Vad gör våra studenter i sociologi efter studierna?

Vad jobbar våra sociologer med egentligen? Och hur stor andel av dem fick kvalificerade jobb efter att ha pluggat sociologi? Vår enkät bland tidigare studenter på Sociologiska institutionen har svaren.

Studera hos ossTvå personer jobbar vid en dator vid ett bord. Foto: Headway/Unsplash
Foto: Headway/Unsplash

Hösten 2017 genomförde vi en enkätundersökning bland våra tidigare studenter, våra så kallade alumner. Samtliga studenter – 1054 stycken – som slutfört en kandidatuppsats i sociologi någon gång från och med vårterminen 2007, till och med höstterminen 2016 fick möjlighet att svara. 433 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 41 procent. Här presenterar vi några av resultaten från undersökningen.
 

I genomsnitt hade drygt 85 procent av de svarande som slutfört en kandidatuppsats i sociologi ett relevant arbete. Med relevant arbete menas ett arbete där studierna i sociologi var en merit, och/eller att respondenterna ansåg att de hade behov av sina studier i sociologi för att klara sina arbetsuppgifter.

Intervjuer med några av våra tidigare studenter hittar du här

Av de som läst fristående kurser hade 80 procent ett så kallat relevant arbete. 

88 procent av de som läst Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys hade ett relevant jobb och för de som läst Kandidatprogrammet personal, arbete och organisation (PAO) var det 89 procent. 84 procent av de som läst nuvarande Kandidatprogrammet för Arbetslivet och arbetsmarknad hade ett relevant jobb (tidigare en så kallad studieordning). 

Tydligt är alltså att en majoritet av våra alumner fick jobb relaterade till sina studier i sociologi. En något lägre andel av dem som har läst fristående kurser jämfört med de som läst program, har fått relevanta jobb. 

Vilka slags jobb har sociologer från Stockholms universitet? Figur.
Vanligaste yrkena för studenter som tagit en kandidatexamen i sociologi, uppdelat på program.

Bland de som läst fristående kurser är det vanligast att jobba inom socialt arbete (22% av de svarande). Socialt arbete har de som jobbar på behandlingshem, inom kriminalvården eller som socialsekreterare på en kommun. Sedan följer jobb inom personalfrågor som HR-specialister/konsulter (19%). Tredje vanligast är att jobba som handläggare (16%). Handläggare jobbar med administration på myndigheter som till exempel Försäkringskassan eller Migrationsverket.  Fjärde vanligast är forskare/lärare på universitet eller högskola. 

Drygt hälften (51%) av de svarande som läst Kandidatprogrammet för sociologisk samhällsanalys jobbar som utredare/analytiker. Även här jobbar många som handläggare (19%), och tredje vanligast är att jobba som forskare eller lärare på universitet eller högskola (12%).

Värt att nämna är också att en liten andel av både de som läst fristående kurser, och de som läst Kandidatprogrammet för sociologisk samhällsanalys, jobbar som gymnasielärare. 

Klart vanligaste jobbet för PAO-arna är föga förvånande HR-specialister och konsulter (79%). En liten andel av dem hittas också inom socialt arbete (3%). 

Även för AOA är vanligaste jobbet inom personalsektorn, här är 66% HR-specialister och konsulter. 

Anställning av tidigare sociologer uppdelat på arbetsmarknadssektor. Figur.
I de här sektorerna jobbar våra sociologer.

Bland de som läst fristående kurser och Kandidatprogrammet för sociologisk samhällsanalys är staten (exempelvis myndigheter, statliga verk, universitet och högskolor) vanligaste arbetsgivaren, följt av kommuner och regioner (landsting). 

För PAO-arna och AOA-arna dominerar däremot den privata sektorn. Exempel på jobb som faller inom kategorin ”annat” kan vara intresseorganisationer som fackföreningar eller organisationer som jobbar med välgörenhet eller driver andra typer av frågor. 

Våra tidigare studenter jobbar alltså på många olika ställen – vad vill du jobba med? För inspiration, läs gärna intervjuer med våra tidigare studenter här!

På denna sida