väljer utbildningar inom skola och omvårdnad eftersom de passar ihop med deras intressen.
– Eller så kan det vara strukturella skäl som ligger bakom, att dessa yrken har en mer tillåtande syn på familjeliv och ger förutsättningar att ha familj vid sidan av jobbet, säger Gunnar Andersson.
Det stora åldersspannet bland de studerade grupperna har dessutom gett insikt i hur val av utbildning har förändrats över tid. Det har visat sig att andelen män och kvinnor i olika yrken ligger på samma nivåer som tidigare.
– Med tanke på att det har hänt så mycket annat i samhället med könsroller är det intressant att de här mönstren är stabila.
Även kopplingen mellan utbildningsinriktning och fertilitet har hållit sig stabil genom åren. Men det finns ett par undantag. Kvinnor som är läkare och jurister får idag lika många barn som sina manliga kollegor.
– Tidigare var det så att kvinnor som blev jurister valde mellan karriär och barn, men nu är deras mönster mer lika männens i de yrkena, säger Gunnar Andersson.
Under det senaste årtiondet har födelsetalen i Sverige sjunkit. Denna oväntade utveckling accelererade under de allra sista åren av 2010-talet. I våra nordiska grannländer har fruktsamhetsnedgången varit ännu mer dramatisk.
Det senaste decenniet har fruktsamhetstalen i Sverige sjunkit oväntat. Denna utveckling har skett parallellt med ännu större nedgångar i fruktsamheten i de andra nordiska länderna. Projektet undersöker orsakerna till detta.
Vid Sociologiska institutionen finns Stockholms universitets Demografiska avdelning (SUDA), en internationell grupp forskare och doktorander som arbetar med olika aspekter av befolkningsdynamik. Demografi är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Vi erbjuder masterprogram i demografi samt program i sociologisk demografi på forskarnivå.
