Unga migranter anpassar sig till svenska normer om barnafödande
Personer som flyttar till Sverige i unga år är mer benägna att anpassa sig till svenska normer om barnafödande än de som migrerat som vuxna, enligt en ny studie i sociologisk demografi. Detta verkar vara fallet oavsett födelseland eller kön.
Foto: Mostphotos/Shalamov
Studien fyller kunskapsluckor om familjebildning bland utlandsfödda som kommit till Sverige som barn, en grupp vars mönster tidigare varit okända trots omfattande forskning inom området.
– Hittills baseras det mesta vi vet om invandrares barnafödande på studier om utrikesfödda kvinnor som migrerat som vuxna, säger Ben Wilson, forskare i demografi vid Stockholms universitet, som gjort studien.
Ben Wilson. Foto: Leila Zoubir.
Samtidigt som fynden bekräftar att personer som flyttar till Sverige som vuxna ofta har andra barnafödandemöster än de med svenskfödda föräldrar, visar resultaten att de som anlänt som barn är mycket närmare den svenska normen, oavsett födelseland och kön.
Ankomstålder spelar också roll – de som flyttar till Sverige som spädbarn anpassar sig till svenska normer om barnafödande i högre utsträckning än de som kommer som tonåringar. Detta gäller både kvinnor och män, i synnerhet de med ursprung i länder där fertiliteten är högre, även om det inte finns tydliga bevis på någon kritisk ankomstålder där förändringen sker.
– Den här studien visar att vi inte ska göra enkla antaganden om invandrares barnafödande och familjestorlek. Precis som hos den inrikesfödda befolkningen finns det en stor variation bland migranter när det gäller hur många barn de får, säger Ben Wilson.
Studien är finansierad av the European Research Council (ERC), Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), och Riksbankens Jubileumsfond (RJ).
Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mindre är känt om deras barns liv. Forskningsprojektet "Ett bättre liv för barn vars förfäder var flyktingar: Integrationen av flyktingar, deras barn och deras barnbarn" syftar till att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever.
Att förstå invandrares barnafödande är viktigt eftersom det ger en inblick i integrationsprocessen och hur en ny social kontext formar individers livsval. Det främsta syftet med projektet är att förstå hur kontexter kring ursprungsland och destinationsland påverkar migranters barnafödande.
Syftet med projektet ""Addiction" som ett mönster av relationer i förändring: Jämförelser av självbiografiska berättelser om olika beroenden" är att undersöka hur personer med olika former av substans- och beteenderelaterade beroendeproblem själva resonerar kring de faktorer, objekt och processer som påverkar beroendeproblem.
Vid Sociologiska institutionen finns Stockholms universitets Demografiska avdelning (SUDA), en internationell grupp forskare och doktorander som arbetar med olika aspekter av befolkningsdynamik. Demografi är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Vi erbjuder masterprogram i demografi samt program i sociologisk demografi på forskarnivå.
