Sociologiprofessor som problematiserar beroendebegreppet

Hon har forskat om alltifrån Anonyma Alkoholister till World of Warcraft. All hennes forskning har sin grund i diskussionen om beroendebegreppet. Men när Karin Helmersson Bergmark, professor i sociologi, sammanfattar sin karriär är det främst som universitetslärare hon vill definiera sig.

Karin Helmersson Bergmark. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
Karin Helmersson Bergmark. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet

– När jag började läsa sociologi på grundnivå jobbade jag som lärarvikarie, och hade en tanke om att fortsätta plugga till lärare. Sedan när jag fortsatte inom akademin tänkte jag att priset för sociologin var att jag skulle få sluta med undervisning. Så blev det inte som tur var, säger Karin Helmersson Bergmark. 

Hon började undervisa i sociologi redan när hon jobbade som forskningsassistent under grundutbildningen. Efter en rivstart som hon minns som lite läskig hittade hon hem i lärarrollen som hon beskriver som den allra roligaste. 

– Det är särskilt givande att följa studenterna på nuvarande Kandidatprogram för samhällsanalys, som jag själv gått, från det att de är som nykläckta kycklingar till färdiga sociologer, säger Karin Helmersson Bergmark.

Hennes ingång i sociologiämnet var intresset för samhällsproblem som funnits med henne sedan ungdomsåren.

– När jag gick på gymnasiet visste jag inte att det fanns ett ämne som hette sociologi. Däremot läste jag socialkunskap då som liknade samhällskunskap, som jag gillade, berättar hon. 

I kurskatalogen för Stockholms universitet fick hon dock syn på sociologi som hon tyckte verkade intressant. Först läste hon fristående kurser i två terminer, men tyckte inte det var så kul.

– På den tiden var det en skarp gräns mellan lärare och forskare på Sociologiska institutionen, som också var mycket mindre då. De som var lärare på grundutbildningen forskade nästan inte alls, vilket avspeglade sig i undervisningen och gjorde den mindre intressant, berättar hon. 

Hon bytte istället till nuvarande Kandidatprogram för samhällsanalys, på samma institution. 

– Jag tänkte att då får jag en riktig utbildning. Jag hittade hem där, både i att det var intressanta kurser och att det var bra diskussioner. Vi läste också mer statistik då i det programmet än studenter gör nu, säger hon. 

Under grundutbildningen fick hon dessutom jobb som assistent till professor Eckart Kühlhorn för hans olika kriminalpolitiska projekt. 

– Efter att jag jobbat som forskningsassistent sökte jag in till doktorandprogrammet. På den tiden behövde man inte ha ett ämne för sin doktorsavhandling klart när man sökte in, så jag hade ingen plan för det när jag antogs. 

Istället blev hon genom den finske sociologen Klaus Mäkelä involverad i den första internationella studien av olika 12-stegsprogram gjord av personer utanför 12-stegsvärlden. Hon skrev sin avhandling om Anonyma Alkoholister i Sverige, och disputerade 1995. 

Alkohol och livet online

Hennes forskning har framförallt kretsat kring: alkoholrelaterad forskning och livet online. Efter disputationen forskade hon om kön och alkohol inom ramen för egna projekt men också inom ett stort internationellt projekt, Gender, alcohol and Culture, an International Study, förkortat GENACIS. Karin Helmersson Bergmark har på så sätt varit med och byggt upp och utvecklat forskningen kring alkohol och kön. 

– All min forskning har sin grund i diskussioner om beroendebegreppet utifrån ett sociologiskt håll, och jag ser på det som ett problem där förklaringen finns omkring individen. Sedan finns det medicinska förklaringar där man utgår från individen och gener, säger Karin Helmersson Bergmark. 

Hon berättar att historiskt har forskning om beroende varit ett sociologiskt och samhällsvetenskapligt fält. Sedan slutet av 1990-talet har dock stora delar av fältet tagits över av medicinare. Karin Helmersson Bergmark är kritisk mot hur beroendebegreppet används idag. 

– Det blir som att man säger: man är född såhär, det finns inget att göra åt det. 

Själv föredrar hon begreppet ”alkoholproblematiker” framför ”alkoholberoende” eller ”alkoholist”. Begreppet beroende, menar hon, används alltför lättvindigt och breder ut sig, som ett led i det hon kallar en medikaliseringsprocess av allt fler områden i livet. Hennes nuvarande forskning i projektet ”Nutidens addiktioner och livet online” kretsar också kring detta.

– Många pratar om internetberoende eller dataspelsberoende utan att det finns någon konsensus om vad det är eller hur det ska mätas. Världshälsoorganisationen WHO har nu med gaming disorder i sin internationella klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD), men det finns inte som diagnos i Sverige, berättar Karin Helmersson Bergmark.

Men kan man inte se det som en utveckling där det medicinska perspektivet bidrar till att hjälpa folk som har ett beroende att må bättre? Och att det kan finnas både sociala och medicinska faktorer som bidrar? 

– Jo absolut. Men som forskare är ju mitt perspektiv det sociologiska, det vill säga betydelsen av det sociala, som uppväxt- och omvärldsfaktorer, säger Karin Helmersson Bergmark. 

Förutom att jobba som forskare och universitetslärare har Karin Helmersson Bergmark, som planerar att gå i pension nästa år, också varit prefekt för Sociologiska institutionen år 2008-2012 och vicerektor vid Stockholms Universitet 2013-2014. Nu jobbar hon också en del av sin tjänst som rektorsråd för internationaliseringsfrågor. 

– Enda gången jag inte undervisat under min tid som forskare var under tiden som vicerektor. Annars har jag alltid gjort det, även som prefekt hade jag en liten kurs vilket var viktigt för mig. Jag definierar mig främst som universitetslärare, det är jag jättestolt över att vara, säger Karin Helmersson Bergmark. 

Text: Leila Zoubir

Artikeln publicerades 2021-01-25

På denna sida